Tag Archives: Myntsamling

Veckans mynttips – Vecka 28

Veckans mynttips, vecka 28

Här kommer våra mynttips för vecka 28. Denna gång fokuserar vi på några fina 25-öringar, en fantastisk 1-krona och ovanliga varianter från 2-kronorsserien. Vi vill också passa på att säga tack till alla er som följer oss och använder Myntinfo. Om du har möjlighet får du gärna ta en titt på våra nya digitala mallar. De kostar bara en liten slant men hjälper oss att kunna fortsätta driva sidan framåt.

25-Öre 1898, Smal Sluten 9

Slutdatum: 8 juli
Tradera-länk
Vår infosida

Kommentar: En variant från 25-öresserien där 9:an är både smal och sluten. Myntet håller någorlunda kvalitet och rekommenderas om du ännu inte har denna i samlingen.

25-Öre 1899, Smala Slutna 9:or

Slutdatum: 8 juli
Tradera-länk
Vår infosida

Kommentar: Denna variant har smala och slutna 9:or i årtalet. Den säljs av samma säljare som exemplet ovan, så det är ett bra tillfälle att slå till på båda samtidigt om du saknar dem.

1-Krona 1897

Slutdatum: 11 juli
Tradera-länk
Vår infosida

Kommentar: Ett riktigt praktexemplar från 1897. Säljaren Swemynt beskriver den som toppkvalitet, och vi håller med. Det finns dessutom en video i Tradera-annonsen. Varmt rekommenderad för dig som vill uppgradera.

2-Krona 1940, Ändrad 4

Slutdatum: 7 juli
Tradera-länk
Vår infosida

Kommentar: En mycket tydlig variant från 2-kronorsserien där fyran i årtalet är ändrad. En ovanlig variant som är värd att ha koll på.

1-Krona 1947, Bred 1

Slutdatum: 13 juli
Tradera-länk
Vår infosida

Kommentar: Denna variant är inte särskilt sällsynt, men den är i mycket fin kvalitet. Ett bra exempel på hur även enklare varianter kan vara intressanta att samla på. Här syns tydligt den breda ettan i årtalet.


Har du hittat något spännande mynt på Tradera eller letar du efter en specifik variant? Hör gärna av dig till oss på info@myntinfo.se så hjälper vi dig gärna att hålla utkik.

Veckans mynttips – Vecka 27

Veckans mynttips – Vecka 27

Välkommen till ett nytt inlägg med våra bästa mynttips från Tradera, noggrant utvalda och kommenterade av oss på Myntinfo. Denna vecka bjuder vi på både klassiska varianter och ett tydligt exempel på varför man ska undvika PVC-plast för myntförvaring. Här kommer tipsen för vecka 27!

1-Krona 1941 – Sista 1 på 4

Slutdatum: 3 juli
Till auktionen på Tradera
Läs mer på Myntinfo

Kommentar: Väldigt bra kvalitet på denna variant från 1-kronorsserien. Rekommenderas starkt för den som vill uppgradera eller börja samla på 1-kronor.

1-Krona 1915 – W med tre tvärstreck?

Slutdatum: 8 juli
Till auktionen på Tradera
Läs mer på Myntinfo

Kommentar: Det är lite svårt att avgöra exakt vilken variant detta är då bilden är något suddig, men det lutar åt tre tvärstreck. Hela W är större och samtliga linjer har samma tjocklek vilket talar för denna variant. Myntet är i mycket fin kvalitet.

1-Krona 1948 – Smal 1 och ompunsat TS (nertill)

Slutdatum: 3 juli
Till auktionen på Tradera
Läs mer på Myntinfo

Kommentar: Det är lite oklart om det verkligen är denna variant eftersom bilderna är tveksamma, men säljaren är mycket pålitlig (Eriksmynthandel) så vi litar på beskrivningen. Ett utmärkt tillfälle att buda om du saknar denna svåra variant.

1-Krona 1945 – TS på G

Slutdatum: 7 juli
Till auktionen på Tradera
Läs mer på Myntinfo

Kommentar: Säljaren har inte lagt upp någon närbild, men det är förståeligt eftersom denna variant är mycket svår att fotografera. Resterna av G syns oftast bara svagt. Om priset är rimligt är detta ändå ett fynd för rätt samlare.

