Monthly Archives: januari 2026

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1947

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1947

Denna vecka hoppar vi direkt till 1947. Det är faktiskt rätt imponerande att föregående år, 1946, inte har några kända varianter trots att det har den största upplagan i hela 1-kronorsserien. 1947 däremot erbjuder tre helt unika varianter. Trots att de är tydliga, är de märkligt nog inte särskilt välkända inom den svenska numismatiska communityn och saknas ofta i de stora myntböckerna.

Därför passar det perfekt att vi idag går igenom varje detalj så att du som läsare kan lära dig vad du ska leta efter och vem vet, kanske hamnar dessa varianter i framtida numismatiska böcker tack vare vår dokumentation.

Variant 1: 1-Krona 1947 – Bred 1 & Ompunsat TS

Den första varianten är den sällsyntaste och mest intressanta. Den är nästan helt okänd på marknaden och saknar ofta ett officiellt namn, men vi på Myntinfo benämner den som ”Bred 1 & Ompunsat TS”.

Den kännetecknas av att ettan i årtalet är något bredare, kortare och tjockare än vanligt. Den har dessutom en tydlig ”fot” vid basen som sticker ut på vardera sida. För att räknas som just denna variant krävs även att myntmästarmärket TS är ompunsat. Detta ser du som tydliga rester åt höger om det raka strecket på T:et, samt en böjd del av det tidigare S:et, även det åt höger.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 2 750 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 400 kr
  • 01 (MS63-66): 650 kr
  • 1+ (AU55-58): 200 kr
  • 1 (VF30-40): 75 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1947 – Bred 1

Detta är den vanligaste varianten för året. Vi kallar den ”Bred 1”. Eftersom 1947 har två helt olika typer av ettor är det viktigt att skilja dem åt. Denna etta är, precis som i varianten ovan, bredare och kortare med en tydlig fot nertill. Skillnaden här är att myntmästarmärket TS är helt ”rent” utan några tecken på ompunsning.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 250 kr
  • 01/0 (MS67-69): 100 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1947 – Smal 1

Den sista varianten kallar vi för ”Smal 1”. Detta är en mycket tydlig egen variant som skiljer sig markant från de andra två. Här har ettan en betydligt smalare stomme och saknar helt foten vid basen. Haken på ettan pekar nästan rakt åt vänster och är spetsigare upptill.

Även om denna variant är relativt vanlig, är den något mer sällsynt än varianten med bred etta. Det är en riktigt snygg variant som visar hur olika punsar kan förändra ett mynts utseende totalt.

Myntinfo’s Teori om de två ettorna 1947:
Att vi ser både en ”Bred 1” och en ”Smal 1” tyder på att man använde två olika sifferpunsar under året. Den breda ettan är en äldre stil, medan den smala är modernare. Troligen byttes punsen ut mitt under produktionen. Att den sällsyntaste varianten dessutom har ett ompunsat TS talar för att man under 1947 arbetade hårt med att manuellt justera och återanvända stampar för att hålla jämna steg med den höga efterfrågan på mynt.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 350 kr
  • 01/0 (MS67-69): 150 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Här nedan hittar du veckans infografik som tydligt visar skillnaden mellan den breda och den smala ettan. Perfekt att ha med sig vid nästa myntmässa!

Reflektioner och diskussion

Har du kollat dina 1947:or? Hittar du flest breda eller smala ettor? Och är det någon som sitter på det sällsynta ompunsade TS-märket? Låt oss veta! Vi fortsätter diskussionen på Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1945

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1945

Denna vecka skulle vi egentligen ha gått igenom 1944 års varianter, men eftersom vi gjorde en djupanalys av det årtalet redan under 2025, hoppar vi direkt till 1945 i detta inlägg. För dig som missade 1944-analysen kan du läsa den här: Djupdykning 1-kronor 1944.

År 1945 är ett särskilt intressant år eftersom det markerar ett myntmästarbyte. Alf Grabe lämnade över till Torsten Swensson (TS). Totalt hittar vi fyra olika varianter detta år, och de flesta handlar just om hur myntmästarmärket ser ut. Vi ska nu gå igenom dem en efter en.

Variant 1: 1-Krona 1945 – G

Den första varianten är den absolut vanligaste. Den kallas enbart för ”G”, vilket står för myntmästare Alf Grabe. Om du ser ett tydligt G som myntmästarmärke vet du att du har att göra med originalpräglingen för början av året.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 350 kr
  • 01/0 (MS67-69): 100 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1945 – TS med hakar på G

Denna variant är relativt sällsynt och kräver ofta ett mynt i bra kvalitet för att man ska kunna se detaljerna ordentligt. Här har vi ett TS (Torsten Swensson) där bokstaven T har små ”hakar” som går ner på vardera sida av tvärstrecket.

