Tag Archives: Myntsamling

Fråga Myntinfo

Fråga Myntinfo – Vecka 22

Publicerad den av Felixmyntinfo

Myntfotografering: Så tar vi våra unika myntbilder på Myntinfo

Den här veckan lyfter vi en fråga som kommit in från många av er på sistone: ”Hur vi tar våra otroligt detaljerade myntbilder?” Det är en väldigt rimlig fråga. Med tusentals högupplösta bilder som fångar varje liten präglingsdetalj är det naturligt att undra. Här berättar vi hur det går till bakom kulisserna, från utrustning till efterbehandling.

❓ Fråga från ”Anders i Lund”:

“Hej, jag är imponerad över hur tydliga och skarpa era bilder är. Ni verkar kunna fånga varje liten detalj. Vad använder ni för kamera och hur får ni till ljuset så bra?”

✅ Svar från oss på Myntinfo:

Stort tack för frågan, Anders. Vi lägger ner mycket tid på varje bild du ser på Myntinfo. Alla våra moderna myntbilder är tagna med en ”Canon EOS 500D” tillsammans med ett ”Canon EF 100mm F/2.8 Macro Lens”. Det är just den makrolinsen som gör det möjligt att fånga detaljer som små variationer i gravyr, randskrift och teckensnitt på ett extremt exakt sätt.

Förutom rätt kamera och objektiv är ljussättningen avgörande. Vi använder en kombination av diffust dagsljus och kontrollerad LED-belysning (ofta flera stycken) för att minimera skarpa skuggor och reflexer. Målet är att framhäva myntets textur och lyster utan att skapa blänk som döljer viktiga detaljer. Alla bilder tas från ett stabilt stativ för att eliminera kameraskakningar och säkerställa maximal skärpa, särskilt vid de extrema förstoringar vi arbetar med. Varje bild är noga fokuserad, ofta manuellt, för att säkerställa att myntets viktigaste detaljer är knivskarpa.

Bilderna tas alltid i RAW-format för att bevara maximal bildkvalitet. Efter fotograferingen bearbetas bilderna manuellt i Adobe Photoshop, där vi justerar ljus, kontrast och färgbalans. Målet är alltid att bilden ska efterlikna myntets verkliga och autentiska utseende så mycket som möjligt, utan att försköna eller förändra detaljer.

För att kunna erbjuda både bredd och precision i databasen har vi också genom åren använt olika tekniker. I början använde vi ett enklare men väldigt praktiskt mikroskop som heter ”Plugable 250x Digital USB Microscope”. Det var ett perfekt verktyg för att identifiera detaljer i närbild, men bildkvaliteten var betydligt lägre än vad vi har idag. Du kan fortfarande se några av dessa äldre bilder på vissa sidor, särskilt bland de första vi publicerade. De kommer uppdateras med nya bilder allteftersom.

Vi har idag tagit egna bilder på 99 procent av alla mynt och varianter som finns på sidan. Vi granskar samtliga mynt för hand och varje bild du ser är resultatet av ett noggrant arbete med rätt ljus, rätt utrustning och ett stort mått tålamod. Detta noggranna arbete är grunden till varför Myntinfo är Sveriges mest detaljerade och uppdaterade resurs för svenska mynt.

Alla bilder är unika för sidan. Vi har inga annonser, ingen betalvägg och all information är fritt tillgänglig för samlare i hela landet.

Har du själv funderat på att börja fotografera dina mynt? Hör gärna av dig om du vill ha flera tips. Eller om du har sett ett mynt på vår sida som du tycker borde fotograferas om. Mejla oss på info@myntinfo.se. Dela gärna den här guiden med andra myntsamlare!

📌 Tips: Vill du läsa fler frågor och svar som denna? Kolla in hela serien Fråga Myntinfo varje torsdag.

Fråga Myntinfo

Fråga Myntinfo – Vecka 21

Publicerad den av Felixmyntinfo

Fråga Myntinfo – Vecka 21: Hur hittar ni alla varianter ni visar på er sida?

Den här veckan har vi valt att svara på en fråga som flera av er har hört av er om. Vi har fått in olika versioner av samma fundering från både mejl, Reddit och direkt via kontaktformuläret. Därför kände vi att det var dags att lyfta detta öppet i bloggen för alla att ta del av.

❓ Fråga från ”Nils i Gävle”:

“Jag har lagt märke till att ni har med så många olika varianter för varje valör. Vissa har jag aldrig ens hört talas om tidigare. Hur hittar ni alla dessa, och hur vet ni att de stämmer?”

