Tag Archives: svensk mynthistoria

Djupdykning i 1-kronorna från 1949

Djupdykning i 1-kronorna från 1949

Vi fortsätter vår genomgång av 1-kronorsserien. Vi börjar faktiskt närma oss målet då detta är det näst sista avsnittet i vår djupdykning av just 1-kronorna. Denna vecka tittar vi närmare på 1949, ett år som är relativt okänt när det kommer till varianter. De detaljer vi ska gå igenom nämns sällan i litteraturen, vilket gör det extra roligt att vi kan dokumentera dem här!

Variant 1: 1-Krona 1949 – Olika nior

Detta är den näst vanligaste varianten och den är oerhört unik i sitt utseende. Vi kallar den ”Olika nior”. Det som gör varianten speciell är att de två niorna i årtalet är av helt olika typer.

Den vänstra nian har en kortare sväng nertill som inte sträcker sig särskilt långt åt vänster. Den högra nian är däremot av den ”normala” typen där bottendelen svänger betydligt längre. Ett annat sätt att identifiera denna variant är att titta på ettan då den är av den ”smala” typen utan tydlig fot, precis som vi sett på vissa tidigare årtal.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 1 250 kr
  • 01/0 (MS67-69): 450 kr
  • 01 (MS63-66): 325 kr
  • 1+ (AU55-58): 90 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1949 – Samma nior & Ompunsat TS

Detta är årtalets verkliga raritet! Här är båda niorna av samma typ (den med lång sväng), men den stora detaljen är myntmästarmärket. Här ser vi ett ”Ompunsat TS” som ofta beskrivs som lite ”grötigt”. Det ser nästan ut som om man placerat ett litet TS inuti ett större, med rester som ligger runt hela märket.

Myntinfo-reflektion: Denna grötiga effekt uppstår ofta när en stamp blivit sliten och man försökt rädda den genom att manuellt punsa i märket igen. Resultatet blir en unik variant som är mycket eftertraktad av samlare som fokuserar på myntmästarmärken.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 2 750 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 000 kr
  • 01 (MS63-66): 835 kr
  • 1+ (AU55-58): 150 kr
  • 1 (VF30-40): 75 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1949 – Samma nior (Rent TS)

Detta är den vanligaste varianten för året. Precis som variant 2 har den två likadana nior i årtalet, men här är myntmästarmärket TS helt rent och utan några tecken på ompunsning. Det är alltid bra att kontrollera sitt mynt mot denna variant först för att sedan kunna utesluta eller bekräfta de mer sällsynta fynden.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 275 kr
  • 01/0 (MS67-69): 100 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Här nedan hittar du veckans infografik i A4-storlek. Den är perfekt att använda för att snabbt kunna se skillnaden på niornas svängar!

Reflektioner och diskussion

Har du hittat varianten med ”olika nior”? Det är en av de roligaste optiska varianterna i serien! Dela gärna med dig av bilder eller frågor på vår Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Djupdykning i 1-kronorna från 1948

Djupdykning i 1-kronorna från 1948

Vi fortsätter vår resa genom 1-kronorsserien. Denna söndag tar vi oss an 1948, ett år som på många sätt påminner om 1947 års varianter. Trots att detaljerna är så pass unika är dessa varianter i princip helt okända i de stora svenska numismatiska referensverken.

Det tillverkades hela 10,4 miljoner exemplar detta år, men det är fortfarande oklart hur många av varje variant som faktiskt cirkulerar. Idag ska vi gå igenom samtliga fem varianter i detalj!

Variant 1: 1-Krona 1948 – Smal 1 (Normaltyp)

Denna variant är originalpräglingen och den vi oftast ser på marknaden. Vi kallar den ”Smal 1”. Ettan i årtalet är smal och avlång och saknar en tydlig fot nertill, den går nästan helt rakt ner. För att räknas som variant 1 ska även myntmästarmärket TS vara helt rent utan ompunsningar.

Värdering:

  • 0 (MS70): 275 kr
  • 01/0 (MS67-69): 100 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1948 – Smal 1 & Ompunsat TS

Här har vi samma smala etta som ovan, men med ett unikt ompunsat TS. Resterna av den tidigare punsningen syns ofta tydligt både nertill och till vänster om märket. Intressant nog har vi noterat att många (men inte alla) exemplar av denna variant också har en något avvikande stampställning.

Värdering:

  • 0 (MS70): 1 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 375 kr
  • 01 (MS63-66): 200 kr
  • 1+ (AU55-58): 75 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1948 – Bred 1

Denna variant är relativt vanlig men betydligt mer intressant än normaltypen. Vi kallar den ”Bred 1”. Här är ettan kortare, tjockare och har en mycket tydlig fot som sticker ut på sidorna vid basen. Märket TS är här helt ”rent”.

Värdering:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 125 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 4: 1-Krona 1948 – Bred 1 & Ompunsat TS nertill

Här kombineras den breda ettan med ett ompunsat TS där resterna syns nertill. Det man letar efter är en tunn, kort linje under märket som är resterna av ett tidigare S. Denna variant kan vara svår att identifiera på slitna mynt då detaljen är mycket liten.