Det unika här är att märket är punsat ovanpå det gamla G:et. Man ser oftast en liten rest av G:et till vänster om bokstaven S. Ibland kan man även ana spår ovanför S och under T, men det är vid sidan av S man bör leta i första hand.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 600 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1945 – TS med hakar

Den tredje varianten påminner om den föregående men saknar det underliggande G:et. Här ser vi alltså ett rent TS med hakar på T:et. Det ryktas i vissa samlarkretsar att det ska finnas exemplar av denna med mindre ompunsningar. Vi på Myntinfo har inte sett detta själva än, men om du sitter på ett sådant exemplar får du gärna höra av dig så att vi kan dokumentera det!

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 400 kr
  • 01/0 (MS67-69): 150 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 4: 1-Krona 1945 – TS utan hakar

Den fjärde varianten är unik eftersom den visar en ny design av myntmästarmärket. Här är toppen av T:et helt rak, ”utan hakar”. Det är en stilrenare design som skiljer sig tydligt från de tidigare varianterna. Detta är en av de mer sällsynta varianterna från 1945.

Myntinfo’s Teori om övergångsvarianterna 1945:
Varför ser vi så här många varianter 1945? När Torsten Swensson tog över fanns sannolikt redan stampar med Grabes ”G” förberedda. För att spara tid och pengar punsade man ”TS” direkt över G:et. Att vi senare ser T både med och utan hakar tyder på att man experimenterade med designen för att hitta ett märke som var enklare att framställa och som höll bättre för trycket i myntpressarna.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 600 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Här nedan hittar du veckans infografik som hjälper dig att snabbt skilja på de olika märkena under luppen!

Reflektioner och diskussion

Vilket myntmästarmärke har din 1945:a? Har du lyckats hitta varianten utan hakar, eller kanske den spännande överprägligen TS på G? Låt oss fortsätta diskussionen på Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1943

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1943

Vi fortsätter vår resa genom 1-kronorsserien. Den här veckan landar vi på årtalet 1943, vilket råkar vara ett av mina personliga favoritår med hela fyra spännande varianter! Det är ett mycket omtalat årtal bland samlare, och än idag är det många som använder felaktiga benämningar som ”klump 3”, något vi ska titta närmare på idag.

Variant 1: 1-Krona 1943 – Normaltyp

Den första varianten är den normala originalpräglingen. Med en upplaga på nästan 8 miljoner exemplar är detta ett av de årtal man oftast stöter på i äldre samlingar. Kännetecknande för denna är att årtalets siffror är helt utan seriffer (de små ”klackarna” på siffrorna).

Något att hålla utkik efter på normaltypen är att det förekommer exemplar med avvikande stampställning. Det är inte jättevanligt, men de dyker upp då och då och bör då värderas något högre än ett standardmynt.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1943 – Ompunsad 4

Denna variant är betydligt mer sällsynt och tyvärr lite bortglömd i viss numismatisk litteratur. Den kännetecknas av att man kan se tydliga rester av en ompunsad 4:a nertill på siffran, främst vid fyrans fot.

Myntinfo-observation: På de exemplar vi studerat har vi noterat att siffrorna ”43” ofta sitter något snett i förhållande till ”19”. Om detta gäller precis alla exemplar i varianten kan vi inte lova, men det är en intressant detalj som gör att myntet sticker ut extra mycket!

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 2 400 kr
  • 01/0 (MS67-69): 925 kr
  • 01 (MS63-66): 475 kr
  • 1+ (AU55-58): 125 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1943 – Ompunsad 3

Här har vi årtalets mest sällsynta variant! Den kallas ”Ompunsad 3” och kännetecknas av rester efter den tidigare punsningen i det övre högra hörnet av trean. Resten ser nästan ut som en liten prick som sitter fast något åt höger om siffrans övre del. Precis som de tidigare varianterna har denna siffror utan seriffer.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 3 200 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 250 kr
  • 01 (MS63-66): 650 kr
  • 1+ (AU55-58): 175 kr
  • 1 (VF30-40): 80 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 4: 1-Krona 1943 – ”43 med seriffer” (Felaktigt kallad Klump-3)

Detta är utan tvekan en av de mest diskuterade varianterna i hela 1-kronorsserien. Många kallar den fortfarande för ”klump på 3”, men det är faktiskt en missvisande beskrivning. Det man ser är i själva verket att både 4:an och 3:an är gjorda med en helt annan typsnittstyp som har seriffer.