2-Krona 1907

Slutdatum: 6 juli
Till auktionen på Tradera
Läs mer på Myntinfo

Kommentar: Ojojoj, vilken kvalitet på detta mynt. Just 1907 års 2-krona ses sällan i så fint skick. Tyvärr har myntet förvarats i PVC-plast vilket har lett till den klassiska ”gröna sjukan” som orsakar klibbig och förstörande yta. Ett bra exempel på varför vi på Myntinfo valt PET-plast till våra egna myntalbum, säkert för samlare och mynt.

Som vanligt, hör gärna av dig till info@myntinfo.se om du söker ett särskilt mynt. Vi håller koll åt dig!

Veckans mynttips – Vecka 26

Veckans mynttips – Vecka 26

Vi vill börja med att säga ett stort tack till alla er som följer vår blogg varje vecka, skickar in frågor och engagerar er i Sveriges numismatiska värld. Det betyder mycket och gör att vi kan fortsätta bygga upp Sveriges största myntcommunity tillsammans. Denna vecka bjuder vi på en härlig mix av varianter från 1-öring till 5-krona!

1-Krona 1875

Slutdatum: 29 juni
Till auktionen på Tradera
Läs mer om 1-krona 1875 på Myntinfo

Kommentar: Första 1-kronan i väldigt fin kvalitet. Den dyker inte upp på marknaden särskilt ofta i detta skick, så detta är ett bra tillfälle om man är ute efter en uppgradering.

2-Öre 1937 – Kort ompunsad 7:a

Slutdatum: 1 juli
Till auktionen på Tradera

Kommentar: En relativt sällsynt variant från 2-öreserien där 7:an är ompunsad och har en rest nertill. Vi har ännu inte lagt upp denna på vår sida, men om du vill se bild eller få mer info kan du maila oss så visar vi gärna.

1-Öre 1937 – Ompunsad 7:a

Slutdatum: 1 juli
Till auktionen på Tradera

Kommentar: En fin och svår variant från 1-öreserien där siffran 7 är ompunsad och har en tydlig rest nertill. Ett riktigt samlarmynt som inte kommer upp så ofta.

5-Öre 1938 – Ompunsad 8

Slutdatum: 1 juli
Till auktionen på Tradera
Läs mer om 5-öre 1938 – Ompunsad 8 på Myntinfo

Kommentar: Svår och eftertraktad variant där man ser en rest upptill på siffran 8. Det ser ut som ett streck ovanför, ett typiskt kännetecken för denna variant. Saknar du den rekommenderas det att lägga ett bud.

5-Krona 1972 – Utan strömmar bakom lejonen

Slutdatum: 25 juni
Till auktionen på Tradera
Läs mer om 5-krona 1972 utan strömmar bakom lejonen på Myntinfo

Kommentar: En av de svåraste moderna 5-kronorna. Den här varianten saknar helt de karakteristiska strömmarna bakom lejonen på frånsidan. Myntet är dessutom i mycket bra skick, vilket gör det extra intressant för samlare.

Hör gärna av dig till info@myntinfo.se om du söker ett särskilt mynt. Vi håller koll åt dig!

Djupdykning i 1-kronor från 1944: Analysera varianter och upptäck unika detaljer

Det är enormt många som har börjat läsa mina analyser inom 2-kronorsserien och uppskattar det, både genom mejl till mig och från folk som vill lära sig mer om 2-kronor. I detta avsnitt börjar jag nu även titta på varianter från 1-kronorsserien, och hoppar direkt till det spännande året 1944.

Mitt mål är att hjälpa dem som inte är så kunniga inom varianter, och alla dessa mynt finns med på vår hemsida, men även i vårt helt egenproducerade myntalbum för 1-kronor med fokus på de svenska silvermynten från 1875 till 1968.

År 1944 är ett mycket intressant år för de svenska 1-kronorna eftersom det finns flera spännande varianter som har upptäckts genom åren. I den här delen går jag igenom de tre kända varianterna och introducerar några av deras mest anmärkningsvärda detaljer som gör varje variant unik. I slutet visar jag även upp en äldre men numera icke erkänd variant som ändå är väldigt intressant.

I mitten av texten finns en samlingsbild där du ser alla tre varianter samt den icke erkända varianten bredvid varandra. Det gör det enklare att följa med. Länkar till respektive variant hittar du i de blåa texterna. Vill du diskutera vidare eller har några funderingar är du varmt välkommen att mejla mig på info@myntinfo.se eller skriva i vår 1-kronors-tråd på Reddit.

Variant 1: 1-krona 1944 ”Vanlig”

Denna variant är egentligen inte en variant utan standardpräglingen utan fel, ompunsningar eller avvikelser. Det är den absolut vanligaste 1-kronan från detta årtal och förekommer ofta på marknader som Tradera och eBay. Den är däremot ovanlig på auktioner, eftersom årtalet är så pass vanligt.

