En modernare MYNTGUIDE med bättre bilder, tydligare struktur och förvirrande årtalskoppling
Ett tydligt steg framåt i MYNTGUIDE-serien när det gäller design, bilder och struktur. Samtidigt är titeln, omslaget och årtalskopplingen ovanligt förvirrande, vilket drar ner helhetsintrycket.
MYNTGUIDE 2003-2004 Nr 37 är ett mycket intressant nummer i MYNTGUIDE-serien, men också ett av de mer förvirrande. På många sätt känns detta som ett stort steg framåt jämfört med de äldre nummer vi tidigare gått igenom. Designen är modernare, bildmaterialet är bättre, strukturen är tydligare och hela boken känns mer genomarbetad.
Samtidigt dras helhetsintrycket ner av bokens titel och tidsangivelse. Att boken heter MYNTGUIDE 2003-2004 Nr 37, samtidigt som den anger aktuella värderingspriser för Sveriges sedlar och mynt 1818-2003, men ändå saknar vissa minnesmynt från 2003, gör den svår att placera. Det känns nästan som att boken snarare hör hemma runt 2002 än 2003-2004.
Det är alltså en betydligt snyggare och mer modern MYNTGUIDE, men också ett nummer där omslag, titel och innehåll inte riktigt känns helt samspelta.
Det första man märker är att designen har uppdaterats rejält. Jämfört med de äldre MYNTGUIDE-numren från 1970- och 1980-talet känns MYNTGUIDE 2003-2004 Nr 37 mycket modernare. Omslaget har fler bilder, mer variation och en tydligare känsla av att serien har tagit ett steg in i en ny period.
Framsidan visar många olika svenska mynt och även ett par sedlar. Dessutom finns 2002 års minnesmynt Stockholm 750 år med på omslaget. Det är ett fint mynt och en mycket bättre omslagsbild än de mer generella myntbilder som ofta användes på äldre nummer.
Samtidigt blir valet av just detta mynt lite förvirrande. Om boken heter 2003-2004 hade det känts mer logiskt att lyfta fram ett minnesmynt från 2003 eller 2004. År 2003 gavs bland annat minnesmynt ut för Heliga Birgittas födelse 700 år och Konung Carl XVI Gustafs trontillträde 30 år, och 2004 gavs minnesmynt ut för Kungliga Slottet i Stockholm 250 år. Dessa hade känts mer naturliga för ett omslag med årtalen 2003-2004.
Omslaget är ändå en av bokens starkare sidor. Det är tydligt mer modernt än de äldre MYNTGUIDE-numren. Framsidan känns mer levande, med flera olika mynt, sedlar och ett tydligare bildfokus.
Baksidan har också uppdaterats rejält. Här finns många olika mynt, inzoomade bilder på två sällsynta varianter och dessutom bilder på ett par felpräglade mynt. Det är en mycket intressant förändring, eftersom det gör baksidan mer informativ och mer lockande för samlare.
ISBN-streckkoden har också flyttats till vänstra hörnet i stället för att ligga mer centralt, vilket ger baksidan ett mer modernt och ordnat intryck. En annan tydlig förändring är att priset inte längre står tryckt på omslaget, vilket tidigare var vanligt i serien.
Det märks att man har försökt ge boken ett mer professionellt uttryck. På det planet lyckas den riktigt bra.
Inuti boken märks också en stor förändring. Formgivningen har fått ett helt annat uttryck än i de äldre nummer vi tidigare gått igenom. Allt känns tydligare, mer strukturerat och mer modernt.
Det är svårt att säga exakt när denna förändring skedde eftersom vi just nu saknar flera nummer mellan MYNTGUIDE 1989 Nr 23 och MYNTGUIDE 2003-2004 Nr 37. Men i detta nummer är skillnaden mycket tydlig.
Tabellerna, bilderna och variantdetaljerna känns mer genomarbetade. Boken är fortfarande en värderingsguide, men den känns inte längre lika mycket som ett enkelt litet prisblad. Den har utvecklats mer mot ett riktigt modernt referenshäfte.
Detta är en av de största styrkorna med boken. Även om titeln är förvirrande känns själva layouten och presentationen betydligt bättre än i de äldre numren.
Boken anger aktuella värderingspriser för Sveriges sedlar och mynt 1818-2003. Innehållet är alltså tänkt att ge en bred översikt över svenska mynt och sedlar, med uppdaterade värderingar fram till början av 2000-talet.
Det positiva är att innehållet är mycket snyggare presenterat än tidigare. Bilderna på både mynt och variantdetaljer är fräschare, tydligare och mer användbara. Det gör boken mer praktisk att bläddra i och ger ett större mervärde än de äldre utgåvorna.
Samtidigt uppstår problemet med årtalen. Om boken anger 1818-2003, och dessutom heter 2003-2004, hade man gärna förväntat sig att 2003 års minnesmynt skulle finnas med. När dessa saknas känns det som att boken inte riktigt motsvarar sin egen titel.
Det kan förstås finnas en praktisk förklaring. Boken kan ha getts ut tidigt under året innan alla senare mynt var kända eller tillgängliga. Men för läsaren blir det ändå förvirrande.
En av de bästa förbättringarna i MYNTGUIDE 2003-2004 Nr 37 är bildmaterialet. Boken innehåller nya och fräscha bilder på både mynt och variantdetaljer, vilket gör den betydligt mer användbar än flera äldre nummer.
Det är särskilt positivt att variantdetaljer visas tydligare. Sådant är mycket värdefullt för samlare, eftersom skillnaden mellan olika varianter ofta kan vara svår att förstå enbart genom text.