✅ Svar från oss på Myntinfo:

Det är en riktigt bra fråga, Nils, och något många undrat över. Det korta svaret är att vi bygger våra listor med både vanliga årtal och varianter genom att kombinera flera etablerade och välkända källor inom svensk numismatik. Det handlar både om klassiska kataloger och modern samlarinformation. Men vi stannar inte där.

Vi granskar alla mynt för hand och dokumenterar 99 procent av alla varianter med våra egna högupplösta bilder. Fotograferingen sker med ett F/2.8 macro lens, vilket gör att vi kan fånga detaljer i extremt hög precision. Det ger en tydlighet och tillförlitlighet som är svår att hitta någon annanstans i Sverige.

För att säkerställa att alla varianter stämmer, jämför vi och verifierar mot flera källor:

  • Klassiska kataloger från 70-, 80- och 90-talet
  • Svenska referensböcker, som till exempel:
    1. SVERIGES MYNT 1521–2021
    2. MYNTÅRSBOKEN Sveriges mynt 995–2024
    3. Mynten i Sverige 1818–2018
    4. Myntboken 2024
    5. MYNTGUIDE 2024–2025
    6. Sveriges Guldmynt 1512–2020
  • Numismatiska databaser online
  • Input från andra samlare via forum, Reddit och inskickade bilder
  • Vår egen dokumentation, erfarenhet och mikroskopsgranskningar

Vårt mål är att samla all viktig information om svenska mynt på ett och samma ställe. Här på Myntinfo hittar du både vanliga och mer ovanliga varianter för varje valör. Oavsett om du samlar på 5-öringar, 2-kronor eller 10-kronor, vill vi att du ska kunna känna dig trygg med att informationen stämmer och är så komplett som möjligt.

Och det bästa av allt, all information på sidan är helt gratis att ta del av. Vi har inga annonser, inga inloggningar, och inga betalväggar. Myntinfo är Sveriges mest detaljerade och uppdaterade resurs för svenska mynt, med hundratals sidor fyllda med fakta, bilder, varianter och värderingar. Det här är något vi brinner för, och tack vare ert engagemang kan vi fortsätta utveckla sidan varje vecka.

Har du själv stött på en variant som inte finns med? Hör gärna av dig till info@myntinfo.se och skicka gärna med en bild. Tillsammans bygger vi Sveriges bästa kunskapskälla för svenska mynt.

📌 Tips: Vill du läsa fler frågor och svar som denna? Kolla in hela serien Fråga Myntinfo varje torsdag.

Numismatiksguide

Den gåtfulla Kiev-förfalskningen: Allt du behöver veta om Sveriges mest ökända 10-krona

Publicerad den av Felixmyntinfo

Den gåtfulla Kiev-förfalskningen – Sveriges mest ökända 10-krona

Jag håller just nu på att fylla hemsidan med alla årtal och kända varianter av 10-kronorsmyntet. När jag kom fram till 1991 stötte jag direkt på något jag visste fanns, men där informationen var utspridd och ofta ganska rörig. Nämligen de förfalskade 10-kronorna som dykt upp under åren. De har ofta kallats för ”ryss-tior”, men det mer korrekta namnet är Kiev-förfalskningen. I det här inlägget har jag samlat allt jag lyckats hitta om denna ovanliga och intressanta förfalskning, från historik och tillverkning till hur du som samlare kan känna igen den.

Bakgrunden till den äkta 10-kronan 1991

1991 var året då den svenska tiokronorssedeln ersattes med ett mynt i aluminiumbrons, även kallad Nordic Gold. Det nya myntet präglades i otroliga 106 477 404 exemplar, vilket är en extremt stor upplaga. Myntet har medaljprägling, vilket innebär att fram och baksida har samma riktning när det vänds horisontellt. På åtsidan ser vi Carl XVI Gustafs porträtt och på frånsidan tre kronor som är inflätade i siffran 10. Myntet tillverkades med säkerhetsdetaljer som räfflad kant och gravörinitialerna MN under kungens hals.

Källa: Wikipedia

Förfalskningen från Ukraina – Kiev-förfalskningen

Kiev-förfalskningen dök upp bara något år efter att myntet introducerats. En falskmyntarliga i Ukraina började prägla kopior med exakt samma årtal, 1991. Man kan utgå ifrån att dessa mynt tillverkades i stor skala med tanke på att den ukrainska polisen år 1994 gjorde ett tillslag där man hittade över 10 000 falska mynt i ett lager, alla med årtalet 1991. Det är härifrån namnet Kiev-förfalskningen kommer. Dessa mynt skickades sedan till Sverige där de växlades in eller spreds via växel. Trots detta kallas den fortfarande ofta för ”ryss-tian”, vilket egentligen är missvisande eftersom det inte finns några bekräftade kopplingar till Ryssland.

