10-Kronor 1979 – Stockholm Klocktornet

Om svenska lokalmynt

Lokalmynt är myntliknande utgåvor som ofta gavs ut av föreningar, kommuner eller lokala arrangörer under en begränsad tid. De användes vanligtvis vid jubileer, evenemang eller lokala kampanjer och kunde ofta lösas in under en bestämd period.

Information om lokalmyntet

Framsida (åtsida) -STOCKHOLMS STADSHUS – LOKALMYNT 1979
Baksida (frånsida) -UTGIVARE: DJURGÅRDENS IF. KAN INLÖSAS PÅ SPARBANKEN STOCKHOLM t.o.m. den 31.12.1979 – STOCKHOLMS STADION
Vikt (g) -20.08g
Diameter (mm) -33.09mm
Tjocklek (mm) -2.83mm
Material -Brons
Randskrift -Slät (tom)
Orientering -Medaljorientering ↑↑
Tillverkare -Sporrong & Co., Stockholm
Ort / kommun -Stockholm kommun
Utgivare -Djurgårdens IF.
Upplaga -20.000
Valör -10 kronor
Årtal -1979
Typ -Lokalmynt
Myntgravör -Okänd
Inlösentid -Till och med 31 december 1979

💛 Tack vare ert stöd kan vi fortsätta hålla Myntinfo fri från annonser.

Vill du hjälpa till? Kika gärna på våra digitala checklistor och samlarfiler.

Till våra digitala produkter

Värdering av:
10-Kronor 1979, Stockholm Klocktornet

Kvalitet Värde
0 (MS70) ? 100% detaljer kvar, inga märken eller spår av hantering. Absolut bästa möjliga skick. 20 kr
01/0 (MS67-69) ? 96-99% detaljer kvar, mycket små märken. I princip ocirkulerat och mycket visuellt tilltalande. 15 kr
01 (MS63-66) ? 90-95% detaljer kvar, mindre slitage synligt vid granskning. Bra samlarskick. –
1+ (AU55-58) ? 75-89% detaljer kvar, tydligt slitage på högpunkter men fortfarande fin helhetsbild. –
1 (VF30-40) ? 50-74% detaljer kvar, märkbar nötning men motiv och text fortfarande läsbara. –
1? (F12-VF29) ? 25-49% detaljer kvar, kraftigt slitage men viss igenkänning av motiv finns. –
2 (G4-VG10) ? Under 25% detaljer kvar, mycket slitna, ofta bara konturer synliga. –
Lokalmynt är ofta svårare att värdera än vanliga svenska mynt, eftersom de vanligtvis saknar giltigt betalningsvärde och i första hand värderas utifrån samlarintresse, skick, upplaga och efterfrågan. Värderingspriserna är sammanställda av oss på Myntinfo och baseras främst på observerade försäljningspriser för lokalmynt på Tradera. Observera att priset kan variera mellan olika exemplar.

Senaste prisuppdatering: 7 juni 2026

Om svenska lokalmynt

Lokalmynt är myntliknande utgåvor som ofta gavs ut av föreningar, kommuner eller lokala arrangörer under en begränsad tid. De användes vanligtvis vid jubileer, evenemang eller lokala kampanjer och kunde ofta lösas in under en bestämd period.

Samla på lokalmynt

Svenska lokalmynt är ett spännande samlarområde där ort, motiv, upplaga och utgivare spelar stor roll. Många lokalmynt har stark koppling till en specifik plats eller historisk händelse, vilket gör dem särskilt intressanta för både myntsamlare och lokalhistoriskt intresserade.

Information och specifikationer för detta lokalmynt

År 1979 gavs detta lokalmynt ut för Stockholm av Djurgårdens IF. Myntet har valören 10 kronor och anknyter till flera välkända Stockholmsmotiv. På den ena sidan visas Stockholms stadshus, medan den andra sidan visar Stockholms stadion med det karakteristiska klocktornet.

På Myntinfo benämner vi detta lokalmynt som Stockholm Klocktornet, med hänvisning till tornet vid Stockholms stadion som visas på myntets baksida. Myntet förekommer även ibland under namn som Stockholms stadion eller Stockholms stadshus, beroende på vilken sida eller vilket motiv man utgår från. Lokalmyntet tillverkades i brons av Sporrong & Co. i Stockholm och präglades i en upplaga på 20.000 exemplar.

Myntet kunde lösas in på Sparbanken Stockholm till och med den 31 december 1979. Till skillnad från flera andra lokalmynt från samma period har detta mynt slät rand utan randskrift. Uppgiften om inlösen finns i stället utskriven direkt på sidan med Stockholms stadion.

