Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1961

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1961

Detta inlägg markerar slutet på vår stora genomgång av hela 1-kronorsserien! Det har varit en fantastisk resa genom historia, silverhalter och små detaljer. Vi får se om vi hoppar direkt in i 50-öringarna nästa söndag eller om vi tar en kort paus med en annan serie, håll utkik!

Finalavsnittet fokuserar på de två sista varianterna i serien. Här ligger allt fokus på myntmästarmärket. Även om dessa varianter är stilrena och tydliga, är de en viktig del av samlingen som man absolut inte får glömma bort.

Variant 1: 1-Krona 1961 – TS (Torsten Swensson)

Den första varianten bär märket ”TS” på myntets åtsida. Detta står för Torsten Swensson, som var myntmästare i Sverige under en lång och stabil period. Eftersom man bytte myntmästare mitt under året finns det två varianter att hålla koll på, och TS-varianten är den som inledde året.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 300 kr
  • 01/0 (MS67-69): 80 kr
  • 01 (MS63-66): Smältvärde
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1961 – U (Benkt Ulvfot)

Den andra varianten kallas för ”U” och här ser vi att myntmästarmärket har ändrats till bokstaven U. Detta står för Benkt Ulvfot, som tog över ämbetet i mitten av 1961.

Även om det exakta datumet för skiftet är svårt att fastställa, kan vi via upplagorna ana att bytet skedde en bit in på året. Denna variant är något mer sällsynt med en upplaga på ca 3 miljoner exemplar, att jämföra med TS-variantens dryga 4 miljoner.

Myntinfo’s Teori om skiftet 1961:
Den relativt jämna fördelningen mellan märkena tyder på en välplanerad övergång. Istället för att stressa fram överpräglingar verkar man ha fasat ut Swenssons stampar i takt med att de slets ut, för att sedan starta upp Ulvfots produktion med helt nya verktyg. Detta gör 1961 till ett av de mest lätthanterliga och ”rena” myntmästarbytena för oss samlare.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 130 kr
  • 01 (MS63-66): 70 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Som avslutning på denna serie hittar du här under vår sista infografik för 1-kronorna. Spara den gärna som en komplett referens för dina sista silverkronor!

Reflektioner och diskussion

Nu när vi har gått igenom hela serien – vilken har varit din favoritvariant? Har du lyckats hitta båda märkena från 1961 i din samling? Låt oss fortsätta samtalet på vår Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1949

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1949

Vi fortsätter vår genomgång av 1-kronorsserien. Vi börjar faktiskt närma oss målet då detta är det näst sista avsnittet i vår djupdykning av just 1-kronorna. Denna vecka tittar vi närmare på 1949, ett år som är relativt okänt när det kommer till varianter. De detaljer vi ska gå igenom nämns sällan i litteraturen, vilket gör det extra roligt att vi kan dokumentera dem här!

Variant 1: 1-Krona 1949 – Olika nior

Detta är den näst vanligaste varianten och den är oerhört unik i sitt utseende. Vi kallar den ”Olika nior”. Det som gör varianten speciell är att de två niorna i årtalet är av helt olika typer.

Den vänstra nian har en kortare sväng nertill som inte sträcker sig särskilt långt åt vänster. Den högra nian är däremot av den ”normala” typen där bottendelen svänger betydligt längre. Ett annat sätt att identifiera denna variant är att titta på ettan då den är av den ”smala” typen utan tydlig fot, precis som vi sett på vissa tidigare årtal.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 1 250 kr
  • 01/0 (MS67-69): 450 kr
  • 01 (MS63-66): 325 kr
  • 1+ (AU55-58): 90 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1949 – Samma nior & Ompunsat TS

Detta är årtalets verkliga raritet! Här är båda niorna av samma typ (den med lång sväng), men den stora detaljen är myntmästarmärket. Här ser vi ett ”Ompunsat TS” som ofta beskrivs som lite ”grötigt”. Det ser nästan ut som om man placerat ett litet TS inuti ett större, med rester som ligger runt hela märket.

