Tag Archives: myntinfo

Veckans mynttips – Vecka 27

Veckans mynttips – Vecka 27

Välkommen till ett nytt inlägg med våra bästa mynttips från Tradera, noggrant utvalda och kommenterade av oss på Myntinfo. Denna vecka bjuder vi på både klassiska varianter och ett tydligt exempel på varför man ska undvika PVC-plast för myntförvaring. Här kommer tipsen för vecka 27!

1-Krona 1941 – Sista 1 på 4

Slutdatum: 3 juli
Till auktionen på Tradera
Läs mer på Myntinfo

Kommentar: Väldigt bra kvalitet på denna variant från 1-kronorsserien. Rekommenderas starkt för den som vill uppgradera eller börja samla på 1-kronor.

1-Krona 1915 – W med tre tvärstreck?

Slutdatum: 8 juli
Till auktionen på Tradera
Läs mer på Myntinfo

Kommentar: Det är lite svårt att avgöra exakt vilken variant detta är då bilden är något suddig, men det lutar åt tre tvärstreck. Hela W är större och samtliga linjer har samma tjocklek vilket talar för denna variant. Myntet är i mycket fin kvalitet.

1-Krona 1948 – Smal 1 och ompunsat TS (nertill)

Slutdatum: 3 juli
Till auktionen på Tradera
Läs mer på Myntinfo

Kommentar: Det är lite oklart om det verkligen är denna variant eftersom bilderna är tveksamma, men säljaren är mycket pålitlig (Eriksmynthandel) så vi litar på beskrivningen. Ett utmärkt tillfälle att buda om du saknar denna svåra variant.

1-Krona 1945 – TS på G

Slutdatum: 7 juli
Till auktionen på Tradera
Läs mer på Myntinfo

Kommentar: Säljaren har inte lagt upp någon närbild, men det är förståeligt eftersom denna variant är mycket svår att fotografera. Resterna av G syns oftast bara svagt. Om priset är rimligt är detta ändå ett fynd för rätt samlare.

2-Krona 1907

Slutdatum: 6 juli
Till auktionen på Tradera
Läs mer på Myntinfo

Kommentar: Ojojoj, vilken kvalitet på detta mynt. Just 1907 års 2-krona ses sällan i så fint skick. Tyvärr har myntet förvarats i PVC-plast vilket har lett till den klassiska ”gröna sjukan” som orsakar klibbig och förstörande yta. Ett bra exempel på varför vi på Myntinfo valt PET-plast till våra egna myntalbum, säkert för samlare och mynt.

Som vanligt, hör gärna av dig till info@myntinfo.se om du söker ett särskilt mynt. Vi håller koll åt dig!

Veckans mynttips – Vecka 26

Veckans mynttips – Vecka 26

Vi vill börja med att säga ett stort tack till alla er som följer vår blogg varje vecka, skickar in frågor och engagerar er i Sveriges numismatiska värld. Det betyder mycket och gör att vi kan fortsätta bygga upp Sveriges största myntcommunity tillsammans. Denna vecka bjuder vi på en härlig mix av varianter från 1-öring till 5-krona!

1-Krona 1875

Slutdatum: 29 juni
Till auktionen på Tradera
Läs mer om 1-krona 1875 på Myntinfo

Kommentar: Första 1-kronan i väldigt fin kvalitet. Den dyker inte upp på marknaden särskilt ofta i detta skick, så detta är ett bra tillfälle om man är ute efter en uppgradering.

2-Öre 1937 – Kort ompunsad 7:a

Slutdatum: 1 juli
Till auktionen på Tradera

Kommentar: En relativt sällsynt variant från 2-öreserien där 7:an är ompunsad och har en rest nertill. Vi har ännu inte lagt upp denna på vår sida, men om du vill se bild eller få mer info kan du maila oss så visar vi gärna.

1-Öre 1937 – Ompunsad 7:a

Slutdatum: 1 juli
Till auktionen på Tradera

Kommentar: En fin och svår variant från 1-öreserien där siffran 7 är ompunsad och har en tydlig rest nertill. Ett riktigt samlarmynt som inte kommer upp så ofta.

5-Öre 1938 – Ompunsad 8

Slutdatum: 1 juli
Till auktionen på Tradera
Läs mer om 5-öre 1938 – Ompunsad 8 på Myntinfo

Kommentar: Svår och eftertraktad variant där man ser en rest upptill på siffran 8. Det ser ut som ett streck ovanför, ett typiskt kännetecken för denna variant. Saknar du den rekommenderas det att lägga ett bud.

