Tag Archives: spräckt G

Djupdykning i 1-kronorna från 1939

Djupdykning i 1-kronorna från 1939

Vi fortsätter resan genom samtliga kända varianter i 1-kronorsserien. Nästa avsnitt i denna serie är för år 1939. Detta årtal är lite speciellt, då många numismatiska böcker enbart nämner 3 av 5 kända varianter. De sista två varianterna är mycket unika och bör definitivt nämnas just detta årtal! I denna text kommer vi alltså gå igenom samtliga fem kända varianter, beskriva varje variant och se hur alla fem skiljer sig åt.

Variant 1: 1-Krona 1939 – 1 med lång hake & litet G

Den första varianten är troligtvis den vanligaste, även om den andra varianten förekommer ungefär lika ofta. Denna variant kallas oftast enbart för ”Litet G”, vilket tekniskt sett är korrekt, men eftersom detaljerna på de sista mindre kända varianterna ligger i storleken på årtalsettans hake, bör den korrekta benämningen vara ”1 med lång hake & litet G”.

Den kännetecknas först på att den har ett litet G. Om man skulle beskriva och skilja detta G från det stora G, så går spetsen av toppen (början) på det lilla G:et nedåt och mot öppningen av G:et. Det du också ska kontrollera är att årtalets 1 ska ha en lång hake.

Myntinfo-observation: Vi på Myntinfo skulle beskriva denna variants 1:a som något kortare och med en något större/bredare fot, men haken är alltså också något längre och går något längre ner i förhållande till hela ettan.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 250 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1939 – 1 med lång hake & spräckt G

Den andra varianten ligger, som tidigare nämnt, i linje med den första varianten på raritetskalan. Likt den första varianten kallas oftast denna variant enbart för ”Spräckt G”, vilket är acceptabelt, men den långa och korrekta beskrivningen är ”1 med lång hake & spräckt G”.

Den har alltså först och främst samma årtals-etta som den första varianten (med lång hake). Men det som gör denna variant unik är att, likt 1937 års variant, har G:et blivit spräckt, vilket man mycket tydligt kan se att den är uppdelad i två olika delar vid toppen av G:et.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 250 kr
  • 01 (MS63-66): 125 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1939 – 1 med lång hake & stort G

Den tredje varianten är helt klart den mest sällsynta bland de fem detta årtal. Den beskrivs oftast som ”Stort G”, vilket är delvis korrekt, men beskrivs ibland felaktigt som ”Stort G på G”. Även om det tekniskt sett är korrekt att det ligger ett litet G bakom det stora G (en överprägling), så är detta fallet på samtliga varianter med ”Stort G” och kan förvirra nybörjare.

Återigen, denna variants fullständiga beskrivning bör vara ”1 med lång hake & stort G” eftersom den har samma typ av årtals-1 med lång hake som de två första varianterna. Det som gör denna variant unik är alltså att den har ett Stort G. Som tidigare nämnt ligger det ett litet G under det stora G där man kan se rester av det lilla G:et främst i toppen av det stora G:et.

Myntinfo-observation: För att beskriva det Stora G och skilja det från det Lilla G, kan man kolla på G:ets början i toppen; den lutar inte nedåt som det lilla G:et, utan pekar mer åt höger och inte nertill.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 1 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 500 kr
  • 01 (MS63-66): 250 kr
  • 1+ (AU55-58): 125 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 4: 1-Krona 1939 – 1 med kort hake & liten 3

Den fjärde varianten är en av de två varianter som, som nämnts i inledningen, inte är lika kända men som helt klart är egna varianter. Denna variant bör beskrivas som ”1 med kort hake & liten 3”.