Myntinfo-reflektion: Denna grötiga effekt uppstår ofta när en stamp blivit sliten och man försökt rädda den genom att manuellt punsa i märket igen. Resultatet blir en unik variant som är mycket eftertraktad av samlare som fokuserar på myntmästarmärken.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 2 750 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 000 kr
  • 01 (MS63-66): 835 kr
  • 1+ (AU55-58): 150 kr
  • 1 (VF30-40): 75 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1949 – Samma nior (Rent TS)

Detta är den vanligaste varianten för året. Precis som variant 2 har den två likadana nior i årtalet, men här är myntmästarmärket TS helt rent och utan några tecken på ompunsning. Det är alltid bra att kontrollera sitt mynt mot denna variant först för att sedan kunna utesluta eller bekräfta de mer sällsynta fynden.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 275 kr
  • 01/0 (MS67-69): 100 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Här nedan hittar du veckans infografik i A4-storlek. Den är perfekt att använda för att snabbt kunna se skillnaden på niornas svängar!

Reflektioner och diskussion

Har du hittat varianten med ”olika nior”? Det är en av de roligaste optiska varianterna i serien! Dela gärna med dig av bilder eller frågor på vår Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1948

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1948

Vi fortsätter vår resa genom 1-kronorsserien. Denna söndag tar vi oss an 1948, ett år som på många sätt påminner om 1947 års varianter. Trots att detaljerna är så pass unika är dessa varianter i princip helt okända i de stora svenska numismatiska referensverken.

Det tillverkades hela 10,4 miljoner exemplar detta år, men det är fortfarande oklart hur många av varje variant som faktiskt cirkulerar. Idag ska vi gå igenom samtliga fem varianter i detalj!

Variant 1: 1-Krona 1948 – Smal 1 (Normaltyp)

Denna variant är originalpräglingen och den vi oftast ser på marknaden. Vi kallar den ”Smal 1”. Ettan i årtalet är smal och avlång och saknar en tydlig fot nertill, den går nästan helt rakt ner. För att räknas som variant 1 ska även myntmästarmärket TS vara helt rent utan ompunsningar.

Värdering:

  • 0 (MS70): 275 kr
  • 01/0 (MS67-69): 100 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1948 – Smal 1 & Ompunsat TS

Här har vi samma smala etta som ovan, men med ett unikt ompunsat TS. Resterna av den tidigare punsningen syns ofta tydligt både nertill och till vänster om märket. Intressant nog har vi noterat att många (men inte alla) exemplar av denna variant också har en något avvikande stampställning.

Värdering:

  • 0 (MS70): 1 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 375 kr
  • 01 (MS63-66): 200 kr
  • 1+ (AU55-58): 75 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1948 – Bred 1

Denna variant är relativt vanlig men betydligt mer intressant än normaltypen. Vi kallar den ”Bred 1”. Här är ettan kortare, tjockare och har en mycket tydlig fot som sticker ut på sidorna vid basen. Märket TS är här helt ”rent”.

Värdering:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 125 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 4: 1-Krona 1948 – Bred 1 & Ompunsat TS nertill

Här kombineras den breda ettan med ett ompunsat TS där resterna syns nertill. Det man letar efter är en tunn, kort linje under märket som är resterna av ett tidigare S. Denna variant kan vara svår att identifiera på slitna mynt då detaljen är mycket liten.

Värdering:

  • 0 (MS70): 1 600 kr
  • 01/0 (MS67-69): 750 kr
  • 01 (MS63-66): 500 kr
  • 1+ (AU55-58): 200 kr
  • 1 (VF30-40): 100 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 5: 1-Krona 1948 – Bred 1 & Ompunsat TS till höger

Årtalets sällsyntaste variant! Vi ser återigen den breda ettan, men denna gång har TS-märket blivit ompunsat så att resterna ligger åt höger. Här ser man betydligt fler och större rester än på variant 4, vilket gör den till en riktig läckerbit för samlaren.

Myntinfo’s Teori om 1948 års stampvariationer:
Med en enorm produktion på över 10 miljoner mynt slets stamparna snabbt. Istället för att kassera dem verkar man ha justerat märkena manuellt. Att resterna hamnar på så olika ställen (vänster, höger, nertill) tyder på ett hantverk under tidspress, vilket skapat de fem varianter vi ser idag.

