Tag Archives: Myntvärde

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1943

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1943

Vi fortsätter vår resa genom 1-kronorsserien. Den här veckan landar vi på årtalet 1943, vilket råkar vara ett av mina personliga favoritår med hela fyra spännande varianter! Det är ett mycket omtalat årtal bland samlare, och än idag är det många som använder felaktiga benämningar som ”klump 3”, något vi ska titta närmare på idag.

Variant 1: 1-Krona 1943 – Normaltyp

Den första varianten är den normala originalpräglingen. Med en upplaga på nästan 8 miljoner exemplar är detta ett av de årtal man oftast stöter på i äldre samlingar. Kännetecknande för denna är att årtalets siffror är helt utan seriffer (de små ”klackarna” på siffrorna).

Något att hålla utkik efter på normaltypen är att det förekommer exemplar med avvikande stampställning. Det är inte jättevanligt, men de dyker upp då och då och bör då värderas något högre än ett standardmynt.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1943 – Ompunsad 4

Denna variant är betydligt mer sällsynt och tyvärr lite bortglömd i viss numismatisk litteratur. Den kännetecknas av att man kan se tydliga rester av en ompunsad 4:a nertill på siffran, främst vid fyrans fot.

Myntinfo-observation: På de exemplar vi studerat har vi noterat att siffrorna ”43” ofta sitter något snett i förhållande till ”19”. Om detta gäller precis alla exemplar i varianten kan vi inte lova, men det är en intressant detalj som gör att myntet sticker ut extra mycket!

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 2 400 kr
  • 01/0 (MS67-69): 925 kr
  • 01 (MS63-66): 475 kr
  • 1+ (AU55-58): 125 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1943 – Ompunsad 3

Här har vi årtalets mest sällsynta variant! Den kallas ”Ompunsad 3” och kännetecknas av rester efter den tidigare punsningen i det övre högra hörnet av trean. Resten ser nästan ut som en liten prick som sitter fast något åt höger om siffrans övre del. Precis som de tidigare varianterna har denna siffror utan seriffer.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 3 200 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 250 kr
  • 01 (MS63-66): 650 kr
  • 1+ (AU55-58): 175 kr
  • 1 (VF30-40): 80 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 4: 1-Krona 1943 – ”43 med seriffer” (Felaktigt kallad Klump-3)

Detta är utan tvekan en av de mest diskuterade varianterna i hela 1-kronorsserien. Många kallar den fortfarande för ”klump på 3”, men det är faktiskt en missvisande beskrivning. Det man ser är i själva verket att både 4:an och 3:an är gjorda med en helt annan typsnittstyp som har seriffer.

Titta noga på 4:ans fot den är tjockare och spetsigare. Även 3:ans avslut nertill är kraftigare och mer markerat, vilket skapar illusionen av en klump. Det korrekta namnet är därför ”43 med seriffer”.

Myntinfo’s Teori om serifferna:
Varför dök dessa seriffer upp helt plötsligt? En trolig teori är att man på Myntverket behövde ersätta en trasig stamp snabbt och använde punsar som egentligen var avsedda för ett annat ändamål eller en annan valör, alternativt att en gravör skar till siffrorna manuellt i stampen och gav dem denna mer dekorerade stil av gammal vana.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 2 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 750 kr
  • 01 (MS63-66): 350 kr
  • 1+ (AU55-58): 80 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Här nedan hittar du veckans infografik. Perfekt att ha i telefonen nästa gång du bläddrar igenom en hög med 40-talskronor!

Reflektioner och diskussion

Vad kallar du varianten – Klump-3 eller 43 med seriffer? Har du hittat någon av de sällsynta ompunsningarna? Låt oss veta! Vi fortsätter diskussionen på Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1942

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1942

Den här veckan bjuder vi på ett lite speciellt avsnitt. Det handlar inte om små varianter eller felpräglingar i sig, utan snarare om ett totalt designbyte mitt under ett pågående årtal. Detta skapade två helt olika typer av 1-kronor med samma årtal. 1942 är dessutom ett historiskt år då man halverade silverhalten från 80 % till 40 %, vilket gör att den ena typen idag är betydligt mer efterfrågad och har en mycket lägre upplaga.