Värdering:

  • 0 (MS70): 1 600 kr
  • 01/0 (MS67-69): 750 kr
  • 01 (MS63-66): 500 kr
  • 1+ (AU55-58): 200 kr
  • 1 (VF30-40): 100 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 5: 1-Krona 1948 – Bred 1 & Ompunsat TS till höger

Årtalets sällsyntaste variant! Vi ser återigen den breda ettan, men denna gång har TS-märket blivit ompunsat så att resterna ligger åt höger. Här ser man betydligt fler och större rester än på variant 4, vilket gör den till en riktig läckerbit för samlaren.

Myntinfo’s Teori om 1948 års stampvariationer:
Med en enorm produktion på över 10 miljoner mynt slets stamparna snabbt. Istället för att kassera dem verkar man ha justerat märkena manuellt. Att resterna hamnar på så olika ställen (vänster, höger, nertill) tyder på ett hantverk under tidspress, vilket skapat de fem varianter vi ser idag.

Värdering:

  • 0 (MS70): 2 750 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 250 kr
  • 01 (MS63-66): 750 kr
  • 1+ (AU55-58): 400 kr
  • 1 (VF30-40): 175 kr
  • 1? (F12-VF29): 125 kr
  • 2 (G4-VG10): 75 kr

Här nedan hittar du veckans infografik. Använd den för att snabbt avgöra om du har en vanlig ”Smal 1” eller någon av de sällsynta TS-ompunsningarna!

Reflektioner och diskussion

Har du lyckats hitta variant 5 i din samling? Det är en riktig utmaning! Dela gärna med dig av dina fynd på vår Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Djupdykning i 1-kronorna från 1947

Djupdykning i 1-kronorna från 1947

Denna vecka hoppar vi direkt till 1947. Det är faktiskt rätt imponerande att föregående år, 1946, inte har några kända varianter trots att det har den största upplagan i hela 1-kronorsserien. 1947 däremot erbjuder tre helt unika varianter. Trots att de är tydliga, är de märkligt nog inte särskilt välkända inom den svenska numismatiska communityn och saknas ofta i de stora myntböckerna.

Därför passar det perfekt att vi idag går igenom varje detalj så att du som läsare kan lära dig vad du ska leta efter och vem vet, kanske hamnar dessa varianter i framtida numismatiska böcker tack vare vår dokumentation.

Variant 1: 1-Krona 1947 – Bred 1 & Ompunsat TS

Den första varianten är den sällsyntaste och mest intressanta. Den är nästan helt okänd på marknaden och saknar ofta ett officiellt namn, men vi på Myntinfo benämner den som ”Bred 1 & Ompunsat TS”.

Den kännetecknas av att ettan i årtalet är något bredare, kortare och tjockare än vanligt. Den har dessutom en tydlig ”fot” vid basen som sticker ut på vardera sida. För att räknas som just denna variant krävs även att myntmästarmärket TS är ompunsat. Detta ser du som tydliga rester åt höger om det raka strecket på T:et, samt en böjd del av det tidigare S:et, även det åt höger.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 2 750 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 400 kr
  • 01 (MS63-66): 650 kr
  • 1+ (AU55-58): 200 kr
  • 1 (VF30-40): 75 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1947 – Bred 1

Detta är den vanligaste varianten för året. Vi kallar den ”Bred 1”. Eftersom 1947 har två helt olika typer av ettor är det viktigt att skilja dem åt. Denna etta är, precis som i varianten ovan, bredare och kortare med en tydlig fot nertill. Skillnaden här är att myntmästarmärket TS är helt ”rent” utan några tecken på ompunsning.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 250 kr
  • 01/0 (MS67-69): 100 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1947 – Smal 1

Den sista varianten kallar vi för ”Smal 1”. Detta är en mycket tydlig egen variant som skiljer sig markant från de andra två. Här har ettan en betydligt smalare stomme och saknar helt foten vid basen. Haken på ettan pekar nästan rakt åt vänster och är spetsigare upptill.

Även om denna variant är relativt vanlig, är den något mer sällsynt än varianten med bred etta. Det är en riktigt snygg variant som visar hur olika punsar kan förändra ett mynts utseende totalt.

Myntinfo’s Teori om de två ettorna 1947:
Att vi ser både en ”Bred 1” och en ”Smal 1” tyder på att man använde två olika sifferpunsar under året. Den breda ettan är en äldre stil, medan den smala är modernare. Troligen byttes punsen ut mitt under produktionen. Att den sällsyntaste varianten dessutom har ett ompunsat TS talar för att man under 1947 arbetade hårt med att manuellt justera och återanvända stampar för att hålla jämna steg med den höga efterfrågan på mynt.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 350 kr
  • 01/0 (MS67-69): 150 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Här nedan hittar du veckans infografik som tydligt visar skillnaden mellan den breda och den smala ettan. Perfekt att ha med sig vid nästa myntmässa!

Reflektioner och diskussion

Har du kollat dina 1947:or? Hittar du flest breda eller smala ettor? Och är det någon som sitter på det sällsynta ompunsade TS-märket? Låt oss veta! Vi fortsätter diskussionen på Reddit: reddit.com/r/myntinfo.