Källa: Numismatik.se

De båda varianterna har även en svagt irreguljär stampställning, cirka 10 grader. Källa: Svensk Numismatisk Tidskrift, September 5 2002

Vad skiljer Kiev-förfalskningen från originalet?

Det finns flera viktiga skillnader att hålla koll på:

  • Porträttet av kungen: På förfalskningen ser ansiktet ofta argare eller stramare ut. Proportionerna är felaktiga, särskilt kring näsa och mun.
  • Kronorna på baksidan: På det äkta myntet är kronorna inflätade i siffran 10. På förfalskningen ligger de ovanpå, vilket ger ett klumpigare intryck.
  • Gravörinitialer: Initialerna MN under kungens hals är svårlästa, ”kladdiga” och ”inmosade” på förfalskningen, till skillnad från de skarpa och tydliga initialerna på de äkta exemplaren.
  • Kant: Det finns två varianter – en med slät kant och en med räfflad kant. Den släta är vanligare, men båda är förfalskningar.
  • Vikt: En äkta 10-krona väger exakt 6,60 gram. Under min undersökning av dessa förfalskningar hittade jag dock två olika uppgifter om vikten på de falska mynten. Swemynt.se anger att de är ”något lättare än de svenska”, medan Gabriel Hildebrand på numismatik.se menar att de snarare väger något mer. Enligt Hildebrand ska varianten med randskydd väga 6,73g och den utan randskydd 6,66g. Eftersom jag inte har fått tag på en själv ännu kan jag inte bekräfta detta, men jag uppskattar om någon som har en i sin ägo kan skicka över en bild på en förfalskad 10-krona från 1991 på en våg. Jag kommer självklart att uppdatera här om jag skulle få tag på en.

Hur många spreds och hur reagerade myndigheterna?

Det är inte känt exakt hur många falska 10-kronor som nådde Sverige. Eftersom de blandades in bland miljontals äkta mynt fanns ingen praktisk möjlighet att dra tillbaka hela årgången. Svenska myndigheter utfärdade inga större varningar, men museer och samlare har dokumenterat förfalskningen. Exempelvis finns den i Sörmlands museums samlingar.

Kiev-förfalskningen på samlarmarknaden

Idag ses Kiev-förfalskningen som ett samlarobjekt. Trots att den inte är ett giltigt mynt är efterfrågan stor. En variant med räfflad kant såldes nyligen på Tradera för 842 kronor.

👉 Se avslutad auktion på Tradera (räfflad kant)

Även varianten med slät kant har sålts nyligen på Tradera för ett högre pris, hela 1052 kronor.

👉 Se avslutad auktion på Tradera (slät kant)

Den släta kanten är enklare att upptäcka, men båda varianterna är eftertraktade bland samlare som vill ha ett exemplar för att dokumentera svenska förfalskningar i sin samling.

Identifieringsguide

Så här känner du igen en Kiev-förfalskning:

  • Porträttet ser mer spänt eller argt ut än på en vanlig 10-krona.
  • Initialerna MN under kungens hals är ”kladdiga” och svårlästa.
  • Kronorna på frånsidan ligger ovanpå siffran 10 i stället för att vara inflätade i den.
  • Kanten är antingen helt slät eller har felaktig räffling.
  • Vikten kan variera, men är oftast antingen något lägre eller något högre än 6,60 gram.

Avslutande ord

Kiev-förfalskningen är inte bara en av de mest kända svenska förfalskningarna, utan också ett stycke nutidshistoria. Den har gått från att vara ett bedrägligt mynt till att bli en eftertraktad del av många samlingar. Den visar också hur svårt det är att skydda ett nytt mynt i början, innan allmänheten hunnit lära sig dess detaljer.

Har du en misstänkt 10-krona från 1991 eller vill du veta mer om varianterna? Hör av dig till info@myntinfo.se så hjälper jag dig gärna!

Fråga Myntinfo

Fråga Myntinfo – Vecka 20

Publicerad den av Felixmyntinfo

Fråga Myntinfo – Vecka 20

I veckan fick vi en fråga från en kund som nyligen köpte båda våra myntalbum via Tradera. Han undrade hur man sätter in mynten i albumbladen, vilket fick oss att inse att vi kanske inte varit tillräckligt tydliga med hur det fungerar.

Så i detta inlägg tänkte vi visa en steg för steg guide om hur du använder våra myntalbum på rätt sätt. Det är faktiskt både enkelt och smidigt när man vet hur det går till.