Kännetecken:

  • Vanligt årtal utan avvikelser eller ompunsningar

Värdering i bra skick:

Uppskattat värde för detta årtal ligger runt 30 till 300 kr. I skrivande stund är silvret (2,8 g) värt cirka 29,79 kr, vilket innebär att smältvärdet är bottennivån. Finare exemplar i 01/0 eller 0 kan gå för några hundralappar, men sällan över 300 kr. De flesta exemplar från 1944 är något slitna, men toppexemplar dyker upp då och då.

Variant 2: 1-krona 1944 med ”Första 4 ompunsad”

Denna variant är betydligt mer sällsynt än den vanliga, men inom hela 1-kronorsserien hamnar den ändå någonstans bland de 10 till 20 mest sällsynta. Det som gör den speciell är att den första fyran i årtalet har blivit ompunsad. Resterna syns tydligt till höger om fyran i form av två små klumpar/bollar, en upptill och en nedtill. I vissa exemplar kan man även svagt ana ett helt streck från den tidigare fyran mellan dessa punkter.

Jag tycker också att hela ”44” ibland ser ut att vara lite mer högerplacerad jämfört med den vanliga varianten, även om det är en mycket liten skillnad.

Kännetecken:

  • Första 4 är ompunsad med tydliga rester upptill och nedtill till höger

Värdering i bra skick:

Denna variant har jag sett flera gånger, främst på Tradera men även på eBay. De flesta har varit i skick runt 1 till 1+. Trots sin sällsynthet brukar de inte säljas för särskilt mycket, oftast mellan 100 och 300 kr. Ett exemplar i toppskick skulle däremot kunna gå för runt 2 000 kr.

Variant 3: 1-krona 1944 med ”Sista 4 ompunsad”

Detta är den mest sällsynta av alla tre, och kanske till och med den mest sällsynta inom hela 1-kronorsserien. Jag har personligen bara sett den två gånger på öppen marknad, båda gångerna i toppkvalitet. Den nämns sällan i lagerlistor eller auktionskataloger.

Här är det den sista fyran i årtalet som är ompunsad. Ompunsningen har skett upptill, men rester syns åt vänster, upptill, åt höger och inuti öglan på den nuvarande fyran. Spåren är mycket smala, vilket kan innebära att de endast syns tydligt på toppexemplar. Det vore intressant att se ett exemplar i lägre kvalitet för att bedöma om spåren ändå syns.

Kännetecken:

  • Sista 4 är ompunsad upptill, med rester åt vänster, upptill, höger och inuti öglan

Värdering i bra skick:

Jag anser att detta är den mest underskattade varianten inom 1-kronorsserien. Även om den kanske inte når upp till värdet på till exempel 1-kronan 1889 med lock, så borde den rankas högre än den gör idag. Ett rimligt värde: 500 till 700 kr i okej skick, och 3 000 till 4 000 kr i toppskick.

Samlingsbild på alla varianter & felpräglingen

Här ser du alla tre varianter från 1944 sida vid sida, med extra inzoomningar på varje fyra.

Den icke erkända varianten: 1-krona 1944 med ”Sista 4 ifylld”

Om man nu kan kalla detta för en variant, är diskutabelt, men den är definitivt intressant. Den första gången jag hittade den omnämnd var i nummer 2 av MYNT-KONTAKT (februari 1974). En insändare skrev:

”För några dagar sedan, då jag plockade fram min myntsamling, upptäckte jag att på en av 1944 års enkronor var den ena fyran helt igenfylld, vilket den första inte var. Är detta känt tidigare? Är den något värd?”

Svaret löd:

”Det är förut känt att det finns enkronor av årtalet 1944 som har en fyra helt igenfylld, och något extra kan den vara värd om kvaliteten är minst 1+.”

Det visar att man redan före 1974 kände till detta fenomen, och att den förekom i cirkulation. Den har även kallats ”plump 4”, ”ifylld 4”, ”helt igenfylld” och ”fylld 4”, vilket syftar på att den triangulära öppningen i siffran 4 är helt fylld med metall.

I en variantprislista från 1973 står:

  • 1944 plump 4 – 01 = 15 kr, 1+ = 10 kr, 1 = 4 kr

Det verkar alltså som att denna variant fanns i olika skick redan då. I vissa kataloger klassades den som felprägling, snarare än en officiell variant.