5-Krona 1972 – Utan strömmar bakom lejonen

Slutdatum: 25 juni
Till auktionen på Tradera
Läs mer om 5-krona 1972 utan strömmar bakom lejonen på Myntinfo

Kommentar: En av de svåraste moderna 5-kronorna. Den här varianten saknar helt de karakteristiska strömmarna bakom lejonen på frånsidan. Myntet är dessutom i mycket bra skick, vilket gör det extra intressant för samlare.

Hör gärna av dig till info@myntinfo.se om du söker ett särskilt mynt. Vi håller koll åt dig!

Fråga Myntinfo – Vecka 23

Fråga Myntinfo – Vecka 23: Finns det verkligen en 5-krona från 2024?

Den här veckan svarar vi på en fråga som flera samlare har hört av sig om efter att vi nyligen la upp en sida för 5-kronan från 2024. Vi har ännu inte en bild på myntet, men vi har ändå valt att publicera information om att det existerar. Detta har väckt en del nyfikenhet, och det med rätta.

❓ Fråga från ”Johan i Kalmar”:

“Hur kommer det sig att ni skriver att det finns en 5-krona från 2024? Jag har inte sett det nämnas någon annanstans, varken i kataloger eller på andra sidor. Vad vet ni som vi inte vet, haha?”

✅ Svar från oss på Myntinfo:

Jättebra fråga, Johan. Du har helt rätt i att det här myntet inte har uppmärksammats på andra hemsidor eller i någon svensk katalog ännu. Anledningen att vi vet att det existerar är att vi själva kontaktade Riksbanken direkt i april 2025 och ställde två frågor:

  1. Vilka svenska mynt är planerade att tillverkas under 2025 (inklusive valörer och årgångar)?
  2. Vilket företag eller mynteri ansvarar för tillverkningen av svenska mynt i år?

Det officiella svaret vi fick från Avdelningen för betalningar på Sveriges Riksbank, daterat 14 april 2025, var följande:

1. Inga mynt planeras att produceras under 2025, men det kan ändra sig. 2024 tillverkades det 5 000 000 stycken 5-kronor.

2. Vi har för närvarande inget avtal med myntproduktion. En upphandling kommer ske under året.

Det innebär alltså att fem miljoner svenska 5-kronor har tillverkats under 2024, vilket gör det till ett officiellt existerande årtal. Det är inte något vi gissar eller spekulerar i. Informationen kommer direkt från Sveriges Riksbank.

Att vi är först med att rapportera detta offentligt online är faktiskt ganska troligt. Sånt är lite av det vi brinner för. Vår ambition är att Myntinfo ska vara Sveriges mest detaljerade och uppdaterade resurs för svenska mynt. När vi får tag på ny information från pålitliga källor, delar vi med oss direkt, även om inga bilder finns ännu.

Om du som läsare skulle hitta ett exemplar av 5-kronan 2024, får du gärna skicka in en bild till oss på info@myntinfo.se. Då uppdaterar vi sidan med korrekt bild och information så snart vi kan.


📌 Tips: Vill du läsa fler frågor och svar som denna? Kolla in hela serien Fråga Myntinfo varje torsdag.

Fråga Myntinfo – Vecka 22

Myntfotografering: Så tar vi våra unika myntbilder på Myntinfo

Den här veckan lyfter vi en fråga som kommit in från många av er på sistone: ”Hur vi tar våra otroligt detaljerade myntbilder?” Det är en väldigt rimlig fråga. Med tusentals högupplösta bilder som fångar varje liten präglingsdetalj är det naturligt att undra. Här berättar vi hur det går till bakom kulisserna, från utrustning till efterbehandling.

❓ Fråga från ”Anders i Lund”:

“Hej, jag är imponerad över hur tydliga och skarpa era bilder är. Ni verkar kunna fånga varje liten detalj. Vad använder ni för kamera och hur får ni till ljuset så bra?”

✅ Svar från oss på Myntinfo:

Stort tack för frågan, Anders. Vi lägger ner mycket tid på varje bild du ser på Myntinfo. Alla våra moderna myntbilder är tagna med en ”Canon EOS 500D” tillsammans med ett ”Canon EF 100mm F/2.8 Macro Lens”. Det är just den makrolinsen som gör det möjligt att fånga detaljer som små variationer i gravyr, randskrift och teckensnitt på ett extremt exakt sätt.