Så här fungerar det

Varje blad i albumet har två transparenta plastremsor av PET-plast som ligger över myntfickorna. För att sätta in ett mynt drar du försiktigt ut en av plastremsorna från kanten, det fungerar lika bra med den övre som den undre. När remsan är utdragen kan du enkelt placera myntet i den runda öppningen, och sedan skjuter du tillbaka plastremsan. På så sätt hålls myntet säkert på plats utan att riskera att glida ur eller skadas.

Översiktsbild av myntalbumet med ett blad och två genomskinliga plastremsor synliga.
2 transparenta plastremsor (PET-plast) håller mynten säkert på plats.
Närbild på ett finger som drar plastremsan åt sidan i ett myntalbum.
Dra plastremsan åt höger med fingret eller från sidan.
Två fingrar håller i plastremsan på ett utdraget blad i ett myntalbum.
Eller håll i plastremsan med två fingrar och dra ut.
Ett mynt förs försiktigt in i en rund öppning i ett myntblad.
Sedan är det bara att försiktigt lägga i myntet.
En hand skjuter tillbaka plastremsan på plats i ett myntalbum.
Sedan är det bara att dra in plastremsan igen – på samma sätt som du drog ut den.

🛒 Vill du också organisera din samling?
Kolla in våra specialdesignade myntalbum för svenska silvermynt:

📩 Har du en fråga om mynt, samlande eller numismatik? Maila oss på info@myntinfo.se – vi svarar alltid, och varje vecka väljer vi ut en fråga att lyfta i bloggen!

Fråga Myntinfo

Fråga Myntinfo – Vecka 19

Publicerad den av Felixmyntinfo

Fråga Myntinfo – Vecka 19: Hur stänger man era stora hårda sedelfickor egentligen?

Den här veckan svarar vi på en fråga som flera av er hört av er om – och som rör en av våra mest populära produkter just nu: Hårda sedelfickor 205×128 mm. De har snabbt blivit en favorit bland samlare som vill ha ett snyggt, rejält och rymligt skydd för sina sedlar – särskilt större sedlar som annars är svåra att förvara.

❓ Fråga från ”Lasse i Växjö”:

”Hej! Jag har precis köpt era hårda sedelfickor (205×128) och gillar dem starkt, men jag undrar: hur stänger man dem? Jag ser inget ’lock’ eller liknande – ska man bara trycka ihop dem eller måste man tejpa?”

✅ Svar från oss på Myntinfo:

Hej Lasse – toppenfråga! Och du är långt ifrån ensam om att undra det här. Våra hårda sedelfickor är öppna i konstruktionen, men de sluter sig väldigt tätt när man väl trycker ihop dem. Det behövs alltså inget lock eller stängningsmekanism – sedeln ligger tryggt och skyddat bara av själva trycket i plasten.

För dig som vill att fickorna ska sitta ännu mer permanent stängda finns några enkla knep:

  • 🧷 Några kunder har valt att häfta hörnen.
  • 📎 Andra har använt en dutt med lim eller en liten tejpremsa i kanten.

Men de allra flesta använder dem precis som de är – öppna men stadiga. De är tillverkade i styv plast som håller formen och ger ett professionellt intryck i valfritt album eller arkivsystem.

🪙 Vad gör dem unika?

Det som gör våra sedelfickor extra speciella är framför allt deras storlek: hela 205×128 mm. Det innebär att även större sedlar får plats – något som är ovanligt bland standardfickor på marknaden.

Inuti själva sedelfacket har du ett utrymme på 205×93 mm, och ovanför det finns en där du exempelvis kan stoppa in en pappersremsa med information om sedeln – perfekt för presentation eller arkivering. Många använder det utrymmet för att skriva årtal, land, typ eller historisk kontext.

Vi är jätteglada att så många har upptäckt den här produkten – den tog slut under årets första månader, men vi har nu fyllt på lagret igen. De säljs i 10-pack och finns så länge lagret räcker.

👉 Du hittar dem här: Hårda sedelfickor 205×128 mm – 10-pack

📌 Tips: Vill du läsa fler frågor och svar som denna? Kolla in hela serien Fråga Myntinfo varje torsdag!

Fråga Myntinfo

Fråga Myntinfo – Vecka 18

Publicerad den av Felixmyntinfo

Fråga Myntinfo – Vecka 18: Vad är det för digitala checklistor och Excelark som ni säljer nu?

Denna vecka svarar vi på några frågor angående våra nyligen lanserade digitala produkter som snabbt blivit väldigt populära bland samlare. Vi har fått in flera frågor om våra PDF-checklistor och interaktiva Excelark som vi nu säljer här på Myntinfo, så vi tyckte att det passade perfekt att lyfta dem i veckans inlägg.

