Tag Archives: sällsynt mynt

Djupdykning i 1-kronorna från 1939

Djupdykning i 1-kronorna från 1939

Vi fortsätter resan genom samtliga kända varianter i 1-kronorsserien. Nästa avsnitt i denna serie är för år 1939. Detta årtal är lite speciellt, då många numismatiska böcker enbart nämner 3 av 5 kända varianter. De sista två varianterna är mycket unika och bör definitivt nämnas just detta årtal! I denna text kommer vi alltså gå igenom samtliga fem kända varianter, beskriva varje variant och se hur alla fem skiljer sig åt.

Variant 1: 1-Krona 1939 – 1 med lång hake & litet G

Den första varianten är troligtvis den vanligaste, även om den andra varianten förekommer ungefär lika ofta. Denna variant kallas oftast enbart för ”Litet G”, vilket tekniskt sett är korrekt, men eftersom detaljerna på de sista mindre kända varianterna ligger i storleken på årtalsettans hake, bör den korrekta benämningen vara ”1 med lång hake & litet G”.

Den kännetecknas först på att den har ett litet G. Om man skulle beskriva och skilja detta G från det stora G, så går spetsen av toppen (början) på det lilla G:et nedåt och mot öppningen av G:et. Det du också ska kontrollera är att årtalets 1 ska ha en lång hake.

Myntinfo-observation: Vi på Myntinfo skulle beskriva denna variants 1:a som något kortare och med en något större/bredare fot, men haken är alltså också något längre och går något längre ner i förhållande till hela ettan.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 250 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1939 – 1 med lång hake & spräckt G

Den andra varianten ligger, som tidigare nämnt, i linje med den första varianten på raritetskalan. Likt den första varianten kallas oftast denna variant enbart för ”Spräckt G”, vilket är acceptabelt, men den långa och korrekta beskrivningen är ”1 med lång hake & spräckt G”.

Den har alltså först och främst samma årtals-etta som den första varianten (med lång hake). Men det som gör denna variant unik är att, likt 1937 års variant, har G:et blivit spräckt, vilket man mycket tydligt kan se att den är uppdelad i två olika delar vid toppen av G:et.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 250 kr
  • 01 (MS63-66): 125 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1939 – 1 med lång hake & stort G

Den tredje varianten är helt klart den mest sällsynta bland de fem detta årtal. Den beskrivs oftast som ”Stort G”, vilket är delvis korrekt, men beskrivs ibland felaktigt som ”Stort G på G”. Även om det tekniskt sett är korrekt att det ligger ett litet G bakom det stora G (en överprägling), så är detta fallet på samtliga varianter med ”Stort G” och kan förvirra nybörjare.

Återigen, denna variants fullständiga beskrivning bör vara ”1 med lång hake & stort G” eftersom den har samma typ av årtals-1 med lång hake som de två första varianterna. Det som gör denna variant unik är alltså att den har ett Stort G. Som tidigare nämnt ligger det ett litet G under det stora G där man kan se rester av det lilla G:et främst i toppen av det stora G:et.

Myntinfo-observation: För att beskriva det Stora G och skilja det från det Lilla G, kan man kolla på G:ets början i toppen; den lutar inte nedåt som det lilla G:et, utan pekar mer åt höger och inte nertill.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 1 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 500 kr
  • 01 (MS63-66): 250 kr
  • 1+ (AU55-58): 125 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 4: 1-Krona 1939 – 1 med kort hake & liten 3

Den fjärde varianten är en av de två varianter som, som nämnts i inledningen, inte är lika kända men som helt klart är egna varianter. Denna variant bör beskrivas som ”1 med kort hake & liten 3”.