Typ 1: 1-Krona 1942 – Årtal på åtsidan (80 % Silver)

Den första typen från 1942 följer den design som introducerades redan 1910. Detta är den sista 1-kronan med den höga silverhalten på 80 %, vilket innebär hela 6 gram rent silver per mynt. För att skilja typerna åt kallas denna oftast för ”Årtal på åtsidan”, då årtalet är placerat på framsidan (åtsidan) precis under Gustaf V:s porträtt.

Konstnären bakom denna klassiska design var Adolf Lindberg, och du hittar hans initialer ”A.L.” vid halsavskärningen på kungen. Eftersom upplagan stannade på endast 240 000 exemplar innan man bytte design, antas tillverkningen ha avslutats tidigt under året, vilket gör detta till ett eftertraktat nyckelmynt för samlare.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 3 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 750 kr
  • 01 (MS63-66): 900 kr
  • 1+ (AU55-58): 350 kr
  • 1 (VF30-40): 150 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Typ 2: 1-Krona 1942 – Årtal på frånsidan (40 % Silver)

Den andra typen är den vi är mest vana vid att se. Den tillverkades i över 5,6 miljoner exemplar och är än idag mycket vanlig. Den kallas för ”Årtal på frånsidan”, då siffrorna nu flyttats till baksidan av myntet. Denna nya design skapades av Erik Lindberg (son till Adolf Lindberg).

Eriks märke, ett spegelvänt ”E” sammanflätat med ett ”L”, sitter till höger om halsavskärningen på det uppdaterade porträttet. Det är ofta mycket svårt att se på cirkulerade mynt, men framträder tydligt på ocirkulerade exemplar.

Myntinfo’s Teori om den halverade silverhalten:
Att man valde att sänka silverhalten just 1942 var en direkt konsekvens av det pågående andra världskriget. Sverige behövde säkra sina metallreserver och silverpriset steg kraftigt. Genom att halvera halten från 80 % till 40 % kunde man producera dubbelt så många mynt av samma mängd silver. Detta var nödvändigt för att möta efterfrågan på växelmynt, då många svenskar vid denna tid började bunkra de äldre 80-procentiga mynten som en säkerhet.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 650 kr
  • 01/0 (MS67-69): 225 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): 50 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde (ca 40-45 kr)
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Här nedan hittar du veckans infografik i A4-format – perfekt att spara för att snabbt kunna skilja på de två 1942-typerna i silverlådan!

Reflektioner och diskussion

Vilken typ föredrar du – Adolfs klassiska 80 % silverkrona eller Eriks modernare design? Har du hittat ett riktigt fint exemplar av den sällsynta varianten? Låt oss höra! Vi fortsätter diskussionen på vår Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1941

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1941

Den här veckan bjuder vi på ytterligare ett fokuserat inlägg. Det finns nämligen bara två kända varianter från 1941 års 1-krona, men låt inte antalet lura dig. Den mer sällsynta varianten är än idag mycket eftertraktad bland samlare. Vi kommer dessutom att gå igenom en unik detalj som många ofta missar, men som är oerhört intressant för den uppmärksamme.

Variant 1: 1-Krona 1941 – Normalprägling

Den första varianten är den absolut vanligaste och mest förekommande. Den har inget särskilt namn eftersom det är originalpräglingen för året, med ett helt ”rent” årtal utan konstigheter.

Något som är värt att hålla utkik efter är att den vanliga 1941:an i sällsynta fall kan ha en irregulär stampställning (frånvänd eller snedvriden). Även om detta inte räknas som en egen variant i de vanliga listorna, är sådana exemplar betydligt mer värdefulla än de priser som anges nedan.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 325 kr
  • 01/0 (MS67-69): 150 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1941 – Sista 1 på 4

Den andra varianten är sällsyntare och mer spännande. På marknaden kallas den ibland för ”1 på 4” eller till och med ”1941 på 44”, men vi på Myntinfo föredrar beteckningen ”Sista 1 på 4” eftersom det är just där förändringen skett.

Denna variant kännetecknas tydligt av rester från den underliggande fyran. Du kan se fyrans spetsiga kant sticka fram på höger sida av den sista ettan, och ofta finns även en liten rund prick till vänster om ettan, också det en rest från den ursprungliga fyran. Trots detaljrikedomen dyker den upp förvånansvärt ofta på marknaden för den som letar noga.