Förutom rätt kamera och objektiv är ljussättningen avgörande. Vi använder en kombination av diffust dagsljus och kontrollerad LED-belysning (ofta flera stycken) för att minimera skarpa skuggor och reflexer. Målet är att framhäva myntets textur och lyster utan att skapa blänk som döljer viktiga detaljer. Alla bilder tas från ett stabilt stativ för att eliminera kameraskakningar och säkerställa maximal skärpa, särskilt vid de extrema förstoringar vi arbetar med. Varje bild är noga fokuserad, ofta manuellt, för att säkerställa att myntets viktigaste detaljer är knivskarpa.

Bilderna tas alltid i RAW-format för att bevara maximal bildkvalitet. Efter fotograferingen bearbetas bilderna manuellt i Adobe Photoshop, där vi justerar ljus, kontrast och färgbalans. Målet är alltid att bilden ska efterlikna myntets verkliga och autentiska utseende så mycket som möjligt, utan att försköna eller förändra detaljer.

För att kunna erbjuda både bredd och precision i databasen har vi också genom åren använt olika tekniker. I början använde vi ett enklare men väldigt praktiskt mikroskop som heter ”Plugable 250x Digital USB Microscope”. Det var ett perfekt verktyg för att identifiera detaljer i närbild, men bildkvaliteten var betydligt lägre än vad vi har idag. Du kan fortfarande se några av dessa äldre bilder på vissa sidor, särskilt bland de första vi publicerade. De kommer uppdateras med nya bilder allteftersom.

Vi har idag tagit egna bilder på 99 procent av alla mynt och varianter som finns på sidan. Vi granskar samtliga mynt för hand och varje bild du ser är resultatet av ett noggrant arbete med rätt ljus, rätt utrustning och ett stort mått tålamod. Detta noggranna arbete är grunden till varför Myntinfo är Sveriges mest detaljerade och uppdaterade resurs för svenska mynt.

Alla bilder är unika för sidan. Vi har inga annonser, ingen betalvägg och all information är fritt tillgänglig för samlare i hela landet.

Har du själv funderat på att börja fotografera dina mynt? Hör gärna av dig om du vill ha flera tips. Eller om du har sett ett mynt på vår sida som du tycker borde fotograferas om. Mejla oss på info@myntinfo.se. Dela gärna den här guiden med andra myntsamlare!


📌 Tips: Vill du läsa fler frågor och svar som denna? Kolla in hela serien Fråga Myntinfo varje torsdag.

Fråga Myntinfo – Vecka 21

Fråga Myntinfo – Vecka 21: Hur hittar ni alla varianter ni visar på er sida?

Den här veckan har vi valt att svara på en fråga som flera av er har hört av er om. Vi har fått in olika versioner av samma fundering från både mejl, Reddit och direkt via kontaktformuläret. Därför kände vi att det var dags att lyfta detta öppet i bloggen för alla att ta del av.

❓ Fråga från ”Nils i Gävle”:

“Jag har lagt märke till att ni har med så många olika varianter för varje valör. Vissa har jag aldrig ens hört talas om tidigare. Hur hittar ni alla dessa, och hur vet ni att de stämmer?”

✅ Svar från oss på Myntinfo:

Det är en riktigt bra fråga, Nils, och något många undrat över. Det korta svaret är att vi bygger våra listor med både vanliga årtal och varianter genom att kombinera flera etablerade och välkända källor inom svensk numismatik. Det handlar både om klassiska kataloger och modern samlarinformation. Men vi stannar inte där.

Vi granskar alla mynt för hand och dokumenterar 99 procent av alla varianter med våra egna högupplösta bilder. Fotograferingen sker med ett F/2.8 macro lens, vilket gör att vi kan fånga detaljer i extremt hög precision. Det ger en tydlighet och tillförlitlighet som är svår att hitta någon annanstans i Sverige.