Det man kännetecknar först är att 1:an i årtalet nu har en helt annorlunda typ än de tre första varianterna, denna 1:a har en kort hake, är något mer avlång och har en något mindre fot. Något som också är unikt för denna är att den även har en liten 3:a. Denna 3:a är av samma grundtyp som de första tre varianterna, men den nämns eftersom nästa variant har en stor 3:a. Slutligen har samtliga av dessa två sista varianter (Variant 4 och 5) ett litet G, även om det inte ingår i beteckningen.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 400 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 5: 1-Krona 1939 – 1 med kort hake & stor 3

Den sista och femte varianten är den andra av de två mindre kända varianterna, och den bör beskrivas som ”1 med kort hake & stor 3”. Precis som föregående variant har den en årtals-1 som har en kort hake, men det som gör denna variant unik är att årtalets 3:a är stor. Skillnaderna är mycket små men går att se med blotta ögat.

Myntinfo-observation: Vi skulle beskriva den stora 3:an som något mer öppen än den lilla 3:an. Dessutom anser vi på Myntinfo att just den stora 3:an ser ut att passa in mer i övriga siffror i årtalet, medan den lilla 3:an ser ut att sticka ut något mer då den är mindre än övriga siffror.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 400 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser finns här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa fem varianter, eller har du kanske själv hittat någon av de sällsynta mynten från 1939? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter eller om du har någon fråga.

Djupdykning i 1-kronorna från 1916

Djupdykning i 1-kronorna från 1916

Vi fortsätter resan genom samtliga kända varianter i 1-kronorsserien. Nästa avsnitt är för år 1916, som bjuder på hela fyra olika varianter! En av dem är troligtvis den näst mest sällsynta i hela 1-kronorserien, som vi ska gräva djupt i. Som vanligt har vi gjort en samlingsbild i slutet av samtliga varianter med uppdaterade värderingspriser som du kan använda för att följa med i texten bättre.

Variant 1: 1-Krona 1916 – 6 på 5 (Överprägling)

Den första varianten är en riktig klassiker, och vi har valt att placera den som nummer ett, inte för att den är vanligast, utan för att den är så pass välkänd. På en raritetskala för dessa fyra varianter detta år är den den näst mest sällsynta.

Denna variant kallas oftast för ”1915 på 1916” eller bara ”6 på 5”. Vi på Myntinfo föredrar just ”6 på 5” eftersom det är kort och beskriver varianten precis som den är: en överprägling där du kan se en rest av den gamla 5:an bakom nuvarande 6:a. Denna rest är oftast mycket tydlig, och även på slitna exemplar ser man resten som en stor klump längst upp till vänster hörn av nuvarande 6:a. Något som även är relevant för just denna variant är att myntmästarstämpeln W alltid har tre tvärstreck, vilket är en bra detalj att dubbelkolla för att bekräfta att det är just en 6 på 5.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 5 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 2 000 kr
  • 01 (MS63-66): 700 kr
  • 1+ (AU55-58): 225 kr
  • 1 (VF30-40): 125 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1916 – W med tre tvärstreck (Rent årtal)

Den andra varianten är helt klart den vanligaste av de fyra varianterna detta årtal. Vi har valt att placera den här eftersom den är kopplad till den första varianten. Denna kallas för ”W med tre tvärstreck” och kännetecknas genom att kolla på myntmästarens märke på åtsidan. Bokstaven W har tre stycken tvärstreck längst upp vid varje topp: ett streck längst till vänster upptill, ett streck i mitten och ett till längst till höger upptill. Självklart ska även denna variant ha ett så kallat ”Rent” årtal (alltså ingen överprägling på 6:an).

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 2 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 250 kr
  • 01 (MS63-66): 550 kr
  • 1+ (AU55-58): 150 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1916 – 6 på upp-och-nervänd 6

Den tredje varianten är den vi beskrev i inledningen som troligtvis den näst sällsyntaste varianten i hela 1-kronorserien. Vi på Myntinfo påstår detta eftersom det är den variant vi har sett absolut minst av på marknaden. Om det handlar om att varianten i sig inte är jättevälkänd eller om resterna enbart syns på toppkvalitetsexemplar kan vi inte bekräfta ännu, men oavsett är denna variant extremt sällsynt.

Denna variant beskrivs och kallas alltså för ”6 på upp-och-nervänd 6” och kännetecknas av en mycket liten men ändå synlig rest som ser ut lite som en spik som sticker ut på höger mitten sida, i öppningen av sexan.