Myntinfo’s Teori om det bredare årtalet:
Något vi på Myntinfo noterat är att just denna variant har ett betydligt bredare årtal än normaltypen. En trolig teori är att man vid ändringen av stampen, var tvungen att manuellt punsa in den nya ettan över den befintliga fyran. Eftersom en 4:a tar mer plats i sidled än en 1:a, placerades den nya ettan något förskjuten för att täcka så mycket som möjligt av fyran. Detta ger hela årtalet en mer utsträckt karaktär där siffrorna upplevs som mer separerade än vanligt.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 750 kr
  • 01/0 (MS67-69): 325 kr
  • 01 (MS63-66): 150 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Som vanligt hittar du här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut eller spara som referens vid framtida myntjakter.

Reflektioner och diskussion

Har du märkt av det bredare årtalet på dina exemplar? Eller har du kanske hittat en 1941:a med irregulär stampställning? Berätta gärna! Vi fortsätter diskussionen som vanligt på vår Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1940

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1940

Den här veckan blir det ett något kortare inlägg, då varianterna från 1940 påminner mycket om föregående årtal. Det finns inte lika många unika avvikelser att gå igenom som i 1939 års djupdykning, men oavsett så är värderingen mycket intressant! Priserna skiljer sig rejält från 1939, vilket troligtvis är den mest spännande aspekten för detta årtal. Som vanligt beskriver vi varianterna i detalj så att du vet vad du ska leta efter i samlingen.

Variant 1: 1-Krona 1940 – Litet G

Den första varianten är den absolut vanligaste och mest förekommande av de två som finns detta år. Denna variant kallas kort och gott för ”Litet G”.

Precis som på 1939 års variant med litet G, kännetecknas denna av ett myntmästarmärke som är något mindre till storleken. Om man studerar toppen (starten) av G:et, ser man att spetsen pekar nedåt och in mot öppningen av bokstaven.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 325 kr
  • 01/0 (MS67-69): 150 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1940 – Stort G

Den andra varianten är betydligt mer sällsynt och därmed mer värdefull än den första. Den kallas oftast för ”Stort G”. Ibland ser man beskrivningen ”Stort G på litet G” i diskussioner online, då det tekniskt sett är en överprägling där det stora märket ligger ovanpå ett mindre.

Myntinfo-reflektion: Även om ”Stort G på litet G” är tekniskt korrekt, så har vi på Myntinfo valt att använda den enklare beteckningen ”Stort G”. Anledningen är att samtliga kända exemplar av 1940 med stort märke (G) faktiskt är präglade på detta sätt, så det finns alltså ingen variant med enbart ett ”rent” stort G. Därför blir namnet Stort G både tydligare och smidigare för samlare.

För att identifiera det Stora G:et ska du titta på toppen av bokstaven. Till skillnad från det lilla G:et pekar spetsen här mer åt höger istället för nedåt. G:et fyller också ut sin plats betydligt mer än i den vanliga varianten.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 2 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 200 kr
  • 01 (MS63-66): 500 kr
  • 1+ (AU55-58): 200 kr
  • 1 (VF30-40): 100 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser hittar du här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara på datorn.

Reflektioner och diskussion

Har du hittat ett exemplar av det sällsynta Stora G:et från 1940? Eller har du frågor om hur man skiljer dem åt? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa gärna en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1939

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1939

Vi fortsätter resan genom samtliga kända varianter i 1-kronorsserien. Nästa avsnitt i denna serie är för år 1939. Detta årtal är lite speciellt, då många numismatiska böcker enbart nämner 3 av 5 kända varianter. De sista två varianterna är mycket unika och bör definitivt nämnas just detta årtal! I denna text kommer vi alltså gå igenom samtliga fem kända varianter, beskriva varje variant och se hur alla fem skiljer sig åt.

Variant 1: 1-Krona 1939 – 1 med lång hake & litet G

Den första varianten är troligtvis den vanligaste, även om den andra varianten förekommer ungefär lika ofta. Denna variant kallas oftast enbart för ”Litet G”, vilket tekniskt sett är korrekt, men eftersom detaljerna på de sista mindre kända varianterna ligger i storleken på årtalsettans hake, bör den korrekta benämningen vara ”1 med lång hake & litet G”.