Senare forskning tyder på att detta är ett produktionsfel, sannolikt orsakat av en tilltäppt stämpel (s.k. grease fill). Moderna kataloger listar sällan denna felprägling längre, men man ser den fortfarande dyka upp på Tradera ibland. Ibland utan att säljaren själv nämner det.

Efter min egen research och genomgång av både äldre och modern litteratur kan jag nu konstatera att denna typ inte längre bör ses som en variant, utan tydligt klassas som en felprägling. Det är alltså inte en medveten förändring eller korrigering, utan ett resultat av en tillfällig defekt i präglingen.

Kännetecken:

  • Sista 4 i årtalet är helt igenfylld, ofta orsakad av stämpelskada eller tilltäppning

Värdering i bra skick:

Svår att prissätta, men den är något mer värd än en vanlig 1-krona från 1944. Ett rimligt spann: 50 till 400 kr beroende på skick.

Sammanfattning

Nu när jag har gått igenom alla dessa varianter och felpräglingen vill jag gärna höra från dig. Har du egna bilder på någon av dessa varianter?

  • En 1-krona 1944 med första 4 ompunsad i toppskick vore särskilt spännande
  • En 1-krona 1944 med sista 4 ompunsad i lägre skick hade varit intressant att studera
  • Även felpräglingen med ifylld 4 i toppskick hade varit kul att se

Alla dessa varianter, förutom felpräglingen, finns med i vårt exklusiva myntalbum för svenska 1-kronor 1875–1968.

Det var allt för denna gång. Nästa gång kanske jag hoppar tillbaka till början av 1-kronorsserien. Har du något särskilt årtal du vill att jag gräver i, eller någon annan valör du är nyfiken på, så är det bara att höra av dig på info@myntinfo.se.

Fråga Myntinfo – Vecka 22

Myntfotografering: Så tar vi våra unika myntbilder på Myntinfo

Den här veckan lyfter vi en fråga som kommit in från många av er på sistone: ”Hur vi tar våra otroligt detaljerade myntbilder?” Det är en väldigt rimlig fråga. Med tusentals högupplösta bilder som fångar varje liten präglingsdetalj är det naturligt att undra. Här berättar vi hur det går till bakom kulisserna, från utrustning till efterbehandling.

❓ Fråga från ”Anders i Lund”:

“Hej, jag är imponerad över hur tydliga och skarpa era bilder är. Ni verkar kunna fånga varje liten detalj. Vad använder ni för kamera och hur får ni till ljuset så bra?”

✅ Svar från oss på Myntinfo:

Stort tack för frågan, Anders. Vi lägger ner mycket tid på varje bild du ser på Myntinfo. Alla våra moderna myntbilder är tagna med en ”Canon EOS 500D” tillsammans med ett ”Canon EF 100mm F/2.8 Macro Lens”. Det är just den makrolinsen som gör det möjligt att fånga detaljer som små variationer i gravyr, randskrift och teckensnitt på ett extremt exakt sätt.

Förutom rätt kamera och objektiv är ljussättningen avgörande. Vi använder en kombination av diffust dagsljus och kontrollerad LED-belysning (ofta flera stycken) för att minimera skarpa skuggor och reflexer. Målet är att framhäva myntets textur och lyster utan att skapa blänk som döljer viktiga detaljer. Alla bilder tas från ett stabilt stativ för att eliminera kameraskakningar och säkerställa maximal skärpa, särskilt vid de extrema förstoringar vi arbetar med. Varje bild är noga fokuserad, ofta manuellt, för att säkerställa att myntets viktigaste detaljer är knivskarpa.

Bilderna tas alltid i RAW-format för att bevara maximal bildkvalitet. Efter fotograferingen bearbetas bilderna manuellt i Adobe Photoshop, där vi justerar ljus, kontrast och färgbalans. Målet är alltid att bilden ska efterlikna myntets verkliga och autentiska utseende så mycket som möjligt, utan att försköna eller förändra detaljer.

För att kunna erbjuda både bredd och precision i databasen har vi också genom åren använt olika tekniker. I början använde vi ett enklare men väldigt praktiskt mikroskop som heter ”Plugable 250x Digital USB Microscope”. Det var ett perfekt verktyg för att identifiera detaljer i närbild, men bildkvaliteten var betydligt lägre än vad vi har idag. Du kan fortfarande se några av dessa äldre bilder på vissa sidor, särskilt bland de första vi publicerade. De kommer uppdateras med nya bilder allteftersom.