På de två sista sidorna finns dessutom 15 olika felpräglingar med bilder och förklaringar. Det är en mycket intressant förbättring som ger boken extra mervärde. Felpräglingar är ett område som många samlare är nyfikna på, och att få dem samlade med bilder i en värderingsguide är ett tydligt plus.
Detta gör att boken känns mer levande och mer samlarinriktad än tidigare nummer. Här finns inte bara priser, utan även mer praktiskt visuellt stöd.
Värderingarna är fortfarande bokens huvudsyfte. MYNTGUIDE 2003-2004 Nr 37 fungerar som en uppdaterad prisguide för svenska sedlar och mynt, och i detta avseende följer den seriens tradition.
För samlare när boken gavs ut var de aktuella värderingarna naturligtvis det viktigaste. Idag är även dessa priser historiska, men de är fortfarande intressanta att jämföra med både äldre MYNTGUIDE-nummer och dagens marknad.
Det som gör detta nummer lite svårare att bedöma är att tidsangivelsen inte riktigt känns konsekvent. Om värderingarna anges fram till 2003, men vissa mynt från 2003 saknas, blir det svårt att veta exakt hur aktuell boken egentligen var vid utgivningen.
Det drar ner helhetsintrycket, även om själva värderingsdelen säkert var användbar när boken gavs ut.
Det som framför allt kunde varit bättre är tydligheten kring årtalet. Om boken heter MYNTGUIDE 2003-2004 Nr 37 hade det varit bättre om innehållet tydligare speglade detta. Antingen borde boken ha hetat MYNTGUIDE 2003, eller så borde den ha inkluderat de relevanta mynten från 2003 och gärna även förberett för 2004.
Det är också lite märkligt att omslaget visar Stockholm 750 år från 2002 när det fanns mer årtalsnära minnesmynt att lyfta fram. Heliga Birgitta 700 år, Konung Carl XVI Gustafs trontillträde 30 år eller Kungliga Slottet i Stockholm 250 år hade känts mer logiska beroende på om man ville betona 2003 eller 2004.
Innehållsmässigt är boken mycket bättre än många tidigare nummer, men just den här förvirringen kring titel, omslag och saknade mynt gör att helhetsintrycket blir svagare än det annars hade varit.
När boken gavs ut passade den samlare som ville ha en modern och uppdaterad värderingsguide över svenska sedlar och mynt. Den förbättrade layouten, de tydligare bilderna och avsnittet med felpräglingar gjorde den mer användbar än äldre nummer.
Idag passar MYNTGUIDE 2003-2004 Nr 37 främst för samlare av numismatisk litteratur och för den som vill följa MYNTGUIDE-seriens utveckling över tid. Den är särskilt intressant eftersom den visar hur serien moderniserades och fick ett mer professionellt uttryck.
För den som samlar hela MYNTGUIDE-serien är detta ett viktigt nummer, men det är också ett nummer där man behöver känna till förvirringen kring årtalen.
MYNTGUIDE 2003-2004 Nr 37 är ett nummer med stora förbättringar, men också tydliga frågetecken. Designen, bildmaterialet, strukturen och avsnittet med felpräglingar är stora steg framåt jämfört med äldre MYNTGUIDE-nummer.
Samtidigt är bokens titel och årtalskoppling förvirrande. Att boken heter 2003-2004, anger värderingspriser fram till 2003, visar 2002 års Stockholm 750 år på omslaget och samtidigt saknar flera relevanta minnesmynt från 2003 och 2004 gör att helheten inte känns helt genomtänkt.
Det är synd, för insidan är på många sätt riktigt bra. Men just den förvirringen gör att betyget stannar på 3.5 av 5.
Den största skillnaden är den modernare designen, bättre struktur, fräschare bilder och ett avsnitt med 15 felpräglingar med bilder och förklaringar.
Boken heter MYNTGUIDE 2003-2004 Nr 37, men anger värderingspriser för Sveriges sedlar och mynt 1818-2003. Samtidigt verkar vissa minnesmynt från 2003 saknas, vilket gör årtalsangivelsen svårtolkad.
Framsidan visar bland annat minnesmyntet Stockholm 750 år, som gavs ut 2002.
Det verkar som att vissa relevanta minnesmynt från 2003 saknas, vilket är en av anledningarna till att boken känns förvirrande i sin årtalsangivelse.
Ja, längst bak finns 15 olika felpräglingar med bilder och förklaringar. Det är en av bokens mest intressanta förbättringar.
Inte som aktuell värderingskälla. Däremot är den intressant som historiskt dokument och som del av MYNTGUIDE-seriens utveckling.
Den passar främst samlare av numismatisk litteratur och personer som vill samla MYNTGUIDE-serien komplett.
Recensionen är skriven av Myntinfo.se.
| Titel | MYNTGUIDE 2003-2004 Nr 37 |
| Författare | Archie Tonkin |
| Utgivningsår | 2003 |
| Utgivningsdatum | Januari |
| ISBN | 91-7244-237-9 |
| Format | Häftad |
| Antal sidor | 65 |
| Språk | Svenska |
| Förlag | TONKIN AB |
| Vikt | 34 gram |
| Dimensioner (cm) | 9 x 12.1 x 0.3 |
| Kategori | Värdering |
| Typ av innehåll | Katalog och värdering |
Boken säljs inte ny hos större nätbokhandlare idag och finns främst begagnad. Det bästa är därför att bevaka Bokbörsen, Tradera och andra marknadsplatser för äldre numismatisk litteratur.
Länkarna ovan är söklänkar till externa sidor. Myntinfo ansvarar inte för pris, lagerstatus eller villkor hos externa säljare.