Den kännetecknas först på att den har ett litet G. Om man skulle beskriva och skilja detta G från det stora G, så går spetsen av toppen (början) på det lilla G:et nedåt och mot öppningen av G:et. Det du också ska kontrollera är att årtalets 1 ska ha en lång hake.

Myntinfo-observation: Vi på Myntinfo skulle beskriva denna variants 1:a som något kortare och med en något större/bredare fot, men haken är alltså också något längre och går något längre ner i förhållande till hela ettan.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 250 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1939 – 1 med lång hake & spräckt G

Den andra varianten ligger, som tidigare nämnt, i linje med den första varianten på raritetskalan. Likt den första varianten kallas oftast denna variant enbart för ”Spräckt G”, vilket är acceptabelt, men den långa och korrekta beskrivningen är ”1 med lång hake & spräckt G”.

Den har alltså först och främst samma årtals-etta som den första varianten (med lång hake). Men det som gör denna variant unik är att, likt 1937 års variant, har G:et blivit spräckt, vilket man mycket tydligt kan se att den är uppdelad i två olika delar vid toppen av G:et.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 250 kr
  • 01 (MS63-66): 125 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1939 – 1 med lång hake & stort G

Den tredje varianten är helt klart den mest sällsynta bland de fem detta årtal. Den beskrivs oftast som ”Stort G”, vilket är delvis korrekt, men beskrivs ibland felaktigt som ”Stort G på G”. Även om det tekniskt sett är korrekt att det ligger ett litet G bakom det stora G (en överprägling), så är detta fallet på samtliga varianter med ”Stort G” och kan förvirra nybörjare.

Återigen, denna variants fullständiga beskrivning bör vara ”1 med lång hake & stort G” eftersom den har samma typ av årtals-1 med lång hake som de två första varianterna. Det som gör denna variant unik är alltså att den har ett Stort G. Som tidigare nämnt ligger det ett litet G under det stora G där man kan se rester av det lilla G:et främst i toppen av det stora G:et.

Myntinfo-observation: För att beskriva det Stora G och skilja det från det Lilla G, kan man kolla på G:ets början i toppen; den lutar inte nedåt som det lilla G:et, utan pekar mer åt höger och inte nertill.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 1 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 500 kr
  • 01 (MS63-66): 250 kr
  • 1+ (AU55-58): 125 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 4: 1-Krona 1939 – 1 med kort hake & liten 3

Den fjärde varianten är en av de två varianter som, som nämnts i inledningen, inte är lika kända men som helt klart är egna varianter. Denna variant bör beskrivas som ”1 med kort hake & liten 3”.

Det man kännetecknar först är att 1:an i årtalet nu har en helt annorlunda typ än de tre första varianterna, denna 1:a har en kort hake, är något mer avlång och har en något mindre fot. Något som också är unikt för denna är att den även har en liten 3:a. Denna 3:a är av samma grundtyp som de första tre varianterna, men den nämns eftersom nästa variant har en stor 3:a. Slutligen har samtliga av dessa två sista varianter (Variant 4 och 5) ett litet G, även om det inte ingår i beteckningen.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 400 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 5: 1-Krona 1939 – 1 med kort hake & stor 3

Den sista och femte varianten är den andra av de två mindre kända varianterna, och den bör beskrivas som ”1 med kort hake & stor 3”. Precis som föregående variant har den en årtals-1 som har en kort hake, men det som gör denna variant unik är att årtalets 3:a är stor. Skillnaderna är mycket små men går att se med blotta ögat.

Myntinfo-observation: Vi skulle beskriva den stora 3:an som något mer öppen än den lilla 3:an. Dessutom anser vi på Myntinfo att just den stora 3:an ser ut att passa in mer i övriga siffror i årtalet, medan den lilla 3:an ser ut att sticka ut något mer då den är mindre än övriga siffror.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 400 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser finns här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa fem varianter, eller har du kanske själv hittat någon av de sällsynta mynten från 1939? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter eller om du har någon fråga.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1937

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1937

Vi fortsätter resan genom samtliga kända varianter från 1-kronorsserien. Veckans inlägg handlar om 1937 års varianter. Eftersom det enbart finns två varianter detta årtal blir hela inlägget något kortare än normalt men inte mindre intressant!