För dig som missat det: vi har just lagt till 6 olika PDF-checklistor samt 6 interaktiva Excel-filer som gör det enkelt att hålla koll på sin samling – oavsett om du samlar på 1-kronor, 2-kronor, 5-kronor, 10-kronor, 50-öringar eller stora svenska minnesmynt.

❓ Fråga: Vad innehåller dessa checklistor och hur fungerar de egentligen?

Våra checklistor och Excelark är skapade för att ge samlare ett enkelt, strukturerat och visuellt sätt att hålla koll på sin samling. Checklistorna i PDF-format är perfekta att skriva ut och bocka av för hand, medan Excel-versionerna är interaktiva och kan fyllas i digitalt – med funktioner för automatiska summeringar och tydlig översikt.

Varje fil är fokuserad på ett specifikt myntområde och innehåller alla årtal och kända varianter. Exempelvis innehåller checklistan för 1-kronor alla utgåvor från 1875 till 2016 – både vanliga och mer ovanliga varianter.

Det här är verktyg vi själva hade önskat att vi haft för flera år sedan – och responsen från er har varit fantastisk!

📦 Vilka mynt finns det checklistor för just nu?

  • 1-kronor (1875–2016)
  • 2-kronor (1876–2020)
  • 5-kronor (1881–2024)
  • 10-kronor (1873–2009)
  • 50-öringar (1857–2009)
  • Stora minnesmynt – 50 till 4000 kr (1975–2010)

Finns det någon specifik valör du skulle vilja att vi skapar checklistor eller Excelark för? Skicka gärna ett mejl till info@myntinfo.se och berätta! Exempelvis fick vi nyligen flera önskemål om att skapa en fil för stora minnesmynt mellan 1975–2010, vilket resulterade i en ny produkt tack vare era insändarfrågor. Vi kommer självklart att lägga till fler checklistor i framtiden – men det är alltid roligt att veta vad ni vill ha!

💡 Hur får man tag på dem?

Checklistorna och Excelarken kostar bara några tior styck och säljs som digitala produkter i vår webbshop. Du får filen direkt efter köp via mejl – enkelt och snabbt!

Och samtidigt stödjer du oss på Myntinfo i vårt arbete med att skapa ännu fler checklistor och fortsätta bygga Sveriges största, helt gratis och annonsfria databas för svenska mynt. Alla våra sidor om svenska mynt är fritt tillgängliga för samlare i hela landet – utan betalväggar eller reklam.

Du hittar alla våra digitala mallar i kategorin Digitala mallar för myntsamlare.

Har du redan testat någon av våra checklistor? Skicka gärna in feedback – eller en bild på din samling med ifylld lista!

Mynttips

Veckans mynttips för vecka 14

Publicerad den av Felixmyntinfo

Letar du efter nya fynd till samlingen? Då har du kommit rätt. Varje vecka går vi igenom Tradera och väljer ut de mest intressanta svenska mynten – sällsynta varianter, hög kvalitet och ibland rena fynd. Oavsett om du är nybörjare eller en erfaren samlare, hittar du här tips som hjälper dig att bygga upp eller uppgradera din samling.

Här är våra 5 bästa mynttips för vecka 14 – direkt från Tradera, med länkar till mer information i vår databas.

1. 1-krona 1939 – ”1 med kort hake och liten 3”

Tradera (slutdatum 5 april): Se auktionen

Läs mer om varianten: 1-krona 1939 – Kort hake & liten 3

En svårfunnen variant där siffran 1 har en kort hake och trean i årtalet är ovanligt liten. Säljaren nämner inte varianten, vilket tyder på att de inte känner till dess ovanlighet – en chans för dig att göra ett fynd! Fin kvalitet, klart värd att kolla in.

2. 2-krona 1876 – Brett årtal med stort E.B.

Tradera (slutdatum 12 april): Se auktionen

Läs mer om varianten: 2-krona 1876 – Brett årtal & stort E.B.

SvenskMyntHandel har flera starka objekt ute den här veckan – men det här är vår favorit. Kombinationen av det breda årtalet och det stora E.B. gör den här varianten både eftertraktad och svår att hitta i bra skick.

3. 1-krona 1916 – W med tre tvärstreck

Tradera (slutdatum 2 april): Se auktionen

Läs mer om varianten: 1-krona 1916 – Tre streck i W

Den här kronan från 1916 ligger i absolut toppskick och har varianten där W-märket har tre tydliga tvärstreck. Priset är något högt satt, men det är ett kvalitetsmynt som passar dig som letar efter en uppgradering i samlingen.