Värdering:

  • 0 (MS70): 2 750 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 250 kr
  • 01 (MS63-66): 750 kr
  • 1+ (AU55-58): 400 kr
  • 1 (VF30-40): 175 kr
  • 1? (F12-VF29): 125 kr
  • 2 (G4-VG10): 75 kr

Här nedan hittar du veckans infografik. Använd den för att snabbt avgöra om du har en vanlig ”Smal 1” eller någon av de sällsynta TS-ompunsningarna!

Reflektioner och diskussion

Har du lyckats hitta variant 5 i din samling? Det är en riktig utmaning! Dela gärna med dig av dina fynd på vår Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1947

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1947

Denna vecka hoppar vi direkt till 1947. Det är faktiskt rätt imponerande att föregående år, 1946, inte har några kända varianter trots att det har den största upplagan i hela 1-kronorsserien. 1947 däremot erbjuder tre helt unika varianter. Trots att de är tydliga, är de märkligt nog inte särskilt välkända inom den svenska numismatiska communityn och saknas ofta i de stora myntböckerna.

Därför passar det perfekt att vi idag går igenom varje detalj så att du som läsare kan lära dig vad du ska leta efter och vem vet, kanske hamnar dessa varianter i framtida numismatiska böcker tack vare vår dokumentation.

Variant 1: 1-Krona 1947 – Bred 1 & Ompunsat TS

Den första varianten är den sällsyntaste och mest intressanta. Den är nästan helt okänd på marknaden och saknar ofta ett officiellt namn, men vi på Myntinfo benämner den som ”Bred 1 & Ompunsat TS”.

Den kännetecknas av att ettan i årtalet är något bredare, kortare och tjockare än vanligt. Den har dessutom en tydlig ”fot” vid basen som sticker ut på vardera sida. För att räknas som just denna variant krävs även att myntmästarmärket TS är ompunsat. Detta ser du som tydliga rester åt höger om det raka strecket på T:et, samt en böjd del av det tidigare S:et, även det åt höger.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 2 750 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 400 kr
  • 01 (MS63-66): 650 kr
  • 1+ (AU55-58): 200 kr
  • 1 (VF30-40): 75 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1947 – Bred 1

Detta är den vanligaste varianten för året. Vi kallar den ”Bred 1”. Eftersom 1947 har två helt olika typer av ettor är det viktigt att skilja dem åt. Denna etta är, precis som i varianten ovan, bredare och kortare med en tydlig fot nertill. Skillnaden här är att myntmästarmärket TS är helt ”rent” utan några tecken på ompunsning.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 250 kr
  • 01/0 (MS67-69): 100 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1947 – Smal 1

Den sista varianten kallar vi för ”Smal 1”. Detta är en mycket tydlig egen variant som skiljer sig markant från de andra två. Här har ettan en betydligt smalare stomme och saknar helt foten vid basen. Haken på ettan pekar nästan rakt åt vänster och är spetsigare upptill.

Även om denna variant är relativt vanlig, är den något mer sällsynt än varianten med bred etta. Det är en riktigt snygg variant som visar hur olika punsar kan förändra ett mynts utseende totalt.

Myntinfo’s Teori om de två ettorna 1947:
Att vi ser både en ”Bred 1” och en ”Smal 1” tyder på att man använde två olika sifferpunsar under året. Den breda ettan är en äldre stil, medan den smala är modernare. Troligen byttes punsen ut mitt under produktionen. Att den sällsyntaste varianten dessutom har ett ompunsat TS talar för att man under 1947 arbetade hårt med att manuellt justera och återanvända stampar för att hålla jämna steg med den höga efterfrågan på mynt.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 350 kr
  • 01/0 (MS67-69): 150 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Här nedan hittar du veckans infografik som tydligt visar skillnaden mellan den breda och den smala ettan. Perfekt att ha med sig vid nästa myntmässa!

Reflektioner och diskussion

Har du kollat dina 1947:or? Hittar du flest breda eller smala ettor? Och är det någon som sitter på det sällsynta ompunsade TS-märket? Låt oss veta! Vi fortsätter diskussionen på Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1945

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1945

Denna vecka skulle vi egentligen ha gått igenom 1944 års varianter, men eftersom vi gjorde en djupanalys av det årtalet redan under 2025, hoppar vi direkt till 1945 i detta inlägg. För dig som missade 1944-analysen kan du läsa den här: Djupdykning 1-kronor 1944.