Variant 1: 1-Krona 1937 – ”Vanligt / Normalt G”

Den första och vanligaste varianten detta årtal har inget speciellt eller unikt namn, utan beskrivs oftast enbart med årtalet: 1937. Denna variant har alltså standardmärket G (myntmästarmärke för Alf Grabe) som ska vara helt, rent och kännbart.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 750 kr
  • 01/0 (MS67-69): 400 kr
  • 01 (MS63-66): 125 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1937 – Spräckt G

Den andra varianten är mer intressant men inte alltför ovanlig. Den kallas nästan alltid för ”Spräckt G” och är välkänd både i svenska numismatiska böcker och i det numismatiska communityt, och även internationellt (på engelska beskrivs den som ”Broken mintmark”).

Det som gör denna variant unik är att märket G alltså har en spricka i övre delen av G:et, vilket delar upp G i två olika delar. Något intressant är att det finns många exemplar där det spräckta G:et ligger mitt emellan ett normalt G och ett tydligt spräckt G (alltså inte jättetydligt). Dessa exemplar bör därför prissättas som ett normalt G, medan de mer tydliga exemplaren är de som prissätts som ”Spräckt G” enligt nedan.

Myntinfo’s Teori om det Spräckta G 🔍

En trolig förklaring är att det G som användes detta år var det sista av sitt slag eller att det var en stans som hade använts under lång tid och var nära slutet av sin livslängd. Myntmästarmärket G (för myntmästare Alf Grabe) är en liten, upphöjd detalj på myntet, vilket innebär att det är ett nedsänkt märke på den stans som slog myntet.

Denna lilla, tunna nedsänkning på stansen utsattes för extrem stress och friktion vid varje slag. Vår teori är att stansen utvecklade en liten spricka inuti det nedsänkta G:et efter tusentals slag. När sprickan väl uppstod i stansen, blev det en upphöjd linje på själva myntet, vilket vi idag ser som ett ”spräckt G”. Denna spricka växte sannolikt gradvis, vilket förklarar varför vissa mynt har ett svagare spräckt G (tidiga sprickor) och andra ett tydligare (senare sprickor).

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 900 kr
  • 01/0 (MS67-69): 550 kr
  • 01 (MS63-66): 175 kr
  • 1+ (AU55-58): 100 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser finns här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa varianter, eller har du kanske själv hittat ett mynt med ett spräckt G från 1937? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter eller om du har någon fråga.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1924

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1924

Vi fortsätter vår resa genom samtliga kända varianter i 1-kronorsserien. Veckans inlägg handlar om 1924 års varianter, som bjuder på tre olika varianter. Två av dessa är mycket kända, medan den tredje och mest sällsynta varianten ofta går under radarn, vilket gör detta extra intressant!

Variant 1: 1-Krona 1924 – Utan punkter

Den första och vanligaste varianten av de tre detta årtal kallas för ”Utan punkter” eller ibland ”Utan punkter i årtalet”. Med detta menas att man har tagit bort den traditionella placeringen av punkter mellan årtalets siffror, som annars såg ut så här: 1·9·2·4 (en tradition som fanns mellan 1910 och 1924).

Att punkterna saknas på denna variant indikerar troligtvis ett första test, då resterande årtal i 1-kronorsserien inte längre har dessa punkter. Ytterligare information om just denna variant är att ettan i årtalet är den variant som har ”lång hake”, vilket vi går in djupare på i nästa variant.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 1 750 kr
  • 01/0 (MS67-69): 800 kr
  • 01 (MS63-66): 350 kr
  • 1+ (AU55-58): 150 kr
  • 1 (VF30-40): 100 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1924 – Med punkter & 1 med lång hake

Den andra varianten är nästan lika vanlig som den första, men något mer sällsynt. Den kallas oftast bara för ”Med punkter” eller ”Med punkter i årtalet”. Något som många samlare missar är dock att varianten med ”med punkter” har två olika storlekar på ettorna i årtalet, så den korrekta beteckningen är ”Med punkter & 1 med lång hake”.