Myntinfo-reflektion: Något vi ännu inte har sett är ett slitet exemplar med just denna variant. Frågan är om resten av den tidigare upp-och-nervända 6:an är så pass liten att den nöts bort och inte syns på slitnare exemplar, vilket i så fall skulle förklara varför den är så sällsynt. Detta återstår att undersöka.

Denna variant är även speciell eftersom den alltid har myntmästarstämpeln W med enbart två tvärstreck. Detta är ett extra sätt att identifiera denna svåra variant; ser du ett W med två tvärstreck kan det vara värt att undersöka 6:an närmare, då denna variant är mer värdefull än den sista W-varianten.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 6 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 3 000 kr
  • 01 (MS63-66): 1 000 kr
  • 1+ (AU55-58): 400 kr
  • 1 (VF30-40): 175 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 4: 1-Krona 1916 – W med två tvärstreck (Rent årtal)

Den sista och fjärde varianten är fortfarande sällsynt i sig, men hamnar på plats 2 i sällsynthetsskalan av just dessa fyra varianter. Denna variant beskrivs och kallas alltså då för ”W med två tvärstreck” (och rent årtal).

Något som är intressant med just denna års-typ av W är att, likt 1915, finns det egentligen inga tydliga tvärstreck på varianten med två tvärstreck, utan det ser mer eller mindre ut som små punkter på vardera hörn av W:et. Detta är mycket tydligt om man jämför med W med två tvärstreck från 1914, som har mycket tydliga streck, vilket inte 1915 och 1916 års W med två tvärstreck egentligen har.

Myntinfo-reflektion: Vi kan inte utesluta att våra exemplar kan vara slitnare och att tvärstrecken därför inte syns lika tydligt just på 1915 och 1916. Men det är lite märkligt att båda åren ska ha liknande tvärstreck som inte liknar 1914 års design, så det kan kanske vara värt att undersöka och eventuellt döpa om dessa varianter till något mer beskrivande.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 3 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 500 kr
  • 01 (MS63-66): 650 kr
  • 1+ (AU55-58): 175 kr
  • 1 (VF30-40): 100 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser finns här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa varianter, eller har du kanske själv hittat en av de sällsynta mynten från 1916? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter eller om du har någon fråga.

Djupdykning i 1-kronorna från 1915

Djupdykning i 1-kronorna från 1915

Idag fortsätter vi resan genom samtliga kända varianter i 1-kronorserien. Förra veckan gick vi igenom 1914 års varianter, och denna vecka ska vi dyka ner i 1915 års varianter. Dessa liknar föregående år när det kommer till beteckningar, men det finns olikheter i sällsynthet och design som är bra att känna till.

Variant 1: 1-Krona 1915 – W med tre tvärstreck

Den första varianten, som är den vanligaste detta årtal, kallas för ”W med tre tvärstreck”. Den kännetecknas av att myntmästarens initial (Karl-August Wallroth), alltså W, har tre stycken tvärstreck längst upp vid varje topp: ett streck längst till vänster upptill, ett streck i mitten, och ett till längst till höger upptill.

Det är mycket intressant att på detta årtal är det W med tre tvärstreck som är det mer normala, då just denna variant var den mer sällsynta på 1914 års utgåvor. Här är det alltså omvänt i sällsynthet från tidigare år, vilket gör den extra intressant att studera.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 2 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 200 kr
  • 01 (MS63-66): 550 kr
  • 1+ (AU55-58): 175 kr
  • 1 (VF30-40): 100 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1915 – 5 på 4 (Överprägling)

Den andra varianten är faktiskt den mest sällsynta bland de tre kända detta årtal och kallas för ”5 på 4”. Vi tar upp den som nummer två eftersom denna variant, precis som Variant 1, har ett W med tre tvärstreck. Vi föredrar dock att enbart kalla den för ”5 på 4” då den är så välkänd för just årtalsöverpräglingen.