4. 1-krona 1941 – Sista 1 på 4

Tradera (slutdatum 3 april): Se auktionen

Läs mer om varianten: 1-krona 1941 – Sista 1 på 4

En kul och lite ovanligare variant i 1-kronorsserien – där sista ”1” ligger placerad på fyran. Den här kommer från Eriksmynthandel, en pålitlig säljare. Perfekt för dig som saknar denna typ i samlingen.

5. 2-krona 1876 – Brett årtal med litet E.B.

Tradera (slutdatum 1 april): Se auktionen

Läs mer om varianten: 2-krona 1876 – Brett årtal & litet E.B.

När vi ändå är inne på 1876 är det värt att nämna denna – en lite vanligare men fortfarande mycket eftertraktad variant. Kombinationen av brett årtal och litet E.B. gör den populär bland samlare. Ett stabilt köp om du vill bredda din 2-kronorsavdelning.

Vecka 14 bjuder på en riktigt fin mix – från sällsynta varianter till mynt i toppkvalitet och några gömda guldkorn. Oavsett om du samlar på årtal, varianter eller bara vill ha något snyggt till samlingen så finns det något intressant den här veckan.

Har du spanat in något? Dela gärna dina tankar i vårt kommentarsfält – eller tipsa andra samlare! Missa inte nästa veckas mynttips, och glöm inte att följa oss för fler guider, samlartips och nyheter inom svensk numismatik.

Mynttips

Veckans mynttips för vecka 13

Publicerad den av Felixmyntinfo

Välkommen till veckans mynttips! Varje vecka strävar vi på Myntinfo efter att lyfta fram de mest spännande och unika mynten som finns tillgängliga. Oavsett om du är nybörjare eller en erfaren samlare har vi något för dig. Håll utkik efter sällsynta exemplar, uppgraderingar för din samling och intressanta fynd från Tradera. Vi har även länkar som leder direkt till detaljerade beskrivningar på vår hemsida, där du enkelt kan ta del av mer information om varje mynt.

1. 25 öre 1936 – spräckt G

Tradera (slutdatum 30 mars): 25 öre 1936 – spräckt G

Se mer på Myntinfo: 25 öre 1936 – spräckt G
Kommentar: En rätt vanlig men ändå intressant variant från 25-öre serien. Om din samling saknar detta exemplar är det definitivt värt att hålla ögonen öppna.

2. 10kr 1972 – jubileumsmynt

Tradera (slutdatum 4 april): 10kr 1972 – jubileumsmynt

Se mer på Myntinfo: 10kr 1972 – jubileumsmynt
Kommentar: Det här är den enda silver-10kronan från 1972 som dessutom är ett jubileumsmynt. Med fin kvalitet är det ett perfekt tillägg för den seriösa samlaren.

3. Alla tre 2-kronor varianter från 1898

  1. 2-krona med utskjutande lock:
    Tradera (slutdatum 4 april): 2-krona 1898 med utskjutande lock
    Se mer på Myntinfo: 2-krona 1898 med lock
  2. 2-krona med mindre markerad lock:
    Tradera (slutdatum 4 april): 2-krona 1898 med mindre markerad lock
    Se mer på Myntinfo: 2-krona 1898 med mindre markerad lock
  3. 2-krona med inkammad lock:
    Tradera (slutdatum 4 april): 2-krona 1898 med inkammad lock
    Se mer på Myntinfo: 2-krona 1898 med inkammad lock

Kommentar: Här ser vi en unik möjlighet att samtidigt buda på alla tre varianter från 1898. Ett utmärkt tillfälle att komplettera eller uppgradera din samling med något som verkligen sticker ut.

4. 10-öre 1875 – 5 på 4

Tradera (slutdatum 29 mars): 10-öre 1875 – 5 på 4

Se mer på Myntinfo: 10-öre 1875 – 5 på 4
Kommentar: Detta exemplar med den sällsynta ”5 på 4”-varianten dyker inte ofta upp på marknaden. Om du saknar denna variant i din samling kan detta vara en perfekt chans att lägga till en unik bit.

5. 25-öre 1899 – Breda öppna 9:or

Tradera (slutdatum 29 mars): 25-öre 1899 – Breda öppna 9:or

Se mer på Myntinfo: 25-öre 1899 – Breda öppna 9:or
Kommentar: Med en mycket fin kvalitet och en variant där 9:orna är breda är detta mynt ett ypperligt val för den som vill uppgradera sin samling med en klassiker från 1899.

Oavsett om du letar efter att fylla en lucka i din samling eller att göra en investering i ett mynt av hög kvalitet, erbjuder den här veckans tips något för alla. Missa inte att besöka vår sida regelbundet för att ta del av de senaste fynden och uppdateringarna inom myntvärlden. Har du hittat ett mynt som fångat ditt intresse? Dela gärna med dig av dina tankar och erfarenheter i kommentarsfältet. Håll också utkik efter nästa veckas mynttips för ännu fler spännande nyheter!