För att säkerställa att alla varianter stämmer, jämför vi och verifierar mot flera källor:

  • Klassiska kataloger från 70-, 80- och 90-talet
  • Svenska referensböcker, som till exempel:
    1. SVERIGES MYNT 1521–2021
    2. MYNTÅRSBOKEN Sveriges mynt 995–2024
    3. Mynten i Sverige 1818–2018
    4. Myntboken 2024
    5. MYNTGUIDE 2024–2025
    6. Sveriges Guldmynt 1512–2020
  • Numismatiska databaser online
  • Input från andra samlare via forum, Reddit och inskickade bilder
  • Vår egen dokumentation, erfarenhet och mikroskopsgranskningar

Vårt mål är att samla all viktig information om svenska mynt på ett och samma ställe. Här på Myntinfo hittar du både vanliga och mer ovanliga varianter för varje valör. Oavsett om du samlar på 5-öringar, 2-kronor eller 10-kronor, vill vi att du ska kunna känna dig trygg med att informationen stämmer och är så komplett som möjligt.

Och det bästa av allt, all information på sidan är helt gratis att ta del av. Vi har inga annonser, inga inloggningar, och inga betalväggar. Myntinfo är Sveriges mest detaljerade och uppdaterade resurs för svenska mynt, med hundratals sidor fyllda med fakta, bilder, varianter och värderingar. Det här är något vi brinner för, och tack vare ert engagemang kan vi fortsätta utveckla sidan varje vecka.

Har du själv stött på en variant som inte finns med? Hör gärna av dig till info@myntinfo.se och skicka gärna med en bild. Tillsammans bygger vi Sveriges bästa kunskapskälla för svenska mynt.


📌 Tips: Vill du läsa fler frågor och svar som denna? Kolla in hela serien Fråga Myntinfo varje torsdag.

Den gåtfulla Kiev-förfalskningen: Allt du behöver veta om Sveriges mest ökända 10-krona

Den gåtfulla Kiev-förfalskningen – Sveriges mest ökända 10-krona

Jag håller just nu på att fylla hemsidan med alla årtal och kända varianter av 10-kronorsmyntet. När jag kom fram till 1991 stötte jag direkt på något jag visste fanns, men där informationen var utspridd och ofta ganska rörig. Nämligen de förfalskade 10-kronorna som dykt upp under åren. De har ofta kallats för ”ryss-tior”, men det mer korrekta namnet är Kiev-förfalskningen. I det här inlägget har jag samlat allt jag lyckats hitta om denna ovanliga och intressanta förfalskning, från historik och tillverkning till hur du som samlare kan känna igen den.


Bakgrunden till den äkta 10-kronan 1991

1991 var året då den svenska tiokronorssedeln ersattes med ett mynt i aluminiumbrons, även kallad Nordic Gold. Det nya myntet präglades i otroliga 106 477 404 exemplar, vilket är en extremt stor upplaga. Myntet har medaljprägling, vilket innebär att fram och baksida har samma riktning när det vänds horisontellt. På åtsidan ser vi Carl XVI Gustafs porträtt och på frånsidan tre kronor som är inflätade i siffran 10. Myntet tillverkades med säkerhetsdetaljer som räfflad kant och gravörinitialerna MN under kungens hals.

Källa: Wikipedia


Förfalskningen från Ukraina – Kiev-förfalskningen

Kiev-förfalskningen dök upp bara något år efter att myntet introducerats. En falskmyntarliga i Ukraina började prägla kopior med exakt samma årtal, 1991. Man kan utgå ifrån att dessa mynt tillverkades i stor skala med tanke på att den ukrainska polisen år 1994 gjorde ett tillslag där man hittade över 10 000 falska mynt i ett lager, alla med årtalet 1991. Det är härifrån namnet Kiev-förfalskningen kommer. Dessa mynt skickades sedan till Sverige där de växlades in eller spreds via växel. Trots detta kallas den fortfarande ofta för ”ryss-tian”, vilket egentligen är missvisande eftersom det inte finns några bekräftade kopplingar till Ryssland.

Källa: Numismatik.se

De båda varianterna har även en svagt irreguljär stampställning, cirka 10 grader. Källa: Svensk Numismatisk Tidskrift, September 5 2002


Vad skiljer Kiev-förfalskningen från originalet?