På denna variant har årtalet fortfarande de klassiska punkterna (1·9·2·4), men det som gör just denna variant unik är att 1:an har en ”lång hake”. Detta kan vara lite förvirrande i början, eftersom båda ettorna har ungefär samma längd på haken i sig.

Myntinfo-observation: För att beskriva denna etta så utförligt vi kan, skulle vi beskriva den som: något mer ihoptryckt, med en större fot, där haken börjar något längre ner och har ett lite tjockare uttryck. De olika ettorna är mycket lätta att skilja åt när man väl vet hur de två ser ut.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 2 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 900 kr
  • 01 (MS63-66): 400 kr
  • 1+ (AU55-58): 175 kr
  • 1 (VF30-40): 100 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1924 – Med punkter & 1 med kort hake

Den tredje och mest sällsynta varianten av dessa tre för detta årtal är just denna sista variant, som oftast glöms bort i många numismatiska böcker. Vi hoppas att den kommer med framöver! Den liknar Variant 2 då den har ”Med punkter”, men det som gör denna variant unik och till en egen variant är att ettan i årtalet beskrivs och kallas för ”1 med kort hake”.

Denna variant har som sagt fortfarande de klassiska punkterna i årtalet. För att beskriva den ”korta haken” så utförligt vi kan, tror vi på Myntinfo att namnet går att förbättra:

Myntinfo-observation: Vi skulle beskriva denna etta som: något lång och smal, med en smalare fot, där haken börjar längst upp och har en något smalare hake överlag. Namn som ”Smal 1” eller ”Kort 1” hade kanske fungerat bättre, men nuvarande beteckningar (Kort hake) fungerar helt klart också.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 3 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 750 kr
  • 01 (MS63-66): 800 kr
  • 1+ (AU55-58): 350 kr
  • 1 (VF30-40): 200 kr
  • 1? (F12-VF29): 100 kr
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser finns här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

 

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa varianter, eller har du kanske själv hittat en av de sällsynta mynten från 1924? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter eller om du har någon fråga.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1916

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1916

Vi fortsätter resan genom samtliga kända varianter i 1-kronorsserien. Nästa avsnitt är för år 1916, som bjuder på hela fyra olika varianter! En av dem är troligtvis den näst mest sällsynta i hela 1-kronorserien, som vi ska gräva djupt i. Som vanligt har vi gjort en samlingsbild i slutet av samtliga varianter med uppdaterade värderingspriser som du kan använda för att följa med i texten bättre.

Variant 1: 1-Krona 1916 – 6 på 5 (Överprägling)

Den första varianten är en riktig klassiker, och vi har valt att placera den som nummer ett, inte för att den är vanligast, utan för att den är så pass välkänd. På en raritetskala för dessa fyra varianter detta år är den den näst mest sällsynta.

Denna variant kallas oftast för ”1915 på 1916” eller bara ”6 på 5”. Vi på Myntinfo föredrar just ”6 på 5” eftersom det är kort och beskriver varianten precis som den är: en överprägling där du kan se en rest av den gamla 5:an bakom nuvarande 6:a. Denna rest är oftast mycket tydlig, och även på slitna exemplar ser man resten som en stor klump längst upp till vänster hörn av nuvarande 6:a. Något som även är relevant för just denna variant är att myntmästarstämpeln W alltid har tre tvärstreck, vilket är en bra detalj att dubbelkolla för att bekräfta att det är just en 6 på 5.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 5 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 2 000 kr
  • 01 (MS63-66): 700 kr
  • 1+ (AU55-58): 225 kr
  • 1 (VF30-40): 125 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1916 – W med tre tvärstreck (Rent årtal)

Den andra varianten är helt klart den vanligaste av de fyra varianterna detta årtal. Vi har valt att placera den här eftersom den är kopplad till den första varianten. Denna kallas för ”W med tre tvärstreck” och kännetecknas genom att kolla på myntmästarens märke på åtsidan. Bokstaven W har tre stycken tvärstreck längst upp vid varje topp: ett streck längst till vänster upptill, ett streck i mitten och ett till längst till höger upptill. Självklart ska även denna variant ha ett så kallat ”Rent” årtal (alltså ingen överprägling på 6:an).