Här kännetecknar man varianten på att 5:an i årtalet har en 4:a under sig, med en tydlig rest som ser ut som en liten punkt längst ner till vänster om nuvarande 5:a. Som nämnt, samtliga 1915 ”5 på 4” har alltså även alltid ett W med tre tvärstreck.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 13 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 7 500 kr
  • 01 (MS63-66): 3 500 kr
  • 1+ (AU55-58): 1 500 kr
  • 1 (VF30-40): 500 kr
  • 1? (F12-VF29): 200 kr
  • 2 (G4-VG10): 100 kr

Variant 3: 1-Krona 1915 – W med två tvärstreck

Den tredje varianten är mycket mer sällsynt än den första varianten men ligger under den andra varianten på raritetskalan. Denna variant kallas oftast för ”W med två tvärstreck”. Den skiljer sig dock lite från 1914 års W med två streck.

På 1915 års W med två tvärstreck ser man att W:et enbart har två tvärstreck, men dessa streck är helt klart annorlunda från tidigare år då de är mycket mindre och ser nästan ut som små punkter på sidorna av W:et istället för tydliga streck.

Myntinfo-observation: Detta är något vi själva noterat, då dokumentationen ofta bara nämner ”W med två tvärstreck” precis som 1914, vilket är lite missvisande då strecken på W:et inte är lika tydliga detta årtal. Detta borde undersökas vidare, men tills vidare fungerar benämningen ”W med två tvärstreck” för att identifiera den.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 10 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 4 500 kr
  • 01 (MS63-66): 2 000 kr
  • 1+ (AU55-58): 750 kr
  • 1 (VF30-40): 300 kr
  • 1? (F12-VF29): 150 kr
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser finns här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

 

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa varianter, eller har du kanske själv hittat en av de sällsynta mynten från 1915? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter eller om du har någon fråga.

Djupdykning i 1-kronorna från 1914

Djupdykning i 1-kronorna från 1914

Idag hoppar vi rätt långt fram i tiden från förra veckans avsnitt (1903 års varianter) fram till 1914. Nu har dessutom Gustaf V tagit över som Sveriges Konung och pryder de svenska 1-kronorna. Detta årtal bjuder på totalt två olika kända varianter, där skillnaderna ligger i myntmästare Karl-August Wallroths initialer och dess olika design.

Att leta efter varianter i initialer är vanligt inom numismatiken, och i det här fallet handlar det om små, men distinkta, tvärstreck på bokstaven W.

Variant 1: 1-Krona 1914 – W med två tvärstreck

Den första varianten, som är den mer vanliga av de två, kallas för ”W med två tvärstreck”. Den syftar alltså på myntmästarens initial på åtsidan av myntet, längst ner på den högra sidan. På detta W har de två yttre topparna (hörnen) vardera ett tvärstreck. Du hittar ett streck längst upp till vänster och ett till längst upp till höger.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 3 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 750 kr
  • 01 (MS63-66): 750 kr
  • 1+ (AU55-58): 250 kr
  • 1 (VF30-40): 100 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1914 – W med tre tvärstreck

Den andra varianten är något mer sällsynt. Den kallas för ”W med tre tvärstreck” och här har man alltså använt en helt annan form (font) på W:et. Istället för två har man nu ett W med tre tvärstreck placerade vid varje topp, ett streck längst till vänster upptill, ett streck i mitten, och ett till längst till höger upptill.

Alla dessa tvärstreck sitter mycket nära varandra. På slitna exemplar, som det vi har här på Myntinfo, gör det att hela W:et ser väldigt ihoptryckt ut, nästan som ett enda långt streck upptill eftersom tvärstrecken sitter så pass tätt.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 7 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 3 500 kr
  • 01 (MS63-66): 1 500 kr
  • 1+ (AU55-58): 500 kr
  • 1 (VF30-40): 200 kr
  • 1? (F12-VF29): 100 kr
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser finns här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa varianter, eller har du kanske själv hittat en av de sällsynta mynten från 1914? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter eller om du har någon fråga.