Vi har idag tagit egna bilder på 99 procent av alla mynt och varianter som finns på sidan. Vi granskar samtliga mynt för hand och varje bild du ser är resultatet av ett noggrant arbete med rätt ljus, rätt utrustning och ett stort mått tålamod. Detta noggranna arbete är grunden till varför Myntinfo är Sveriges mest detaljerade och uppdaterade resurs för svenska mynt.

Alla bilder är unika för sidan. Vi har inga annonser, ingen betalvägg och all information är fritt tillgänglig för samlare i hela landet.

Har du själv funderat på att börja fotografera dina mynt? Hör gärna av dig om du vill ha flera tips. Eller om du har sett ett mynt på vår sida som du tycker borde fotograferas om. Mejla oss på info@myntinfo.se. Dela gärna den här guiden med andra myntsamlare!


📌 Tips: Vill du läsa fler frågor och svar som denna? Kolla in hela serien Fråga Myntinfo varje torsdag.

Fråga Myntinfo – Vecka 21

Fråga Myntinfo – Vecka 21: Hur hittar ni alla varianter ni visar på er sida?

Den här veckan har vi valt att svara på en fråga som flera av er har hört av er om. Vi har fått in olika versioner av samma fundering från både mejl, Reddit och direkt via kontaktformuläret. Därför kände vi att det var dags att lyfta detta öppet i bloggen för alla att ta del av.

❓ Fråga från ”Nils i Gävle”:

“Jag har lagt märke till att ni har med så många olika varianter för varje valör. Vissa har jag aldrig ens hört talas om tidigare. Hur hittar ni alla dessa, och hur vet ni att de stämmer?”

✅ Svar från oss på Myntinfo:

Det är en riktigt bra fråga, Nils, och något många undrat över. Det korta svaret är att vi bygger våra listor med både vanliga årtal och varianter genom att kombinera flera etablerade och välkända källor inom svensk numismatik. Det handlar både om klassiska kataloger och modern samlarinformation. Men vi stannar inte där.

Vi granskar alla mynt för hand och dokumenterar 99 procent av alla varianter med våra egna högupplösta bilder. Fotograferingen sker med ett F/2.8 macro lens, vilket gör att vi kan fånga detaljer i extremt hög precision. Det ger en tydlighet och tillförlitlighet som är svår att hitta någon annanstans i Sverige.

För att säkerställa att alla varianter stämmer, jämför vi och verifierar mot flera källor:

  • Klassiska kataloger från 70-, 80- och 90-talet
  • Svenska referensböcker, som till exempel:
    1. SVERIGES MYNT 1521–2021
    2. MYNTÅRSBOKEN Sveriges mynt 995–2024
    3. Mynten i Sverige 1818–2018
    4. Myntboken 2024
    5. MYNTGUIDE 2024–2025
    6. Sveriges Guldmynt 1512–2020
  • Numismatiska databaser online
  • Input från andra samlare via forum, Reddit och inskickade bilder
  • Vår egen dokumentation, erfarenhet och mikroskopsgranskningar

Vårt mål är att samla all viktig information om svenska mynt på ett och samma ställe. Här på Myntinfo hittar du både vanliga och mer ovanliga varianter för varje valör. Oavsett om du samlar på 5-öringar, 2-kronor eller 10-kronor, vill vi att du ska kunna känna dig trygg med att informationen stämmer och är så komplett som möjligt.

Och det bästa av allt, all information på sidan är helt gratis att ta del av. Vi har inga annonser, inga inloggningar, och inga betalväggar. Myntinfo är Sveriges mest detaljerade och uppdaterade resurs för svenska mynt, med hundratals sidor fyllda med fakta, bilder, varianter och värderingar. Det här är något vi brinner för, och tack vare ert engagemang kan vi fortsätta utveckla sidan varje vecka.

Har du själv stött på en variant som inte finns med? Hör gärna av dig till info@myntinfo.se och skicka gärna med en bild. Tillsammans bygger vi Sveriges bästa kunskapskälla för svenska mynt.


📌 Tips: Vill du läsa fler frågor och svar som denna? Kolla in hela serien Fråga Myntinfo varje torsdag.