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 2 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 250 kr
  • 01 (MS63-66): 550 kr
  • 1+ (AU55-58): 150 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1916 – 6 på upp-och-nervänd 6

Den tredje varianten är den vi beskrev i inledningen som troligtvis den näst sällsyntaste varianten i hela 1-kronorserien. Vi på Myntinfo påstår detta eftersom det är den variant vi har sett absolut minst av på marknaden. Om det handlar om att varianten i sig inte är jättevälkänd eller om resterna enbart syns på toppkvalitetsexemplar kan vi inte bekräfta ännu, men oavsett är denna variant extremt sällsynt.

Denna variant beskrivs och kallas alltså för ”6 på upp-och-nervänd 6” och kännetecknas av en mycket liten men ändå synlig rest som ser ut lite som en spik som sticker ut på höger mitten sida, i öppningen av sexan.

Myntinfo-reflektion: Något vi ännu inte har sett är ett slitet exemplar med just denna variant. Frågan är om resten av den tidigare upp-och-nervända 6:an är så pass liten att den nöts bort och inte syns på slitnare exemplar, vilket i så fall skulle förklara varför den är så sällsynt. Detta återstår att undersöka.

Denna variant är även speciell eftersom den alltid har myntmästarstämpeln W med enbart två tvärstreck. Detta är ett extra sätt att identifiera denna svåra variant; ser du ett W med två tvärstreck kan det vara värt att undersöka 6:an närmare, då denna variant är mer värdefull än den sista W-varianten.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 6 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 3 000 kr
  • 01 (MS63-66): 1 000 kr
  • 1+ (AU55-58): 400 kr
  • 1 (VF30-40): 175 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 4: 1-Krona 1916 – W med två tvärstreck (Rent årtal)

Den sista och fjärde varianten är fortfarande sällsynt i sig, men hamnar på plats 2 i sällsynthetsskalan av just dessa fyra varianter. Denna variant beskrivs och kallas alltså då för ”W med två tvärstreck” (och rent årtal).

Något som är intressant med just denna års-typ av W är att, likt 1915, finns det egentligen inga tydliga tvärstreck på varianten med två tvärstreck, utan det ser mer eller mindre ut som små punkter på vardera hörn av W:et. Detta är mycket tydligt om man jämför med W med två tvärstreck från 1914, som har mycket tydliga streck, vilket inte 1915 och 1916 års W med två tvärstreck egentligen har.

Myntinfo-reflektion: Vi kan inte utesluta att våra exemplar kan vara slitnare och att tvärstrecken därför inte syns lika tydligt just på 1915 och 1916. Men det är lite märkligt att båda åren ska ha liknande tvärstreck som inte liknar 1914 års design, så det kan kanske vara värt att undersöka och eventuellt döpa om dessa varianter till något mer beskrivande.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 3 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 500 kr
  • 01 (MS63-66): 650 kr
  • 1+ (AU55-58): 175 kr
  • 1 (VF30-40): 100 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser finns här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa varianter, eller har du kanske själv hittat en av de sällsynta mynten från 1916? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter eller om du har någon fråga.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1915

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1915

Idag fortsätter vi resan genom samtliga kända varianter i 1-kronorserien. Förra veckan gick vi igenom 1914 års varianter, och denna vecka ska vi dyka ner i 1915 års varianter. Dessa liknar föregående år när det kommer till beteckningar, men det finns olikheter i sällsynthet och design som är bra att känna till.

Variant 1: 1-Krona 1915 – W med tre tvärstreck

Den första varianten, som är den vanligaste detta årtal, kallas för ”W med tre tvärstreck”. Den kännetecknas av att myntmästarens initial (Karl-August Wallroth), alltså W, har tre stycken tvärstreck längst upp vid varje topp: ett streck längst till vänster upptill, ett streck i mitten, och ett till längst till höger upptill.

Det är mycket intressant att på detta årtal är det W med tre tvärstreck som är det mer normala, då just denna variant var den mer sällsynta på 1914 års utgåvor. Här är det alltså omvänt i sällsynthet från tidigare år, vilket gör den extra intressant att studera.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 2 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 200 kr
  • 01 (MS63-66): 550 kr
  • 1+ (AU55-58): 175 kr
  • 1 (VF30-40): 100 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1915 – 5 på 4 (Överprägling)

Den andra varianten är faktiskt den mest sällsynta bland de tre kända detta årtal och kallas för ”5 på 4”. Vi tar upp den som nummer två eftersom denna variant, precis som Variant 1, har ett W med tre tvärstreck. Vi föredrar dock att enbart kalla den för ”5 på 4” då den är så välkänd för just årtalsöverpräglingen.

