10-Kronor 1980 – Hörby Christian Kruse

Om svenska lokalmynt

Lokalmynt är myntliknande utgåvor som ofta gavs ut av föreningar, kommuner eller lokala arrangörer under en begränsad tid. De användes vanligtvis vid jubileer, evenemang eller lokala kampanjer och kunde ofta lösas in under en bestämd period.

Information om lokalmyntet

Framsida (åtsida) -10 KR – LOKALMYNT FÖR HÖRBY KOMMUN
Baksida (frånsida) -1980 – 1876 – 1953 – CHRISTIAN KRUSE
Vikt (g) -18.75g
Diameter (mm) -35.10mm
Tjocklek (mm) -2.55mm
Material -Brons
Randskrift -INLÖSES AV HÖRBY LOKALMYNTSKOMM. T.O.M. AUG. 1980
Orientering -Medaljorientering ↑↑
Tillverkare -Scandcraft Ädla Metaller, Trelleborg
Ort / kommun -Hörby kommun
Utgivare -Hörbys lokalmyntskommitté
Upplaga -5.000
Valör -10 kronor
Årtal -1980
Typ -Lokalmynt
Myntgravör -Okänd
Inlösentid -Till och med augusti 1980

💛 Tack vare ert stöd kan vi fortsätta hålla Myntinfo fri från annonser.

Vill du hjälpa till? Kika gärna på våra digitala checklistor och samlarfiler.

Till våra digitala produkter

Värdering av:
10-Kronor 1980, Hörby Christian Kruse

Kvalitet Värde
0 (MS70) ? 100% detaljer kvar, inga märken eller spår av hantering. Absolut bästa möjliga skick. 15 kr
01/0 (MS67-69) ? 96-99% detaljer kvar, mycket små märken. I princip ocirkulerat och mycket visuellt tilltalande. 10 kr
01 (MS63-66) ? 90-95% detaljer kvar, mindre slitage synligt vid granskning. Bra samlarskick. –
1+ (AU55-58) ? 75-89% detaljer kvar, tydligt slitage på högpunkter men fortfarande fin helhetsbild. –
1 (VF30-40) ? 50-74% detaljer kvar, märkbar nötning men motiv och text fortfarande läsbara. –
1? (F12-VF29) ? 25-49% detaljer kvar, kraftigt slitage men viss igenkänning av motiv finns. –
2 (G4-VG10) ? Under 25% detaljer kvar, mycket slitna, ofta bara konturer synliga. –
Lokalmynt är ofta svårare att värdera än vanliga svenska mynt, eftersom de vanligtvis saknar giltigt betalningsvärde och i första hand värderas utifrån samlarintresse, skick, upplaga och efterfrågan. Värderingspriserna är sammanställda av oss på Myntinfo och baseras främst på observerade försäljningspriser för lokalmynt på Tradera. Observera att priset kan variera mellan olika exemplar.

Senaste prisuppdatering: 19 juli 2026

Om svenska lokalmynt

Lokalmynt är myntliknande utgåvor som ofta gavs ut av föreningar, kommuner eller lokala arrangörer under en begränsad tid. De användes vanligtvis vid jubileer, evenemang eller lokala kampanjer och kunde ofta lösas in under en bestämd period.

Samla på lokalmynt

Svenska lokalmynt är ett spännande samlarområde där ort, motiv, upplaga och utgivare spelar stor roll. Många lokalmynt har stark koppling till en specifik plats eller historisk händelse, vilket gör dem särskilt intressanta för både myntsamlare och lokalhistoriskt intresserade.

Information och specifikationer för detta lokalmynt

År 1980 gavs detta lokalmynt ut för Hörby kommun av Hörbys lokalmyntskommitté. Myntet har valören 10 kronor och uppmärksammar Christian Kruse, vars namn och levnadsår 1876-1953 finns angivna på myntets baksida. Myntet ingår i Hörby-serien med lokalmynt, där flera olika motiv gavs ut i både brons, silver och guld.