Förbättra din samling med våra veckovisa tips och håll dig uppdaterad på de bästa myntfynden – vi hjälper dig hitta just det du söker!

Mynttips

Veckans mynttips för vecka 12

Publicerad den av Felixmyntinfo

Den här veckan har vi en spännande mix av mynt som passar både nybörjare och erfarna samlare. Här är några av de mest intressanta mynten som just nu finns på Tradera. Kolla in dem och se om det finns något som passar din samling!

1. 2-krona 1907

Tradera (slutdatum 23 mars): 2-krona 1907

Min länk: 2-krona 1907

Det här myntet dyker inte ofta upp i bra kvalitet på marknaden, och detta exemplar är ett undantag. Om du letar efter en uppgradering av din samling är detta ett mynt att hålla utkik efter. Årtalet i sig är inte speciellt sällsynt, men kvaliteten gör det värt att överväga.

2. 5-öre 1927

Tradera (slutdatum 23 mars): 5-öre 1927

Min länk: 5-öre 1927

1927 är ett av de mer sällsynta årtalen i 5-öres-serien. Det här exemplaret är i fint skick och är ett måste för den som saknar detta årtal i sin samling. Om du är intresserad av att komplettera din serie, rekommenderar jag detta mynt.

3. 1-krona 1916 – 6 på 5

Tradera (slutdatum 23 mars): 1-krona 1916

Min länk: 1-krona 1916 – 6 på 5

Den här varianten av 1-kronan från 1916 är känd för sin ”6 på 5”-variant. Myntet är något slitet, men varianten syns tydligt. Om du är intresserad av att lägga till en unik variant till din samling till ett rimligt pris, är detta ett bra alternativ.

4. 1-krona 1897

Tradera (slutdatum 23 mars): 1-krona 1897

Min länk: 1-krona 1897

Det här är utan tvekan ett av de finaste exemplaren av 1-kronan från 1897 som jag någonsin sett på Tradera. Årtalet är redan relativt sällsynt, men i denna kvalitet är det verkligen en pärla. Jag är lite osäker på om myntet har blivit tvättat, men det kan också bero på ljuset eller blixten i fotot. Oavsett är det ett mynt att hålla ögonen på!

5. 2-krona 1938 – Jubileumsmynt

Tradera (slutdatum 12 april): 2-krona 1938

Min länk: 2-krona 1938 – Jubileumsmynt

Ett jubileumsmynt från 1938 i mycket fin kvalitet. Det här myntet är ett fantastiskt tillägg för den som samlar på svenska jubileumsmynt eller bara vill ha ett välpräglat exemplar i sin samling. Kvaliteten gör det extra speciellt.

Den här veckan har vi allt från sällsynta årtal till unika varianter och mynt i toppkvalitet. Oavsett om du letar efter en uppgradering eller ett nytt tillägg till din samling, finns det något för alla.

Hittade du något intressant? Kanske något som saknas i din samling? Håll utkik efter nästa veckas mynttips för fler spännande fynd!

Numismatiksguide

Djupdykning i 2-kronorna från 1910

Publicerad den av Felixmyntinfo

2-Kronor från 1910: Den normala varianten och den med ”Förskjutet märke”

Jag fortsätter mina analyser där jag går igenom varje 2-krona variant och förklarar hur de ser ut för att hjälpa andra intresserade. I förra inlägget skrev jag om 1907 års varianter, och nu ska vi utforska varianterna från 1910, med en helt ny design på mynten efter Kung Oscar II:s död. 2-kronorna började inte tillverkas direkt efter att Gustaf V besteg tronen utan fick vänta till 1910 då de första 2-kronorna med Gustaf V:s porträtt präglades.

Min spekulation kring varför mynt med Gustaf V inte tillverkades förrän 1910 är att Oscar II dog sent under 1907 (8 december), vilket gjorde 1908 till ett känsligt år för kungafamiljen och Sverige i helhet. Under 1909 tillverkades dock 1-öringar, 2-öringar, 5-öringar och 10-öringar med Gustaf V:s nya motto ”MED FOLKET FÖR FOSTERLANDET”, förmodligen som en mjukstart för att få ut ett fåtal valörer i cirkulation. 1910 kom sedan nya mynt i nästan alla svenska valörer: 1-öringar, 2-öringar, 5-öringar, 10-öringar, 25-öringar, 50-öringar, 1-kronor och 2-kronor. Det blev många olika varianter detta år på varje valör, men i detta inlägg fokuserar vi på varianterna från 2-kronors serien.