Här kännetecknar man varianten på att 5:an i årtalet har en 4:a under sig, med en tydlig rest som ser ut som en liten punkt längst ner till vänster om nuvarande 5:a. Som nämnt, samtliga 1915 ”5 på 4” har alltså även alltid ett W med tre tvärstreck.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 13 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 7 500 kr
  • 01 (MS63-66): 3 500 kr
  • 1+ (AU55-58): 1 500 kr
  • 1 (VF30-40): 500 kr
  • 1? (F12-VF29): 200 kr
  • 2 (G4-VG10): 100 kr

Variant 3: 1-Krona 1915 – W med två tvärstreck

Den tredje varianten är mycket mer sällsynt än den första varianten men ligger under den andra varianten på raritetskalan. Denna variant kallas oftast för ”W med två tvärstreck”. Den skiljer sig dock lite från 1914 års W med två streck.

På 1915 års W med två tvärstreck ser man att W:et enbart har två tvärstreck, men dessa streck är helt klart annorlunda från tidigare år då de är mycket mindre och ser nästan ut som små punkter på sidorna av W:et istället för tydliga streck.

Myntinfo-observation: Detta är något vi själva noterat, då dokumentationen ofta bara nämner ”W med två tvärstreck” precis som 1914, vilket är lite missvisande då strecken på W:et inte är lika tydliga detta årtal. Detta borde undersökas vidare, men tills vidare fungerar benämningen ”W med två tvärstreck” för att identifiera den.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 10 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 4 500 kr
  • 01 (MS63-66): 2 000 kr
  • 1+ (AU55-58): 750 kr
  • 1 (VF30-40): 300 kr
  • 1? (F12-VF29): 150 kr
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser finns här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

 

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa varianter, eller har du kanske själv hittat en av de sällsynta mynten från 1915? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter eller om du har någon fråga.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1914

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1914

Idag hoppar vi rätt långt fram i tiden från förra veckans avsnitt (1903 års varianter) fram till 1914. Nu har dessutom Gustaf V tagit över som Sveriges Konung och pryder de svenska 1-kronorna. Detta årtal bjuder på totalt två olika kända varianter, där skillnaderna ligger i myntmästare Karl-August Wallroths initialer och dess olika design.

Att leta efter varianter i initialer är vanligt inom numismatiken, och i det här fallet handlar det om små, men distinkta, tvärstreck på bokstaven W.

Variant 1: 1-Krona 1914 – W med två tvärstreck

Den första varianten, som är den mer vanliga av de två, kallas för ”W med två tvärstreck”. Den syftar alltså på myntmästarens initial på åtsidan av myntet, längst ner på den högra sidan. På detta W har de två yttre topparna (hörnen) vardera ett tvärstreck. Du hittar ett streck längst upp till vänster och ett till längst upp till höger.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 3 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 750 kr
  • 01 (MS63-66): 750 kr
  • 1+ (AU55-58): 250 kr
  • 1 (VF30-40): 100 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1914 – W med tre tvärstreck

Den andra varianten är något mer sällsynt. Den kallas för ”W med tre tvärstreck” och här har man alltså använt en helt annan form (font) på W:et. Istället för två har man nu ett W med tre tvärstreck placerade vid varje topp, ett streck längst till vänster upptill, ett streck i mitten, och ett till längst till höger upptill.

Alla dessa tvärstreck sitter mycket nära varandra. På slitna exemplar, som det vi har här på Myntinfo, gör det att hela W:et ser väldigt ihoptryckt ut, nästan som ett enda långt streck upptill eftersom tvärstrecken sitter så pass tätt.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 7 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 3 500 kr
  • 01 (MS63-66): 1 500 kr
  • 1+ (AU55-58): 500 kr
  • 1 (VF30-40): 200 kr
  • 1? (F12-VF29): 100 kr
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser finns här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa varianter, eller har du kanske själv hittat en av de sällsynta mynten från 1914? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter eller om du har någon fråga.