Myntets utformning

Detta lokalmynt har en tydlig uppdelning mellan stadshussidan och stadionsidan. Den ena sidan visar Stockholms stadshus med dess höga torn, medan den andra sidan visar Stockholms stadion med klocktornet, valören 10 KR och information om utgivare och inlösen.

  • Åtsidan (Framsidan): På myntets framsida visas Stockholms stadshus i en linjetecknad och detaljrik stil. Det höga stadshustornet reser sig centralt i motivet och omges av stadshusets lägre byggnadskroppar. Till vänster syns flera fåglar i luften och längst ner finns små segelbåtar som anknyter till Stockholms vattennära miljö. Runt den övre delen av myntet löper texten STOCKHOLMS STADSHUS, och längst ner står LOKALMYNT 1979.
  • Frånsidan (Baksidan): Myntets baksida visar Stockholms stadion med klocktornet tydligt placerat i motivets bakgrund. Framför stadion syns träd, gångstråk och byggnadsdetaljer, medan valören 10 KR är placerad tydligt i den nedre delen. Runt motivet löper en längre text som anger att utgivaren är Djurgårdens IF och att myntet kunde inlösas på Sparbanken Stockholm till och med den 31 december 1979. Längst ner står STOCKHOLMS STADION.
  • Randen: Randen är slät och saknar randskrift. I stället finns inlösentexten direkt på myntets baksida, där det framgår att lokalmyntet kunde lösas in på Sparbanken Stockholm till och med den 31 december 1979.

🪙 Visa upp dina svenska lokalmynt på Reddit!

Har du svenska lokalmynt, bygdepengar eller lokala jubileumsutgåvor? Gå med i vår subreddit där du kan dela bilder, diskutera värde, upplaga, skick, randskrift, utgivare och olika lokala myntutgåvor från Sverige.