År 1945 är ett särskilt intressant år eftersom det markerar ett myntmästarbyte. Alf Grabe lämnade över till Torsten Swensson (TS). Totalt hittar vi fyra olika varianter detta år, och de flesta handlar just om hur myntmästarmärket ser ut. Vi ska nu gå igenom dem en efter en.

Variant 1: 1-Krona 1945 – G

Den första varianten är den absolut vanligaste. Den kallas enbart för ”G”, vilket står för myntmästare Alf Grabe. Om du ser ett tydligt G som myntmästarmärke vet du att du har att göra med originalpräglingen för början av året.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 350 kr
  • 01/0 (MS67-69): 100 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1945 – TS med hakar på G

Denna variant är relativt sällsynt och kräver ofta ett mynt i bra kvalitet för att man ska kunna se detaljerna ordentligt. Här har vi ett TS (Torsten Swensson) där bokstaven T har små ”hakar” som går ner på vardera sida av tvärstrecket.

Det unika här är att märket är punsat ovanpå det gamla G:et. Man ser oftast en liten rest av G:et till vänster om bokstaven S. Ibland kan man även ana spår ovanför S och under T, men det är vid sidan av S man bör leta i första hand.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 600 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1945 – TS med hakar

Den tredje varianten påminner om den föregående men saknar det underliggande G:et. Här ser vi alltså ett rent TS med hakar på T:et. Det ryktas i vissa samlarkretsar att det ska finnas exemplar av denna med mindre ompunsningar. Vi på Myntinfo har inte sett detta själva än, men om du sitter på ett sådant exemplar får du gärna höra av dig så att vi kan dokumentera det!

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 400 kr
  • 01/0 (MS67-69): 150 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 4: 1-Krona 1945 – TS utan hakar

Den fjärde varianten är unik eftersom den visar en ny design av myntmästarmärket. Här är toppen av T:et helt rak, ”utan hakar”. Det är en stilrenare design som skiljer sig tydligt från de tidigare varianterna. Detta är en av de mer sällsynta varianterna från 1945.

Myntinfo’s Teori om övergångsvarianterna 1945:
Varför ser vi så här många varianter 1945? När Torsten Swensson tog över fanns sannolikt redan stampar med Grabes ”G” förberedda. För att spara tid och pengar punsade man ”TS” direkt över G:et. Att vi senare ser T både med och utan hakar tyder på att man experimenterade med designen för att hitta ett märke som var enklare att framställa och som höll bättre för trycket i myntpressarna.

Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:

  • 0 (MS70): 600 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Här nedan hittar du veckans infografik som hjälper dig att snabbt skilja på de olika märkena under luppen!

Reflektioner och diskussion

Vilket myntmästarmärke har din 1945:a? Har du lyckats hitta varianten utan hakar, eller kanske den spännande överprägligen TS på G? Låt oss fortsätta diskussionen på Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1943

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1943

Vi fortsätter vår resa genom 1-kronorsserien. Den här veckan landar vi på årtalet 1943, vilket råkar vara ett av mina personliga favoritår med hela fyra spännande varianter! Det är ett mycket omtalat årtal bland samlare, och än idag är det många som använder felaktiga benämningar som ”klump 3”, något vi ska titta närmare på idag.

Variant 1: 1-Krona 1943 – Normaltyp

Den första varianten är den normala originalpräglingen. Med en upplaga på nästan 8 miljoner exemplar är detta ett av de årtal man oftast stöter på i äldre samlingar. Kännetecknande för denna är att årtalets siffror är helt utan seriffer (de små ”klackarna” på siffrorna).

Något att hålla utkik efter på normaltypen är att det förekommer exemplar med avvikande stampställning. Det är inte jättevanligt, men de dyker upp då och då och bör då värderas något högre än ett standardmynt.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 75 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1943 – Ompunsad 4

Denna variant är betydligt mer sällsynt och tyvärr lite bortglömd i viss numismatisk litteratur. Den kännetecknas av att man kan se tydliga rester av en ompunsad 4:a nertill på siffran, främst vid fyrans fot.