Titta noga på 4:ans fot den är tjockare och spetsigare. Även 3:ans avslut nertill är kraftigare och mer markerat, vilket skapar illusionen av en klump. Det korrekta namnet är därför ”43 med seriffer”.

Myntinfo’s Teori om serifferna:
Varför dök dessa seriffer upp helt plötsligt? En trolig teori är att man på Myntverket behövde ersätta en trasig stamp snabbt och använde punsar som egentligen var avsedda för ett annat ändamål eller en annan valör, alternativt att en gravör skar till siffrorna manuellt i stampen och gav dem denna mer dekorerade stil av gammal vana.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 2 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 750 kr
  • 01 (MS63-66): 350 kr
  • 1+ (AU55-58): 80 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Här nedan hittar du veckans infografik. Perfekt att ha i telefonen nästa gång du bläddrar igenom en hög med 40-talskronor!

Reflektioner och diskussion

Vad kallar du varianten – Klump-3 eller 43 med seriffer? Har du hittat någon av de sällsynta ompunsningarna? Låt oss veta! Vi fortsätter diskussionen på Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1942

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1942

Den här veckan bjuder vi på ett lite speciellt avsnitt. Det handlar inte om små varianter eller felpräglingar i sig, utan snarare om ett totalt designbyte mitt under ett pågående årtal. Detta skapade två helt olika typer av 1-kronor med samma årtal. 1942 är dessutom ett historiskt år då man halverade silverhalten från 80 % till 40 %, vilket gör att den ena typen idag är betydligt mer efterfrågad och har en mycket lägre upplaga.

Typ 1: 1-Krona 1942 – Årtal på åtsidan (80 % Silver)

Den första typen från 1942 följer den design som introducerades redan 1910. Detta är den sista 1-kronan med den höga silverhalten på 80 %, vilket innebär hela 6 gram rent silver per mynt. För att skilja typerna åt kallas denna oftast för ”Årtal på åtsidan”, då årtalet är placerat på framsidan (åtsidan) precis under Gustaf V:s porträtt.

Konstnären bakom denna klassiska design var Adolf Lindberg, och du hittar hans initialer ”A.L.” vid halsavskärningen på kungen. Eftersom upplagan stannade på endast 240 000 exemplar innan man bytte design, antas tillverkningen ha avslutats tidigt under året, vilket gör detta till ett eftertraktat nyckelmynt för samlare.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 3 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 750 kr
  • 01 (MS63-66): 900 kr
  • 1+ (AU55-58): 350 kr
  • 1 (VF30-40): 150 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Typ 2: 1-Krona 1942 – Årtal på frånsidan (40 % Silver)

Den andra typen är den vi är mest vana vid att se. Den tillverkades i över 5,6 miljoner exemplar och är än idag mycket vanlig. Den kallas för ”Årtal på frånsidan”, då siffrorna nu flyttats till baksidan av myntet. Denna nya design skapades av Erik Lindberg (son till Adolf Lindberg).

Eriks märke, ett spegelvänt ”E” sammanflätat med ett ”L”, sitter till höger om halsavskärningen på det uppdaterade porträttet. Det är ofta mycket svårt att se på cirkulerade mynt, men framträder tydligt på ocirkulerade exemplar.

Myntinfo’s Teori om den halverade silverhalten:
Att man valde att sänka silverhalten just 1942 var en direkt konsekvens av det pågående andra världskriget. Sverige behövde säkra sina metallreserver och silverpriset steg kraftigt. Genom att halvera halten från 80 % till 40 % kunde man producera dubbelt så många mynt av samma mängd silver. Detta var nödvändigt för att möta efterfrågan på växelmynt, då många svenskar vid denna tid började bunkra de äldre 80-procentiga mynten som en säkerhet.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 650 kr
  • 01/0 (MS67-69): 225 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): 50 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde (ca 40-45 kr)
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Här nedan hittar du veckans infografik i A4-format – perfekt att spara för att snabbt kunna skilja på de två 1942-typerna i silverlådan!

Reflektioner och diskussion

Vilken typ föredrar du – Adolfs klassiska 80 % silverkrona eller Eriks modernare design? Har du hittat ett riktigt fint exemplar av den sällsynta varianten? Låt oss höra! Vi fortsätter diskussionen på vår Reddit: reddit.com/r/myntinfo.