Variant 1 – 2-kronor 1910: Med ”Förskjutet märke”

Denna variant kallas för ”förskjutet märke” eller ”förskjutet mm” där ”mm” står för Myntmästaren. Fokus på just denna variant ligger på myntmästarens initialer (Karl-August Wallroth) (W) då den placerades något mer åt höger på de första 2-kronorna. Eftersom det var en helt ny design på mynten 1910 placerade man troligtvis märket (W) något åt höger på den första batchen av 2-kronor. Detta justerades sedan, och alla efterföljande 2-kronor har myntmästarens initialer på samma plats som variant 2 fram till 1927, då initialen ändrades till ett G istället.

En intressant fråga som dök upp när jag läste olika böcker om 2-kronorna är huruvida ”Förskjutet märke” verkligen är den korrekta termen för denna variant. Det handlar troligtvis inte om ett egentligt fel utan snarare om ett test för att avgöra var myntmästarens initialer skulle placeras på den nya designen. Om ”Förskjutet märke” inte är en korrekt term, vad bör varianten då kallas? ”Myntmästarens initialer åt höger” kanske? Eller ”märke nära omskriften”?

  • Baserat på den senaste värderingslistan är denna variant värd:
    – 0 (MS70): Ingen data tillgänglig
    – 01/0 (MS67-69): 8875 kr
    – 01 (MS63-66): 3950 kr
    – 1+ (AU55-58): 1350 kr
    – 1 (VF30-40): 400 kr
    – 1? (F12-VF29): 160 kr
    – 2 (G4-VG10): Silvervärde

Denna variant hamnar någonstans i mitten på raritetsskalan. Den dyker inte upp på marknaden alltför ofta och brukar gå för lite mer än andra 2-kronors varianter från samma serie. Du kan förvänta dig priser från cirka 160kr i dåligt skick upp till nästan 9000kr i absolut toppskick. Dock, eftersom det inte finns alltför många exemplar i absolut toppskick, ser jag dem oftast gå för runt 400-700kr på Tradera när de dyker upp.

Variant 2 – 2-kronor 1910: Den ”Vanliga”

Denna variant har myntmästarens initial (W) i den ”normala” position som blev standard fram till 1927 (1928 för 2-kronorna då det inte tillverkades någon 2-krona 1927), då en ny myntmästare tog över och initialen ändrades till ett G.

Det finns egentligen inte mycket mer att säga om den normala varianten, förutom att jag personligen föredrar att de ändrade positionen på märket. Jag anser att det passar bättre där det sitter på de normala mynten än den första placeringen.

  • Enligt senaste värderingslistan är den vanliga varianten värd:
    – 0 (MS70): 4750 kr
    – 01/0 (MS67-69): 2150 kr
    – 01 (MS63-66): 900 kr
    – 1+ (AU55-58): 250 kr
    – 1 (VF30-40): Silvervärde
    – 1? (F12-VF29): Silvervärde
    – 2 (G4-VG10): Silvervärde

Denna vanliga variant kan hittas för runt 100-kronor i lägre kvalitet, men kan gå för så högt som 4750kr i absolut toppskick. Eftersom denna variant inte är särskilt sällsynt är det relativt enkelt att hitta exemplar i hyggligt skick för en rimlig summa.

Reflektioner och diskussion

Att små designval – som placeringen av en initial – kan påverka ett mynts samlarvärde är en fascinerande aspekt av numismatiken. Medan ”förskjutet märke” i vissa ögon kan ses som ett misstag, är det i verkligheten ett spännande exempel på hur experimentella designbeslut ibland leder till en särskild variant med eget samlarvärde.

För att tydligare illustrera skillnaderna har jag skapat en infografik där båda mynten visas sida vid sida, tillsammans med korta förklaringar och värderingspriser. Den kan vara till hjälp för att identifiera vilken variant man har och ge en uppfattning om dess marknadsvärde. Klicka på bilden för att se en större version.

Infografik från myntinfo.se som visar de två varianterna av svenska 2-kronor från 1910, med fokus på placeringen av myntmästarens initial (W).

Jag är nyfiken: Vad tycker ni? Är ”Förskjutet märke” den bästa benämningen, eller borde vi överväga något mer neutralt som ”Myntmästarens initial åt höger”?

Jag hoppas att denna djupdykning ger både nybörjare och erfarna numismatiker en klarare bild av 2-kronorna från 1910 och de intressanta detaljerna bakom varje variant. Har ni egna fynd eller värderingar att dela med er av? Klicka på knappen nedan för att diskutera inlägget på Reddit!

Diskutera inlägget på Reddit