Myntinfo-observation: På de exemplar vi studerat har vi noterat att siffrorna ”43” ofta sitter något snett i förhållande till ”19”. Om detta gäller precis alla exemplar i varianten kan vi inte lova, men det är en intressant detalj som gör att myntet sticker ut extra mycket!

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 2 400 kr
  • 01/0 (MS67-69): 925 kr
  • 01 (MS63-66): 475 kr
  • 1+ (AU55-58): 125 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1943 – Ompunsad 3

Här har vi årtalets mest sällsynta variant! Den kallas ”Ompunsad 3” och kännetecknas av rester efter den tidigare punsningen i det övre högra hörnet av trean. Resten ser nästan ut som en liten prick som sitter fast något åt höger om siffrans övre del. Precis som de tidigare varianterna har denna siffror utan seriffer.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 3 200 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 250 kr
  • 01 (MS63-66): 650 kr
  • 1+ (AU55-58): 175 kr
  • 1 (VF30-40): 80 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 4: 1-Krona 1943 – ”43 med seriffer” (Felaktigt kallad Klump-3)

Detta är utan tvekan en av de mest diskuterade varianterna i hela 1-kronorsserien. Många kallar den fortfarande för ”klump på 3”, men det är faktiskt en missvisande beskrivning. Det man ser är i själva verket att både 4:an och 3:an är gjorda med en helt annan typsnittstyp som har seriffer.

Titta noga på 4:ans fot den är tjockare och spetsigare. Även 3:ans avslut nertill är kraftigare och mer markerat, vilket skapar illusionen av en klump. Det korrekta namnet är därför ”43 med seriffer”.

Myntinfo’s Teori om serifferna:
Varför dök dessa seriffer upp helt plötsligt? En trolig teori är att man på Myntverket behövde ersätta en trasig stamp snabbt och använde punsar som egentligen var avsedda för ett annat ändamål eller en annan valör, alternativt att en gravör skar till siffrorna manuellt i stampen och gav dem denna mer dekorerade stil av gammal vana.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 2 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 750 kr
  • 01 (MS63-66): 350 kr
  • 1+ (AU55-58): 80 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Här nedan hittar du veckans infografik. Perfekt att ha i telefonen nästa gång du bläddrar igenom en hög med 40-talskronor!

Reflektioner och diskussion

Vad kallar du varianten – Klump-3 eller 43 med seriffer? Har du hittat någon av de sällsynta ompunsningarna? Låt oss veta! Vi fortsätter diskussionen på Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1942

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1942

Den här veckan bjuder vi på ett lite speciellt avsnitt. Det handlar inte om små varianter eller felpräglingar i sig, utan snarare om ett totalt designbyte mitt under ett pågående årtal. Detta skapade två helt olika typer av 1-kronor med samma årtal. 1942 är dessutom ett historiskt år då man halverade silverhalten från 80 % till 40 %, vilket gör att den ena typen idag är betydligt mer efterfrågad och har en mycket lägre upplaga.

Typ 1: 1-Krona 1942 – Årtal på åtsidan (80 % Silver)

Den första typen från 1942 följer den design som introducerades redan 1910. Detta är den sista 1-kronan med den höga silverhalten på 80 %, vilket innebär hela 6 gram rent silver per mynt. För att skilja typerna åt kallas denna oftast för ”Årtal på åtsidan”, då årtalet är placerat på framsidan (åtsidan) precis under Gustaf V:s porträtt.

Konstnären bakom denna klassiska design var Adolf Lindberg, och du hittar hans initialer ”A.L.” vid halsavskärningen på kungen. Eftersom upplagan stannade på endast 240 000 exemplar innan man bytte design, antas tillverkningen ha avslutats tidigt under året, vilket gör detta till ett eftertraktat nyckelmynt för samlare.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 3 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 750 kr
  • 01 (MS63-66): 900 kr
  • 1+ (AU55-58): 350 kr
  • 1 (VF30-40): 150 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Typ 2: 1-Krona 1942 – Årtal på frånsidan (40 % Silver)

Den andra typen är den vi är mest vana vid att se. Den tillverkades i över 5,6 miljoner exemplar och är än idag mycket vanlig. Den kallas för ”Årtal på frånsidan”, då siffrorna nu flyttats till baksidan av myntet. Denna nya design skapades av Erik Lindberg (son till Adolf Lindberg).