Lokalmyntet tillverkades i brons av Scandcraft Ädla Metaller i Trelleborg och präglades i en upplaga på 5.000 exemplar. Myntet kunde lösas in av Hörbys lokalmyntskommitté till och med augusti 1980, vilket framgår av randskriften. På den ena sidan visas Hörby kommuns vapen tillsammans med valören 10 KR, medan den andra sidan visar ett porträtt av Christian Kruse.


Myntets utformning

Detta lokalmynt har en tydlig uppdelning mellan den lokala valörsidan och personsidan. Den ena sidan visar Hörby kommuns vapen och valören 10 KR, medan den andra sidan visar Christian Kruse med namn, årtal och präglingsåret 1980.

  • Åtsidan (Framsidan): På myntets framsida står texten LOKALMYNT FÖR HÖRBY KOMMUN runt den yttre kanten. I mitten finns Hörby kommuns vapen placerat i en rektangulär sköldform. Vapnet visar en vågskål upptill och ett korsande bandmotiv nedtill. Längst ner på myntet står valören 10 KR.
  • Frånsidan (Baksidan): Myntets baksida visar ett porträtt av Christian Kruse i profil, vänd åt höger. Han är avbildad med bredbrättad hatt, markerad näsa, tydliga ansiktsdrag och krage. Runt porträttet står namnet CHRISTIAN KRUSE upptill, med levnadsåren 1876 och 1953 placerade på var sida om porträttet. Längst ner står årtalet 1980.
  • Randen: På randen finns texten INLÖSES AV HÖRBY LOKALMYNTSKOMM. T.O.M. AUG. 1980. Randskriften visar att myntet hade en begränsad inlösentid och kunde lösas in av Hörbys lokalmyntskommitté till och med augusti 1980.

Hörby-serien med lokalmynt

Lokalmynten för Hörby gavs ut under flera år och i flera olika metaller. Serien omfattar både bronsmynt, silvermynt och guldmynt, där vissa upplagor är kända medan andra fortfarande behöver dokumenteras mer fullständigt.

  • Hörby Brons 1979 – Victoria Benedictsson: 5.000 exemplar
  • Hörby Silver 1979 – Victoria Benedictsson: 750 exemplar
  • Hörby Guld 1979 – Victoria Benedictsson: 100 exemplar
  • Hörby Brons 1980 – Christian Kruse: 5.000 exemplar
  • Hörby Silver 1980 – Christian Kruse: 750 exemplar
  • Hörby Guld 1980 – Christian Kruse: 100 exemplar
  • Hörby Brons 1981 – Hörby Kyrka: 5.000 exemplar
  • Hörby Silver 1981 – Hörby Kyrka: 750 exemplar
  • Hörby Guld 1981 – Hörby Kyrka: 100 exemplar
  • Hörby Brons 1982 – Fulltofta Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Silver 1982 – Fulltofta Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Guld 1982 – Fulltofta Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Brons 1983 – Östra Sallerups Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Silver 1983 – Östra Sallerups Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Guld 1983 – Östra Sallerups Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Brons 1984 – Svensköps Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Silver 1984 – Svensköps Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Guld 1984 – Svensköps Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Brons 1985 – Södra Rörums Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Silver 1985 – Södra Rörums Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Guld 1985 – Södra Rörums Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Brons 1986 – Östraby Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Silver 1986 – Östraby Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Guld 1986 – Östraby Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Brons 1987 – Lyby Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Silver 1987 – Lyby Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Guld 1987 – Lyby Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Brons 1988 – Långaröds Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Silver 1988 – Långaröds Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Guld 1988 – Långaröds Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Brons 1989 – Äspinge Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Silver 1989 – Äspinge Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Guld 1989 – Äspinge Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Brons 1990 – Västerstads Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Silver 1990 – Västerstads Kyrka: Okänt antal
  • Hörby Guld 1990 – Västerstads Kyrka: Okänt antal

Äger du något av dessa lokalmynt och vill hjälpa oss att dokumentera alla lokalmynt som givits ut genom tiderna får du gärna skicka bilder och information till info@myntinfo.se.