Den gåtfulla Kiev-förfalskningen: Allt du behöver veta om Sveriges mest ökända 10-krona

Den gåtfulla Kiev-förfalskningen – Sveriges mest ökända 10-krona

Jag håller just nu på att fylla hemsidan med alla årtal och kända varianter av 10-kronorsmyntet. När jag kom fram till 1991 stötte jag direkt på något jag visste fanns, men där informationen var utspridd och ofta ganska rörig. Nämligen de förfalskade 10-kronorna som dykt upp under åren. De har ofta kallats för ”ryss-tior”, men det mer korrekta namnet är Kiev-förfalskningen. I det här inlägget har jag samlat allt jag lyckats hitta om denna ovanliga och intressanta förfalskning, från historik och tillverkning till hur du som samlare kan känna igen den.


Bakgrunden till den äkta 10-kronan 1991

1991 var året då den svenska tiokronorssedeln ersattes med ett mynt i aluminiumbrons, även kallad Nordic Gold. Det nya myntet präglades i otroliga 106 477 404 exemplar, vilket är en extremt stor upplaga. Myntet har medaljprägling, vilket innebär att fram och baksida har samma riktning när det vänds horisontellt. På åtsidan ser vi Carl XVI Gustafs porträtt och på frånsidan tre kronor som är inflätade i siffran 10. Myntet tillverkades med säkerhetsdetaljer som räfflad kant och gravörinitialerna MN under kungens hals.

Källa: Wikipedia


Förfalskningen från Ukraina – Kiev-förfalskningen

Kiev-förfalskningen dök upp bara något år efter att myntet introducerats. En falskmyntarliga i Ukraina började prägla kopior med exakt samma årtal, 1991. Man kan utgå ifrån att dessa mynt tillverkades i stor skala med tanke på att den ukrainska polisen år 1994 gjorde ett tillslag där man hittade över 10 000 falska mynt i ett lager, alla med årtalet 1991. Det är härifrån namnet Kiev-förfalskningen kommer. Dessa mynt skickades sedan till Sverige där de växlades in eller spreds via växel. Trots detta kallas den fortfarande ofta för ”ryss-tian”, vilket egentligen är missvisande eftersom det inte finns några bekräftade kopplingar till Ryssland.

Källa: Numismatik.se

De båda varianterna har även en svagt irreguljär stampställning, cirka 10 grader. Källa: Svensk Numismatisk Tidskrift, September 5 2002


Vad skiljer Kiev-förfalskningen från originalet?

Det finns flera viktiga skillnader att hålla koll på:

  • Porträttet av kungen: På förfalskningen ser ansiktet ofta argare eller stramare ut. Proportionerna är felaktiga, särskilt kring näsa och mun.
  • Kronorna på baksidan: På det äkta myntet är kronorna inflätade i siffran 10. På förfalskningen ligger de ovanpå, vilket ger ett klumpigare intryck.
  • Gravörinitialer: Initialerna MN under kungens hals är svårlästa, ”kladdiga” och ”inmosade” på förfalskningen, till skillnad från de skarpa och tydliga initialerna på de äkta exemplaren.
  • Kant: Det finns två varianter – en med slät kant och en med räfflad kant. Den släta är vanligare, men båda är förfalskningar.
  • Vikt: En äkta 10-krona väger exakt 6,60 gram. Under min undersökning av dessa förfalskningar hittade jag dock två olika uppgifter om vikten på de falska mynten. Swemynt.se anger att de är ”något lättare än de svenska”, medan Gabriel Hildebrand på numismatik.se menar att de snarare väger något mer. Enligt Hildebrand ska varianten med randskydd väga 6,73g och den utan randskydd 6,66g. Eftersom jag inte har fått tag på en själv ännu kan jag inte bekräfta detta, men jag uppskattar om någon som har en i sin ägo kan skicka över en bild på en förfalskad 10-krona från 1991 på en våg. Jag kommer självklart att uppdatera här om jag skulle få tag på en.

Hur många spreds och hur reagerade myndigheterna?

Det är inte känt exakt hur många falska 10-kronor som nådde Sverige. Eftersom de blandades in bland miljontals äkta mynt fanns ingen praktisk möjlighet att dra tillbaka hela årgången. Svenska myndigheter utfärdade inga större varningar, men museer och samlare har dokumenterat förfalskningen. Exempelvis finns den i Sörmlands museums samlingar.


Kiev-förfalskningen på samlarmarknaden

Idag ses Kiev-förfalskningen som ett samlarobjekt. Trots att den inte är ett giltigt mynt är efterfrågan stor. En variant med räfflad kant såldes nyligen på Tradera för 842 kronor.

👉 Se avslutad auktion på Tradera (räfflad kant)

Även varianten med slät kant har sålts nyligen på Tradera för ett högre pris, hela 1052 kronor.