Eriks märke, ett spegelvänt ”E” sammanflätat med ett ”L”, sitter till höger om halsavskärningen på det uppdaterade porträttet. Det är ofta mycket svårt att se på cirkulerade mynt, men framträder tydligt på ocirkulerade exemplar.

Myntinfo’s Teori om den halverade silverhalten:
Att man valde att sänka silverhalten just 1942 var en direkt konsekvens av det pågående andra världskriget. Sverige behövde säkra sina metallreserver och silverpriset steg kraftigt. Genom att halvera halten från 80 % till 40 % kunde man producera dubbelt så många mynt av samma mängd silver. Detta var nödvändigt för att möta efterfrågan på växelmynt, då många svenskar vid denna tid började bunkra de äldre 80-procentiga mynten som en säkerhet.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 650 kr
  • 01/0 (MS67-69): 225 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): 50 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde (ca 40-45 kr)
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Här nedan hittar du veckans infografik i A4-format – perfekt att spara för att snabbt kunna skilja på de två 1942-typerna i silverlådan!

Reflektioner och diskussion

Vilken typ föredrar du – Adolfs klassiska 80 % silverkrona eller Eriks modernare design? Har du hittat ett riktigt fint exemplar av den sällsynta varianten? Låt oss höra! Vi fortsätter diskussionen på vår Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1941

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1941

Den här veckan bjuder vi på ytterligare ett fokuserat inlägg. Det finns nämligen bara två kända varianter från 1941 års 1-krona, men låt inte antalet lura dig. Den mer sällsynta varianten är än idag mycket eftertraktad bland samlare. Vi kommer dessutom att gå igenom en unik detalj som många ofta missar, men som är oerhört intressant för den uppmärksamme.

Variant 1: 1-Krona 1941 – Normalprägling

Den första varianten är den absolut vanligaste och mest förekommande. Den har inget särskilt namn eftersom det är originalpräglingen för året, med ett helt ”rent” årtal utan konstigheter.

Något som är värt att hålla utkik efter är att den vanliga 1941:an i sällsynta fall kan ha en irregulär stampställning (frånvänd eller snedvriden). Även om detta inte räknas som en egen variant i de vanliga listorna, är sådana exemplar betydligt mer värdefulla än de priser som anges nedan.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 325 kr
  • 01/0 (MS67-69): 150 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1941 – Sista 1 på 4

Den andra varianten är sällsyntare och mer spännande. På marknaden kallas den ibland för ”1 på 4” eller till och med ”1941 på 44”, men vi på Myntinfo föredrar beteckningen ”Sista 1 på 4” eftersom det är just där förändringen skett.

Denna variant kännetecknas tydligt av rester från den underliggande fyran. Du kan se fyrans spetsiga kant sticka fram på höger sida av den sista ettan, och ofta finns även en liten rund prick till vänster om ettan, också det en rest från den ursprungliga fyran. Trots detaljrikedomen dyker den upp förvånansvärt ofta på marknaden för den som letar noga.

Myntinfo’s Teori om det bredare årtalet:
Något vi på Myntinfo noterat är att just denna variant har ett betydligt bredare årtal än normaltypen. En trolig teori är att man vid ändringen av stampen, var tvungen att manuellt punsa in den nya ettan över den befintliga fyran. Eftersom en 4:a tar mer plats i sidled än en 1:a, placerades den nya ettan något förskjuten för att täcka så mycket som möjligt av fyran. Detta ger hela årtalet en mer utsträckt karaktär där siffrorna upplevs som mer separerade än vanligt.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 750 kr
  • 01/0 (MS67-69): 325 kr
  • 01 (MS63-66): 150 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Som vanligt hittar du här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut eller spara som referens vid framtida myntjakter.