Djupdykningsanalys av 1-kronorna från 1889

Djupdykning i 1-kronorna från 1889

Den här söndagen fortsätter vi vår djupdykningsresa genom hela 1-kronorserien. Nästa årtal med varianter är 1889. Det är ett ganska långt hopp från vårt senaste variant-år, 1881, men tyvärr finns det inga kända varianter från 1883, 1884, 1887 eller 1888. Vi hoppar därför direkt till 1889, ett spännande år vars 1-krona än idag är värdefull på grund av den relativt låga upplagan.

Variant 1: 1-Krona 1889 – Jämn frisyr

Den första varianten har egentligen inget officiellt namn, men för att snabbt och tydligt kunna kommunicera skillnaden kallas den ofta för ”Frisyr med jämn nackkontur” eller bara ”Jämn nackkontur”. Vi på Myntinfo har valt att kalla den för ”Jämn frisyr” eftersom vi tycker det beskriver den bäst.

Hur känner man då igen denna variant? Jo, genom att titta på frisyren på Oscar II. Denna design kännetecknas av att håret har en jämn form bak i nacken. Det är samma design som användes under de föregående årtalen, så om du är osäker kan du jämföra med ett mynt från exempelvis 1888. Hela håret och frisyren har en slät, jämn yta. Denna variant är den som är mer vanlig av de två som finns detta årtal.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): –
  • 01/0 (MS67-69): 20 000 kr
  • 01 (MS63-66): 8 000 kr
  • 1+ (AU55-58): 800 kr
  • 1 (VF30-40): 325 kr
  • 1? (F12-VF29): 150 kr
  • 2 (G4-VG10): 90 kr

Variant 2: 1-Krona 1889 – Med lock

Den andra varianten är betydligt mer sällsynt och eftertraktad bland samlare i Sverige. Den är så pass sällsynt att vissa numismatiska böcker markerar myntet med ett (R), vilket indikerar en hög grad av sällsynthet. Även om jag personligen tycker att varianten är sällsynt, dyker den ändå upp relativt ofta på auktioner som Tradera.

Denna svåra variant kallas för ”Lock” eller ”Med lock”, båda namnen fungerar utmärkt. Du kännetecknar den genom att, precis som den första varianten, titta på frisyren på Oscar II. Här ser du en klart tydlig lock eller utstickande hårslinga bak i nacken. Det som är så intressant med just denna variant är att det är enbart detta årtal (1889) som har just denna specifika design. Senare i serien kommer vi till exempelvis 1898, som också har en lock-variant, men med en helt annan design.

Vi på Myntinfo har en intressant teori bakom denna design med lock:

Det är möjligt att myntverket redan 1889 var på väg att skapa en ny design för Oscar II:s porträtt. Denna variant med lock kan ha varit ett tidigt första prov på en ny stans. Man kan tänka sig att man av någon anledning inte gillade just denna lock-variant och därför snabbt valde att dra tillbaka den från produktion. Detta ledde sedan till att man gjorde om hela ansiktet, vilket resulterade i den helt nya designen vi ser från och med 1890. Eftersom det finns så få exemplar av varianten ”Med lock” stärker det idén om att det var ett kortlivat experiment eller ett utkast som snabbt förkastades.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): –
  • 01/0 (MS67-69): 50 000 kr
  • 01 (MS63-66): 20 000 kr
  • 1+ (AU55-58): 6 000 kr
  • 1 (VF30-40): 2 000 kr
  • 1? (F12-VF29): 750 kr
  • 2 (G4-VG10): 250 kr

Precis som i alla våra djupdykningar finns här en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa varianter, eller har du kanske själv hittat en av de sällsynta mynten från 1889? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa mynt eller om du har någon fråga.

Djupdykning i 1-kronorna från 1876

Djupdykning i 1-kronorna från 1876

Förra söndagen avslutade vi vår serie om 2-kronorsvarianterna, och därmed har vi gått igenom varenda variant av den valören. Så, den här veckan är det dags att ge oss i kast med en ny valör nämligen 1-kronan. De första 1-kronorna gavs ut redan 1875, men eftersom det inte finns några kända varianter från det året, hoppar vi direkt till 1876. Det är nämligen det första året som bjuder på intressanta detaljer och skillnader i just årtalet.