👉 Se avslutad auktion på Tradera (slät kant)

Den släta kanten är enklare att upptäcka, men båda varianterna är eftertraktade bland samlare som vill ha ett exemplar för att dokumentera svenska förfalskningar i sin samling.


Identifieringsguide

Så här känner du igen en Kiev-förfalskning:

  • Porträttet ser mer spänt eller argt ut än på en vanlig 10-krona.
  • Initialerna MN under kungens hals är ”kladdiga” och svårlästa.
  • Kronorna på frånsidan ligger ovanpå siffran 10 i stället för att vara inflätade i den.
  • Kanten är antingen helt slät eller har felaktig räffling.
  • Vikten kan variera, men är oftast antingen något lägre eller något högre än 6,60 gram.

Avslutande ord

Kiev-förfalskningen är inte bara en av de mest kända svenska förfalskningarna, utan också ett stycke nutidshistoria. Den har gått från att vara ett bedrägligt mynt till att bli en eftertraktad del av många samlingar. Den visar också hur svårt det är att skydda ett nytt mynt i början, innan allmänheten hunnit lära sig dess detaljer.

Har du en misstänkt 10-krona från 1991 eller vill du veta mer om varianterna? Hör av dig till info@myntinfo.se så hjälper jag dig gärna!

Fråga Myntinfo – Vecka 20

Fråga Myntinfo – Vecka 20

I veckan fick vi en fråga från en kund som nyligen köpte båda våra myntalbum via Tradera. Han undrade hur man sätter in mynten i albumbladen, vilket fick oss att inse att vi kanske inte varit tillräckligt tydliga med hur det fungerar.

Så i detta inlägg tänkte vi visa en steg för steg guide om hur du använder våra myntalbum på rätt sätt. Det är faktiskt både enkelt och smidigt när man vet hur det går till.

Så här fungerar det

Varje blad i albumet har två transparenta plastremsor av PET-plast som ligger över myntfickorna. För att sätta in ett mynt drar du försiktigt ut en av plastremsorna från kanten, det fungerar lika bra med den övre som den undre. När remsan är utdragen kan du enkelt placera myntet i den runda öppningen, och sedan skjuter du tillbaka plastremsan. På så sätt hålls myntet säkert på plats utan att riskera att glida ur eller skadas.

Översiktsbild av myntalbumet med ett blad och två genomskinliga plastremsor synliga.
2 transparenta plastremsor (PET-plast) håller mynten säkert på plats.
Närbild på ett finger som drar plastremsan åt sidan i ett myntalbum.
Dra plastremsan åt höger med fingret eller från sidan.
Två fingrar håller i plastremsan på ett utdraget blad i ett myntalbum.
Eller håll i plastremsan med två fingrar och dra ut.
Ett mynt förs försiktigt in i en rund öppning i ett myntblad.
Sedan är det bara att försiktigt lägga i myntet.
En hand skjuter tillbaka plastremsan på plats i ett myntalbum.
Sedan är det bara att dra in plastremsan igen – på samma sätt som du drog ut den.

🛒 Vill du också organisera din samling?
Kolla in våra specialdesignade myntalbum för svenska silvermynt:

📩 Har du en fråga om mynt, samlande eller numismatik? Maila oss på info@myntinfo.se – vi svarar alltid, och varje vecka väljer vi ut en fråga att lyfta i bloggen!

Fråga Myntinfo – Vecka 19

Fråga Myntinfo – Vecka 19: Hur stänger man era stora hårda sedelfickor egentligen?

Den här veckan svarar vi på en fråga som flera av er hört av er om – och som rör en av våra mest populära produkter just nu: Hårda sedelfickor 205×128 mm. De har snabbt blivit en favorit bland samlare som vill ha ett snyggt, rejält och rymligt skydd för sina sedlar – särskilt större sedlar som annars är svåra att förvara.

❓ Fråga från ”Lasse i Växjö”:

”Hej! Jag har precis köpt era hårda sedelfickor (205×128) och gillar dem starkt, men jag undrar: hur stänger man dem? Jag ser inget ’lock’ eller liknande – ska man bara trycka ihop dem eller måste man tejpa?”

✅ Svar från oss på Myntinfo:

Hej Lasse – toppenfråga! Och du är långt ifrån ensam om att undra det här. Våra hårda sedelfickor är öppna i konstruktionen, men de sluter sig väldigt tätt när man väl trycker ihop dem. Det behövs alltså inget lock eller stängningsmekanism – sedeln ligger tryggt och skyddat bara av själva trycket i plasten.