🪙 Visa upp dina svenska lokalmynt på Reddit!

Har du svenska lokalmynt, bygdepengar eller lokala jubileumsutgåvor? Gå med i vår subreddit där du kan dela bilder, diskutera värde, upplaga, skick, randskrift, utgivare och olika lokala myntutgåvor från Sverige.

👉 Till /r/Myntinfo

Vanliga frågor om svenska lokalmynt

Ett lokalmynt är ett myntliknande betalningsmedel eller samlarobjekt som vanligtvis gavs ut för en viss ort, kommun, förening, butik, marknad, festival eller lokal händelse. Till skillnad från vanliga svenska mynt gavs lokalmynt normalt inte ut av staten för allmän cirkulation i hela landet. Många svenska lokalmynt hade en begränsad giltighetstid och kunde bara användas eller lösas in på en viss plats, hos en viss förening eller under ett särskilt evenemang.
Lokalmynt kan se ut som vanliga mynt och har ofta valörer som 5 kronor, 10 kronor, 100 kronor eller 1000 kronor. Däremot är de normalt inte statliga cirkulationsmynt på samma sätt som vanliga svenska kronor och ören. De kan i stället beskrivas som lokala betalningsmedel, minnesutgåvor, pollettliknande utgåvor eller samlarobjekt. För samlare är de ändå mycket intressanta eftersom de ofta berättar något om en särskild plats, förening, händelse eller historisk period.
I de flesta fall är svenska lokalmynt inte giltiga som betalmedel idag. Många hade en tydlig inlösentid, till exempel att de kunde lösas in fram till ett visst datum eller hos en särskild utgivare. Det betyder att värdet idag vanligtvis inte ligger i den tryckta eller präglade valören, utan i samlarvärdet. Skick, upplaga, motiv, ort, efterfrågan och eventuell metallhalt är därför viktigare än själva valören på myntet.
Lokalmynt användes ofta vid jubileer, lokala kampanjer, marknader, föreningsaktiviteter, stadsfiranden eller andra evenemang. I vissa fall kunde de användas som betalning inom ett begränsat område eller lösas in hos en bestämd aktör. Många lokalmynt gavs också ut för att uppmärksamma lokal historia, kända byggnader, monument, näringsliv, hembygdsföreningar eller viktiga händelser kopplade till orten.
Värdet på ett lokalmynt påverkas främst av skick, upplaga, efterfrågan, ort, motiv, metall, ålder och hur lätt eller svårt myntet är att hitta. Lokalmynt i brons eller andra enklare metaller har ofta ett lägre metallvärde, vilket gör att samlarvärdet blir viktigast. Silver och guldutgåvor kan däremot även ha ett tydligt metallvärde som påverkar priset. Ett lokalmynt med låg upplaga, tydlig lokal koppling eller ovanligt motiv kan vara mer eftertraktat än ett vanligare lokalmynt, även om båda har samma valör.
Svenska lokalmynt kan vara svårare att värdera än vanliga svenska mynt eftersom de ofta saknar tydliga katalogpriser och inte alltid säljs regelbundet. Därför behöver man jämföra med tidigare försäljningar, framför allt på Tradera, auktioner och i samlarkretsar. Vid värdering bör man titta på myntets skick, upplaga, ort, material, motiv, randskrift, eventuell förpackning och om det finns andra kända varianter. För lokalmynt är det också viktigt att komma ihåg att priset kan variera kraftigt beroende på om rätt samlare letar efter just den orten eller utgåvan.
Inlösentid betyder den period då lokalmyntet kunde lösas in eller användas enligt de villkor som utgivaren hade satt. Det kunde till exempel stå på randen eller i informationen kring myntet att det kunde lösas in till och med en viss månad eller ett visst år. När inlösentiden har gått ut fungerar lokalmyntet normalt inte längre som betalningsmedel. Därefter blir det främst ett samlarobjekt.