Jag vill bara snabbt nämna att du säkert redan har hört talas om två av de varianter jag kommer att gå igenom. Men den tredje och sista varianten är betydligt mer sällsynt och inte lika välkänd, vilket gör den desto mer spännande.

Variant 1 – Den ”rena” 1-kronan 1876

Den första varianten är, som jag ofta brukar säga, ingen variant i sig, utan den normala utgåvan utan några synliga fel. Detta mynt har ett helt ”rent” årtal, utan några tecken på ompunsning.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 17 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 9 000 kr
  • 01 (MS63-66): 3 500 kr
  • 1+ (AU55-58): 2 000 kr
  • 1 (VF30-40): 300 kr
  • 1? (F12-VF29): 100 kr
  • 2 (G4-VG10): 75 kr

Variant 2 – 1-krona 1876 med ”6 på 5”

Den andra varianten kallas ibland för ”1876 på 1875”, men det kan vara lite missvisande för nybörjare. Man kan då tro att alla siffror ligger ovanpå varandra, men i själva verket är det bara siffran 6 som har präglats över en tidigare 5. Därför är 6 på 5 den korrekta termen. Resterna av femman syns tydligt bakom sexan.

Var hittar man då dessa rester? Titta på det nedre vänstra hörnet av sexan där du kan se en ganska stor rest av den tidigare femman. Du kan också titta i det övre vänstra hörnet av sexan där en liten spets från femman kan skönjas.

Det intressanta med just den här varianten är att resterna syns ganska tydligt, även på mynt som är mer slitna. På andra varianter brukar sådana spår blekna med slitage. Detta kan bero på att stansarna inte slipades ner ordentligt, kanske på grund av brådska med att få ut mynten för 1876, eller att kontrollerna helt enkelt var sämre på den tiden.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 20 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 10 500 kr
  • 01 (MS63-66): 4 000 kr
  • 1+ (AU55-58): 2 250 kr
  • 1 (VF30-40): 400 kr
  • 1? (F12-VF29): 200 kr
  • 2 (G4-VG10): 125 kr

Variant 3 – 1-krona 1876 med ompunsade 1, 8 och 7

Den tredje varianten är mycket sällsynt och inte alls lika väldokumenterad som de andra två, men den är otroligt intressant. Det som utmärker denna variant är att tre av årtalets siffror: ettan, åttan och sjuan har blivit ompunsade. Det finns tydliga rester, främst nedtill, men även lite till vänster och höger beroende på siffran.

  • Ettans rester syns både nedtill och till vänster om den nuvarande siffran.
  • Åttans rester är synliga nedtill och något åt höger.
  • Sjuans rester syns minst, men även här kan man se spår nedtill och lite åt höger.

En rolig teori om hur denna variant kan ha uppstått är att myntverket först hade förberett en stans med årtalet ”1876” för produktion, men av någon anledning ansågs siffrorna 1, 8 och 7 vara otydliga eller felaktigt placerade. Kanske var de för lågt placerade, för tunna, eller helt enkelt inte tillräckligt skarpa. Istället för att kassera stansen och börja om, valde man att snabbt ompunsa just dessa siffror för att korrigera dem, medan sexan som redan var korrekt fick vara kvar. Denna brådska kan förklara varför spåren av de gamla siffrorna är så tydliga. Detta tyder på att myntverket var angelägna om att få ut en ny stans så fort som möjligt för att möta efterfrågan.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 25 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 12 500 kr
  • 01 (MS63-66): 5 000 kr
  • 1+ (AU55-58): 3 000 kr
  • 1 (VF30-40): 1 000 kr
  • 1? (F12-VF29): 750 kr
  • 2 (G4-VG10): 350 kr

Precis som i alla våra djupdykningar finns här en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa varianter, eller har du kanske själv hittat en av de sällsynta mynten från 1876? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa mynt eller om du har några frågor.