Det finns flera viktiga skillnader att hålla koll på:

  • Porträttet av kungen: På förfalskningen ser ansiktet ofta argare eller stramare ut. Proportionerna är felaktiga, särskilt kring näsa och mun.
  • Kronorna på baksidan: På det äkta myntet är kronorna inflätade i siffran 10. På förfalskningen ligger de ovanpå, vilket ger ett klumpigare intryck.
  • Gravörinitialer: Initialerna MN under kungens hals är svårlästa, ”kladdiga” och ”inmosade” på förfalskningen, till skillnad från de skarpa och tydliga initialerna på de äkta exemplaren.
  • Kant: Det finns två varianter – en med slät kant och en med räfflad kant. Den släta är vanligare, men båda är förfalskningar.
  • Vikt: En äkta 10-krona väger exakt 6,60 gram. Under min undersökning av dessa förfalskningar hittade jag dock två olika uppgifter om vikten på de falska mynten. Swemynt.se anger att de är ”något lättare än de svenska”, medan Gabriel Hildebrand på numismatik.se menar att de snarare väger något mer. Enligt Hildebrand ska varianten med randskydd väga 6,73g och den utan randskydd 6,66g. Eftersom jag inte har fått tag på en själv ännu kan jag inte bekräfta detta, men jag uppskattar om någon som har en i sin ägo kan skicka över en bild på en förfalskad 10-krona från 1991 på en våg. Jag kommer självklart att uppdatera här om jag skulle få tag på en.

Hur många spreds och hur reagerade myndigheterna?

Det är inte känt exakt hur många falska 10-kronor som nådde Sverige. Eftersom de blandades in bland miljontals äkta mynt fanns ingen praktisk möjlighet att dra tillbaka hela årgången. Svenska myndigheter utfärdade inga större varningar, men museer och samlare har dokumenterat förfalskningen. Exempelvis finns den i Sörmlands museums samlingar.


Kiev-förfalskningen på samlarmarknaden

Idag ses Kiev-förfalskningen som ett samlarobjekt. Trots att den inte är ett giltigt mynt är efterfrågan stor. En variant med räfflad kant såldes nyligen på Tradera för 842 kronor.

👉 Se avslutad auktion på Tradera (räfflad kant)

Även varianten med slät kant har sålts nyligen på Tradera för ett högre pris, hela 1052 kronor.

👉 Se avslutad auktion på Tradera (slät kant)

Den släta kanten är enklare att upptäcka, men båda varianterna är eftertraktade bland samlare som vill ha ett exemplar för att dokumentera svenska förfalskningar i sin samling.


Identifieringsguide

Så här känner du igen en Kiev-förfalskning:

  • Porträttet ser mer spänt eller argt ut än på en vanlig 10-krona.
  • Initialerna MN under kungens hals är ”kladdiga” och svårlästa.
  • Kronorna på frånsidan ligger ovanpå siffran 10 i stället för att vara inflätade i den.
  • Kanten är antingen helt slät eller har felaktig räffling.
  • Vikten kan variera, men är oftast antingen något lägre eller något högre än 6,60 gram.

Avslutande ord

Kiev-förfalskningen är inte bara en av de mest kända svenska förfalskningarna, utan också ett stycke nutidshistoria. Den har gått från att vara ett bedrägligt mynt till att bli en eftertraktad del av många samlingar. Den visar också hur svårt det är att skydda ett nytt mynt i början, innan allmänheten hunnit lära sig dess detaljer.

Har du en misstänkt 10-krona från 1991 eller vill du veta mer om varianterna? Hör av dig till info@myntinfo.se så hjälper jag dig gärna!

Fråga Myntinfo – Vecka 19

Fråga Myntinfo – Vecka 19: Hur stänger man era stora hårda sedelfickor egentligen?

Den här veckan svarar vi på en fråga som flera av er hört av er om – och som rör en av våra mest populära produkter just nu: Hårda sedelfickor 205×128 mm. De har snabbt blivit en favorit bland samlare som vill ha ett snyggt, rejält och rymligt skydd för sina sedlar – särskilt större sedlar som annars är svåra att förvara.

❓ Fråga från ”Lasse i Växjö”:

”Hej! Jag har precis köpt era hårda sedelfickor (205×128) och gillar dem starkt, men jag undrar: hur stänger man dem? Jag ser inget ’lock’ eller liknande – ska man bara trycka ihop dem eller måste man tejpa?”

✅ Svar från oss på Myntinfo:

Hej Lasse – toppenfråga! Och du är långt ifrån ensam om att undra det här. Våra hårda sedelfickor är öppna i konstruktionen, men de sluter sig väldigt tätt när man väl trycker ihop dem. Det behövs alltså inget lock eller stängningsmekanism – sedeln ligger tryggt och skyddat bara av själva trycket i plasten.

För dig som vill att fickorna ska sitta ännu mer permanent stängda finns några enkla knep:

  • 🧷 Några kunder har valt att häfta hörnen.
  • 📎 Andra har använt en dutt med lim eller en liten tejpremsa i kanten.