För dig som vill att fickorna ska sitta ännu mer permanent stängda finns några enkla knep:

  • 🧷 Några kunder har valt att häfta hörnen.
  • 📎 Andra har använt en dutt med lim eller en liten tejpremsa i kanten.

Men de allra flesta använder dem precis som de är – öppna men stadiga. De är tillverkade i styv plast som håller formen och ger ett professionellt intryck i valfritt album eller arkivsystem.

🪙 Vad gör dem unika?

Det som gör våra sedelfickor extra speciella är framför allt deras storlek: hela 205×128 mm. Det innebär att även större sedlar får plats – något som är ovanligt bland standardfickor på marknaden.

Inuti själva sedelfacket har du ett utrymme på 205×93 mm, och ovanför det finns en där du exempelvis kan stoppa in en pappersremsa med information om sedeln – perfekt för presentation eller arkivering. Många använder det utrymmet för att skriva årtal, land, typ eller historisk kontext.

Vi är jätteglada att så många har upptäckt den här produkten – den tog slut under årets första månader, men vi har nu fyllt på lagret igen. De säljs i 10-pack och finns så länge lagret räcker.

👉 Du hittar dem här: Hårda sedelfickor 205×128 mm – 10-pack

📌 Tips: Vill du läsa fler frågor och svar som denna? Kolla in hela serien Fråga Myntinfo varje torsdag!

Fråga Myntinfo – Vecka 18

Fråga Myntinfo – Vecka 18: Vad är det för digitala checklistor och Excelark som ni säljer nu?

Denna vecka svarar vi på några frågor angående våra nyligen lanserade digitala produkter som snabbt blivit väldigt populära bland samlare. Vi har fått in flera frågor om våra PDF-checklistor och interaktiva Excelark som vi nu säljer här på Myntinfo, så vi tyckte att det passade perfekt att lyfta dem i veckans inlägg.

För dig som missat det: vi har just lagt till 6 olika PDF-checklistor samt 6 interaktiva Excel-filer som gör det enkelt att hålla koll på sin samling – oavsett om du samlar på 1-kronor, 2-kronor, 5-kronor, 10-kronor, 50-öringar eller stora svenska minnesmynt.

❓ Fråga: Vad innehåller dessa checklistor och hur fungerar de egentligen?

Våra checklistor och Excelark är skapade för att ge samlare ett enkelt, strukturerat och visuellt sätt att hålla koll på sin samling. Checklistorna i PDF-format är perfekta att skriva ut och bocka av för hand, medan Excel-versionerna är interaktiva och kan fyllas i digitalt – med funktioner för automatiska summeringar och tydlig översikt.

Varje fil är fokuserad på ett specifikt myntområde och innehåller alla årtal och kända varianter. Exempelvis innehåller checklistan för 1-kronor alla utgåvor från 1875 till 2016 – både vanliga och mer ovanliga varianter.

Det här är verktyg vi själva hade önskat att vi haft för flera år sedan – och responsen från er har varit fantastisk!

📦 Vilka mynt finns det checklistor för just nu?

  • 1-kronor (1875–2016)
  • 2-kronor (1876–2020)
  • 5-kronor (1881–2024)
  • 10-kronor (1873–2009)
  • 50-öringar (1857–2009)
  • Stora minnesmynt – 50 till 4000 kr (1975–2010)

Finns det någon specifik valör du skulle vilja att vi skapar checklistor eller Excelark för? Skicka gärna ett mejl till info@myntinfo.se och berätta! Exempelvis fick vi nyligen flera önskemål om att skapa en fil för stora minnesmynt mellan 1975–2010, vilket resulterade i en ny produkt tack vare era insändarfrågor. Vi kommer självklart att lägga till fler checklistor i framtiden – men det är alltid roligt att veta vad ni vill ha!

💡 Hur får man tag på dem?

Checklistorna och Excelarken kostar bara några tior styck och säljs som digitala produkter i vår webbshop. Du får filen direkt efter köp via mejl – enkelt och snabbt!

Och samtidigt stödjer du oss på Myntinfo i vårt arbete med att skapa ännu fler checklistor och fortsätta bygga Sveriges största, helt gratis och annonsfria databas för svenska mynt. Alla våra sidor om svenska mynt är fritt tillgängliga för samlare i hela landet – utan betalväggar eller reklam.

Du hittar alla våra digitala mallar i kategorin Digitala mallar för myntsamlare.

Har du redan testat någon av våra checklistor? Skicka gärna in feedback – eller en bild på din samling med ifylld lista!