👉 Till /r/Myntinfo

Vanliga frågor om svenska lokalmynt

Ett lokalmynt är ett myntliknande betalningsmedel eller samlarobjekt som vanligtvis gavs ut för en viss ort, kommun, förening, butik, marknad, festival eller lokal händelse. Till skillnad från vanliga svenska mynt gavs lokalmynt normalt inte ut av staten för allmän cirkulation i hela landet. Många svenska lokalmynt hade en begränsad giltighetstid och kunde bara användas eller lösas in på en viss plats, hos en viss förening eller under ett särskilt evenemang.
Lokalmynt kan se ut som vanliga mynt och har ofta valörer som 5 kronor, 10 kronor, 100 kronor eller 1000 kronor. Däremot är de normalt inte statliga cirkulationsmynt på samma sätt som vanliga svenska kronor och ören. De kan i stället beskrivas som lokala betalningsmedel, minnesutgåvor, pollettliknande utgåvor eller samlarobjekt. För samlare är de ändå mycket intressanta eftersom de ofta berättar något om en särskild plats, förening, händelse eller historisk period.
I de flesta fall är svenska lokalmynt inte giltiga som betalmedel idag. Många hade en tydlig inlösentid, till exempel att de kunde lösas in fram till ett visst datum eller hos en särskild utgivare. Det betyder att värdet idag vanligtvis inte ligger i den tryckta eller präglade valören, utan i samlarvärdet. Skick, upplaga, motiv, ort, efterfrågan och eventuell metallhalt är därför viktigare än själva valören på myntet.
Lokalmynt användes ofta vid jubileer, lokala kampanjer, marknader, föreningsaktiviteter, stadsfiranden eller andra evenemang. I vissa fall kunde de användas som betalning inom ett begränsat område eller lösas in hos en bestämd aktör. Många lokalmynt gavs också ut för att uppmärksamma lokal historia, kända byggnader, monument, näringsliv, hembygdsföreningar eller viktiga händelser kopplade till orten.
Värdet på ett lokalmynt påverkas främst av skick, upplaga, efterfrågan, ort, motiv, metall, ålder och hur lätt eller svårt myntet är att hitta. Lokalmynt i brons eller andra enklare metaller har ofta ett lägre metallvärde, vilket gör att samlarvärdet blir viktigast. Silver och guldutgåvor kan däremot även ha ett tydligt metallvärde som påverkar priset. Ett lokalmynt med låg upplaga, tydlig lokal koppling eller ovanligt motiv kan vara mer eftertraktat än ett vanligare lokalmynt, även om båda har samma valör.
Svenska lokalmynt kan vara svårare att värdera än vanliga svenska mynt eftersom de ofta saknar tydliga katalogpriser och inte alltid säljs regelbundet. Därför behöver man jämföra med tidigare försäljningar, framför allt på Tradera, auktioner och i samlarkretsar. Vid värdering bör man titta på myntets skick, upplaga, ort, material, motiv, randskrift, eventuell förpackning och om det finns andra kända varianter. För lokalmynt är det också viktigt att komma ihåg att priset kan variera kraftigt beroende på om rätt samlare letar efter just den orten eller utgåvan.
Inlösentid betyder den period då lokalmyntet kunde lösas in eller användas enligt de villkor som utgivaren hade satt. Det kunde till exempel stå på randen eller i informationen kring myntet att det kunde lösas in till och med en viss månad eller ett visst år. När inlösentiden har gått ut fungerar lokalmyntet normalt inte längre som betalningsmedel. Därefter blir det främst ett samlarobjekt.
Randskrift användes ofta för att visa information som inte fick plats på själva åtsidan eller frånsidan. På lokalmynt kan randskriften till exempel ange var myntet kunde lösas in, vem som stod bakom utgivningen eller hur länge det var giltigt. För samlare är randskriften en viktig detalj eftersom den kan hjälpa till att identifiera myntet och skilja det från liknande utgåvor.
Ja, vissa svenska lokalmynt finns i flera olika metaller. En vanligare utgåva kan till exempel vara präglad i brons, medan mer exklusiva varianter kan finnas i silver eller guld. I sådana fall kan silver och guldutgåvorna ha ett högre värde både på grund av metallinnehållet och på grund av lägre upplaga. Det är därför viktigt att kontrollera vikt, metallhalt, valör och eventuell dokumentation när man jämför olika varianter av samma lokalmynt.
Gränsen kan ibland vara lite flytande. Ett lokalmynt har ofta en tydlig lokal anknytning och kan ha haft en begränsad funktion som betalningsmedel inom ett visst område eller hos en viss utgivare. En pollett används oftare som ett slags ersättningsmynt för en viss tjänst, vara eller intern betalning, till exempel inom trafik, tvätt, nöjen eller företag. Ett minnesmynt ges i regel ut för att uppmärksamma en person, händelse eller årsdag och är ofta mer officiellt präglat för samlare. För samlare är det viktigaste att identifiera vad objektet faktiskt användes till, vem som gav ut det och vilken historisk kontext det har.
Ett bra sätt att samla svenska lokalmynt är att dela upp dem efter ort, landskap, kommun, utgivare, årtal, material eller tema. Vissa samlare fokuserar bara på en viss stad eller region, medan andra försöker bygga en bred samling av svenska lokalmynt från hela landet. Eftersom lokalmynt ofta har stark lokalhistorisk koppling kan det också vara klokt att spara information om utgivare, upplaga, randskrift, inlösentid och eventuell bakgrund till motivet. På Myntinfo arbetar vi löpande med att dokumentera fler svenska lokalmynt och göra området enklare att överblicka för samlare.
Nej, vi rekommenderar normalt inte att man rengör lokalmynt. Rengöring kan repa ytan, ta bort naturlig patina och göra myntet mindre attraktivt för samlare. Det gäller särskilt äldre lokalmynt, bronsmynt, silverutgåvor och mynt med känsliga ytor. Om myntet är smutsigt är det ofta bättre att låta det vara som det är än att riskera att skada ytan.
Lokalmynt bör förvaras torrt, mörkt och skyddat från onödig hantering. Undvik förvaring i plast som innehåller PVC, eftersom det kan skada myntets yta över tid. För lösa lokalmynt fungerar syrafria mynthållare, kapslar eller andra myntanpassade förvaringslösningar bra. Om lokalmyntet finns i originalförpackning, ask eller med dokumentation kan det vara klokt att behålla allt tillsammans.
Svenska lokalmynt säljs ofta via Tradera, mynthandlare, samlargrupper, myntmässor och ibland via auktionshus. För vanligare lokalmynt är Tradera ofta en bra plats att jämföra tidigare försäljningar och se ungefärlig efterfrågan. Mer ovanliga lokalmynt, särskilt silver och guldutgåvor eller mynt med mycket låg upplaga, kan vara värda att undersöka mer noggrant innan försäljning. Är du osäker på vad du har kan du fråga i vår subreddit: 👉 Fråga i /r/Myntinfo på Reddit Du är även välkommen att kontakta oss direkt via mail: 📧 [info@myntinfo.se](mailto:info@myntinfo.se)

Flera Svenska Lokalmynt

Myntalbum För Svenska 2-Kronor - 1876-1966

10-Kronor 1979 – Hörby Victoria Benedictson

10-Kronor 1979 – Åstorp Borrtorn

Myntalbum För Svenska 1-Kronor - 1875-1968