Reflektioner och diskussion

Har du märkt av det bredare årtalet på dina exemplar? Eller har du kanske hittat en 1941:a med irregulär stampställning? Berätta gärna! Vi fortsätter diskussionen som vanligt på vår Reddit: reddit.com/r/myntinfo.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1940

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1940

Den här veckan blir det ett något kortare inlägg, då varianterna från 1940 påminner mycket om föregående årtal. Det finns inte lika många unika avvikelser att gå igenom som i 1939 års djupdykning, men oavsett så är värderingen mycket intressant! Priserna skiljer sig rejält från 1939, vilket troligtvis är den mest spännande aspekten för detta årtal. Som vanligt beskriver vi varianterna i detalj så att du vet vad du ska leta efter i samlingen.

Variant 1: 1-Krona 1940 – Litet G

Den första varianten är den absolut vanligaste och mest förekommande av de två som finns detta år. Denna variant kallas kort och gott för ”Litet G”.

Precis som på 1939 års variant med litet G, kännetecknas denna av ett myntmästarmärke som är något mindre till storleken. Om man studerar toppen (starten) av G:et, ser man att spetsen pekar nedåt och in mot öppningen av bokstaven.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 325 kr
  • 01/0 (MS67-69): 150 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1940 – Stort G

Den andra varianten är betydligt mer sällsynt och därmed mer värdefull än den första. Den kallas oftast för ”Stort G”. Ibland ser man beskrivningen ”Stort G på litet G” i diskussioner online, då det tekniskt sett är en överprägling där det stora märket ligger ovanpå ett mindre.

Myntinfo-reflektion: Även om ”Stort G på litet G” är tekniskt korrekt, så har vi på Myntinfo valt att använda den enklare beteckningen ”Stort G”. Anledningen är att samtliga kända exemplar av 1940 med stort märke (G) faktiskt är präglade på detta sätt, så det finns alltså ingen variant med enbart ett ”rent” stort G. Därför blir namnet Stort G både tydligare och smidigare för samlare.

För att identifiera det Stora G:et ska du titta på toppen av bokstaven. Till skillnad från det lilla G:et pekar spetsen här mer åt höger istället för nedåt. G:et fyller också ut sin plats betydligt mer än i den vanliga varianten.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 2 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 1 200 kr
  • 01 (MS63-66): 500 kr
  • 1+ (AU55-58): 200 kr
  • 1 (VF30-40): 100 kr
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser hittar du här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara på datorn.

Reflektioner och diskussion

Har du hittat ett exemplar av det sällsynta Stora G:et från 1940? Eller har du frågor om hur man skiljer dem åt? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa gärna en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter.

Numismatiksguide

Djupdykning i 1-kronorna från 1939

Publicerad av Felixmyntinfo

Djupdykning i 1-kronorna från 1939

Vi fortsätter resan genom samtliga kända varianter i 1-kronorsserien. Nästa avsnitt i denna serie är för år 1939. Detta årtal är lite speciellt, då många numismatiska böcker enbart nämner 3 av 5 kända varianter. De sista två varianterna är mycket unika och bör definitivt nämnas just detta årtal! I denna text kommer vi alltså gå igenom samtliga fem kända varianter, beskriva varje variant och se hur alla fem skiljer sig åt.

Variant 1: 1-Krona 1939 – 1 med lång hake & litet G

Den första varianten är troligtvis den vanligaste, även om den andra varianten förekommer ungefär lika ofta. Denna variant kallas oftast enbart för ”Litet G”, vilket tekniskt sett är korrekt, men eftersom detaljerna på de sista mindre kända varianterna ligger i storleken på årtalsettans hake, bör den korrekta benämningen vara ”1 med lång hake & litet G”.

Den kännetecknas först på att den har ett litet G. Om man skulle beskriva och skilja detta G från det stora G, så går spetsen av toppen (början) på det lilla G:et nedåt och mot öppningen av G:et. Det du också ska kontrollera är att årtalets 1 ska ha en lång hake.

Myntinfo-observation: Vi på Myntinfo skulle beskriva denna variants 1:a som något kortare och med en något större/bredare fot, men haken är alltså också något längre och går något längre ner i förhållande till hela ettan.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 250 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 2: 1-Krona 1939 – 1 med lång hake & spräckt G

Den andra varianten ligger, som tidigare nämnt, i linje med den första varianten på raritetskalan. Likt den första varianten kallas oftast denna variant enbart för ”Spräckt G”, vilket är acceptabelt, men den långa och korrekta beskrivningen är ”1 med lång hake & spräckt G”.