Det man kännetecknar först är att 1:an i årtalet nu har en helt annorlunda typ än de tre första varianterna, denna 1:a har en kort hake, är något mer avlång och har en något mindre fot. Något som också är unikt för denna är att den även har en liten 3:a. Denna 3:a är av samma grundtyp som de första tre varianterna, men den nämns eftersom nästa variant har en stor 3:a. Slutligen har samtliga av dessa två sista varianter (Variant 4 och 5) ett litet G, även om det inte ingår i beteckningen.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 400 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 5: 1-Krona 1939 – 1 med kort hake & stor 3

Den sista och femte varianten är den andra av de två mindre kända varianterna, och den bör beskrivas som ”1 med kort hake & stor 3”. Precis som föregående variant har den en årtals-1 som har en kort hake, men det som gör denna variant unik är att årtalets 3:a är stor. Skillnaderna är mycket små men går att se med blotta ögat.

Myntinfo-observation: Vi skulle beskriva den stora 3:an som något mer öppen än den lilla 3:an. Dessutom anser vi på Myntinfo att just den stora 3:an ser ut att passa in mer i övriga siffror i årtalet, medan den lilla 3:an ser ut att sticka ut något mer då den är mindre än övriga siffror.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 400 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser finns här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa fem varianter, eller har du kanske själv hittat någon av de sällsynta mynten från 1939? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter eller om du har någon fråga.

Djupdykning i 1-kronorna från 1937

Djupdykning i 1-kronorna från 1937

Vi fortsätter resan genom samtliga kända varianter från 1-kronorsserien. Veckans inlägg handlar om 1937 års varianter. Eftersom det enbart finns två varianter detta årtal blir hela inlägget något kortare än normalt men inte mindre intressant!

Variant 1: 1-Krona 1937 – ”Vanligt / Normalt G”

Den första och vanligaste varianten detta årtal har inget speciellt eller unikt namn, utan beskrivs oftast enbart med årtalet: 1937. Denna variant har alltså standardmärket G (myntmästarmärke för Alf Grabe) som ska vara helt, rent och kännbart.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 750 kr
  • 01/0 (MS67-69): 400 kr
  • 01 (MS63-66): 125 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1937 – Spräckt G

Den andra varianten är mer intressant men inte alltför ovanlig. Den kallas nästan alltid för ”Spräckt G” och är välkänd både i svenska numismatiska böcker och i det numismatiska communityt, och även internationellt (på engelska beskrivs den som ”Broken mintmark”).

Det som gör denna variant unik är att märket G alltså har en spricka i övre delen av G:et, vilket delar upp G i två olika delar. Något intressant är att det finns många exemplar där det spräckta G:et ligger mitt emellan ett normalt G och ett tydligt spräckt G (alltså inte jättetydligt). Dessa exemplar bör därför prissättas som ett normalt G, medan de mer tydliga exemplaren är de som prissätts som ”Spräckt G” enligt nedan.

Myntinfo’s Teori om det Spräckta G 🔍

En trolig förklaring är att det G som användes detta år var det sista av sitt slag eller att det var en stans som hade använts under lång tid och var nära slutet av sin livslängd. Myntmästarmärket G (för myntmästare Alf Grabe) är en liten, upphöjd detalj på myntet, vilket innebär att det är ett nedsänkt märke på den stans som slog myntet.

Denna lilla, tunna nedsänkning på stansen utsattes för extrem stress och friktion vid varje slag. Vår teori är att stansen utvecklade en liten spricka inuti det nedsänkta G:et efter tusentals slag. När sprickan väl uppstod i stansen, blev det en upphöjd linje på själva myntet, vilket vi idag ser som ett ”spräckt G”. Denna spricka växte sannolikt gradvis, vilket förklarar varför vissa mynt har ett svagare spräckt G (tidiga sprickor) och andra ett tydligare (senare sprickor).

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 900 kr
  • 01/0 (MS67-69): 550 kr
  • 01 (MS63-66): 175 kr
  • 1+ (AU55-58): 100 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser finns här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa varianter, eller har du kanske själv hittat ett mynt med ett spräckt G från 1937? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter eller om du har någon fråga.