Men de allra flesta använder dem precis som de är – öppna men stadiga. De är tillverkade i styv plast som håller formen och ger ett professionellt intryck i valfritt album eller arkivsystem.

🪙 Vad gör dem unika?

Det som gör våra sedelfickor extra speciella är framför allt deras storlek: hela 205×128 mm. Det innebär att även större sedlar får plats – något som är ovanligt bland standardfickor på marknaden.

Inuti själva sedelfacket har du ett utrymme på 205×93 mm, och ovanför det finns en där du exempelvis kan stoppa in en pappersremsa med information om sedeln – perfekt för presentation eller arkivering. Många använder det utrymmet för att skriva årtal, land, typ eller historisk kontext.

Vi är jätteglada att så många har upptäckt den här produkten – den tog slut under årets första månader, men vi har nu fyllt på lagret igen. De säljs i 10-pack och finns så länge lagret räcker.

👉 Du hittar dem här: Hårda sedelfickor 205×128 mm – 10-pack

📌 Tips: Vill du läsa fler frågor och svar som denna? Kolla in hela serien Fråga Myntinfo varje torsdag!

Fråga Myntinfo – Vecka 18

Fråga Myntinfo – Vecka 18: Vad är det för digitala checklistor och Excelark som ni säljer nu?

Denna vecka svarar vi på några frågor angående våra nyligen lanserade digitala produkter som snabbt blivit väldigt populära bland samlare. Vi har fått in flera frågor om våra PDF-checklistor och interaktiva Excelark som vi nu säljer här på Myntinfo, så vi tyckte att det passade perfekt att lyfta dem i veckans inlägg.

För dig som missat det: vi har just lagt till 6 olika PDF-checklistor samt 6 interaktiva Excel-filer som gör det enkelt att hålla koll på sin samling – oavsett om du samlar på 1-kronor, 2-kronor, 5-kronor, 10-kronor, 50-öringar eller stora svenska minnesmynt.

❓ Fråga: Vad innehåller dessa checklistor och hur fungerar de egentligen?

Våra checklistor och Excelark är skapade för att ge samlare ett enkelt, strukturerat och visuellt sätt att hålla koll på sin samling. Checklistorna i PDF-format är perfekta att skriva ut och bocka av för hand, medan Excel-versionerna är interaktiva och kan fyllas i digitalt – med funktioner för automatiska summeringar och tydlig översikt.

Varje fil är fokuserad på ett specifikt myntområde och innehåller alla årtal och kända varianter. Exempelvis innehåller checklistan för 1-kronor alla utgåvor från 1875 till 2016 – både vanliga och mer ovanliga varianter.

Det här är verktyg vi själva hade önskat att vi haft för flera år sedan – och responsen från er har varit fantastisk!

📦 Vilka mynt finns det checklistor för just nu?

  • 1-kronor (1875–2016)
  • 2-kronor (1876–2020)
  • 5-kronor (1881–2024)
  • 10-kronor (1873–2009)
  • 50-öringar (1857–2009)
  • Stora minnesmynt – 50 till 4000 kr (1975–2010)

Finns det någon specifik valör du skulle vilja att vi skapar checklistor eller Excelark för? Skicka gärna ett mejl till info@myntinfo.se och berätta! Exempelvis fick vi nyligen flera önskemål om att skapa en fil för stora minnesmynt mellan 1975–2010, vilket resulterade i en ny produkt tack vare era insändarfrågor. Vi kommer självklart att lägga till fler checklistor i framtiden – men det är alltid roligt att veta vad ni vill ha!

💡 Hur får man tag på dem?

Checklistorna och Excelarken kostar bara några tior styck och säljs som digitala produkter i vår webbshop. Du får filen direkt efter köp via mejl – enkelt och snabbt!

Och samtidigt stödjer du oss på Myntinfo i vårt arbete med att skapa ännu fler checklistor och fortsätta bygga Sveriges största, helt gratis och annonsfria databas för svenska mynt. Alla våra sidor om svenska mynt är fritt tillgängliga för samlare i hela landet – utan betalväggar eller reklam.

Du hittar alla våra digitala mallar i kategorin Digitala mallar för myntsamlare.

Har du redan testat någon av våra checklistor? Skicka gärna in feedback – eller en bild på din samling med ifylld lista!