Den har alltså först och främst samma årtals-etta som den första varianten (med lång hake). Men det som gör denna variant unik är att, likt 1937 års variant, har G:et blivit spräckt, vilket man mycket tydligt kan se att den är uppdelad i två olika delar vid toppen av G:et.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 500 kr
  • 01/0 (MS67-69): 250 kr
  • 01 (MS63-66): 125 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 3: 1-Krona 1939 – 1 med lång hake & stort G

Den tredje varianten är helt klart den mest sällsynta bland de fem detta årtal. Den beskrivs oftast som ”Stort G”, vilket är delvis korrekt, men beskrivs ibland felaktigt som ”Stort G på G”. Även om det tekniskt sett är korrekt att det ligger ett litet G bakom det stora G (en överprägling), så är detta fallet på samtliga varianter med ”Stort G” och kan förvirra nybörjare.

Återigen, denna variants fullständiga beskrivning bör vara ”1 med lång hake & stort G” eftersom den har samma typ av årtals-1 med lång hake som de två första varianterna. Det som gör denna variant unik är alltså att den har ett Stort G. Som tidigare nämnt ligger det ett litet G under det stora G där man kan se rester av det lilla G:et främst i toppen av det stora G:et.

Myntinfo-observation: För att beskriva det Stora G och skilja det från det Lilla G, kan man kolla på G:ets början i toppen; den lutar inte nedåt som det lilla G:et, utan pekar mer åt höger och inte nertill.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 1 000 kr
  • 01/0 (MS67-69): 500 kr
  • 01 (MS63-66): 250 kr
  • 1+ (AU55-58): 125 kr
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 4: 1-Krona 1939 – 1 med kort hake & liten 3

Den fjärde varianten är en av de två varianter som, som nämnts i inledningen, inte är lika kända men som helt klart är egna varianter. Denna variant bör beskrivas som ”1 med kort hake & liten 3”.

Det man kännetecknar först är att 1:an i årtalet nu har en helt annorlunda typ än de tre första varianterna, denna 1:a har en kort hake, är något mer avlång och har en något mindre fot. Något som också är unikt för denna är att den även har en liten 3:a. Denna 3:a är av samma grundtyp som de första tre varianterna, men den nämns eftersom nästa variant har en stor 3:a. Slutligen har samtliga av dessa två sista varianter (Variant 4 och 5) ett litet G, även om det inte ingår i beteckningen.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 400 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Variant 5: 1-Krona 1939 – 1 med kort hake & stor 3

Den sista och femte varianten är den andra av de två mindre kända varianterna, och den bör beskrivas som ”1 med kort hake & stor 3”. Precis som föregående variant har den en årtals-1 som har en kort hake, men det som gör denna variant unik är att årtalets 3:a är stor. Skillnaderna är mycket små men går att se med blotta ögat.

Myntinfo-observation: Vi skulle beskriva den stora 3:an som något mer öppen än den lilla 3:an. Dessutom anser vi på Myntinfo att just den stora 3:an ser ut att passa in mer i övriga siffror i årtalet, medan den lilla 3:an ser ut att sticka ut något mer då den är mindre än övriga siffror.

Baserat på den senaste värderingslistan har denna variant följande ungefärliga värde:

  • 0 (MS70): 400 kr
  • 01/0 (MS67-69): 200 kr
  • 01 (MS63-66): 100 kr
  • 1+ (AU55-58): Smältvärde
  • 1 (VF30-40): Smältvärde
  • 1? (F12-VF29): Smältvärde
  • 2 (G4-VG10): Smältvärde

Precis som i alla våra djupdykningsanalyser finns här nedan en infografik i A4-storlek som du kan skriva ut, dela eller spara.

Reflektioner och diskussion

Har du några tankar om dessa fem varianter, eller har du kanske själv hittat någon av de sällsynta mynten från 1939? Låt oss fortsätta diskussionen på vår Reddit! Skapa en tråd på reddit.com/r/myntinfo om du vill prata vidare om dessa varianter eller om du har någon fråga.