Randskrift användes ofta för att visa information som inte fick plats på själva åtsidan eller frånsidan. På lokalmynt kan randskriften till exempel ange var myntet kunde lösas in, vem som stod bakom utgivningen eller hur länge det var giltigt. För samlare är randskriften en viktig detalj eftersom den kan hjälpa till att identifiera myntet och skilja det från liknande utgåvor.
Ja, vissa svenska lokalmynt finns i flera olika metaller. En vanligare utgåva kan till exempel vara präglad i brons, medan mer exklusiva varianter kan finnas i silver eller guld. I sådana fall kan silver och guldutgåvorna ha ett högre värde både på grund av metallinnehållet och på grund av lägre upplaga. Det är därför viktigt att kontrollera vikt, metallhalt, valör och eventuell dokumentation när man jämför olika varianter av samma lokalmynt.
Gränsen kan ibland vara lite flytande. Ett lokalmynt har ofta en tydlig lokal anknytning och kan ha haft en begränsad funktion som betalningsmedel inom ett visst område eller hos en viss utgivare. En pollett används oftare som ett slags ersättningsmynt för en viss tjänst, vara eller intern betalning, till exempel inom trafik, tvätt, nöjen eller företag. Ett minnesmynt ges i regel ut för att uppmärksamma en person, händelse eller årsdag och är ofta mer officiellt präglat för samlare. För samlare är det viktigaste att identifiera vad objektet faktiskt användes till, vem som gav ut det och vilken historisk kontext det har.
Ett bra sätt att samla svenska lokalmynt är att dela upp dem efter ort, landskap, kommun, utgivare, årtal, material eller tema. Vissa samlare fokuserar bara på en viss stad eller region, medan andra försöker bygga en bred samling av svenska lokalmynt från hela landet. Eftersom lokalmynt ofta har stark lokalhistorisk koppling kan det också vara klokt att spara information om utgivare, upplaga, randskrift, inlösentid och eventuell bakgrund till motivet. På Myntinfo arbetar vi löpande med att dokumentera fler svenska lokalmynt och göra området enklare att överblicka för samlare.
Nej, vi rekommenderar normalt inte att man rengör lokalmynt. Rengöring kan repa ytan, ta bort naturlig patina och göra myntet mindre attraktivt för samlare. Det gäller särskilt äldre lokalmynt, bronsmynt, silverutgåvor och mynt med känsliga ytor. Om myntet är smutsigt är det ofta bättre att låta det vara som det är än att riskera att skada ytan.
Lokalmynt bör förvaras torrt, mörkt och skyddat från onödig hantering. Undvik förvaring i plast som innehåller PVC, eftersom det kan skada myntets yta över tid. För lösa lokalmynt fungerar syrafria mynthållare, kapslar eller andra myntanpassade förvaringslösningar bra. Om lokalmyntet finns i originalförpackning, ask eller med dokumentation kan det vara klokt att behålla allt tillsammans.
Svenska lokalmynt säljs ofta via Tradera, mynthandlare, samlargrupper, myntmässor och ibland via auktionshus. För vanligare lokalmynt är Tradera ofta en bra plats att jämföra tidigare försäljningar och se ungefärlig efterfrågan. Mer ovanliga lokalmynt, särskilt silver och guldutgåvor eller mynt med mycket låg upplaga, kan vara värda att undersöka mer noggrant innan försäljning. Är du osäker på vad du har kan du fråga i vår subreddit: 👉 Fråga i /r/Myntinfo på Reddit Du är även välkommen att kontakta oss direkt via mail: 📧 [info@myntinfo.se](mailto:info@myntinfo.se)

Flera Svenska Lokalmynt

Myntalbum För Svenska 2-Kronor - 1876-1966

10-Kronor 1979 – Hörby Victoria Benedictson

10-Kronor 1979 – Åstorp Borrtorn

Myntalbum För Svenska 1-Kronor - 1875-1968