MYNTGUIDE 1976 Nr 10

Recension av ”MYNTGUIDE 1976 Nr 10”

Första intryck

Första intrycket är att MYNTGUIDE 1976 Nr 10 är mycket lik föregående nummer. Omslaget och baksidan följer i princip samma design som MYNTGUIDE 1975 Nr 9, men färgsättningen har ändrats. I stället för det rosa omslaget har detta nummer en mer vit och svart färgskala.

Det är möjligt att den vita färgen ursprungligen har varit mer beige och ljusnat med tiden, men helhetsintrycket är ändå betydligt mer nedtonat än föregående års rosa omslag.

Formatet har också förändrats något. Boken mäter cirka 8,7 x 11,7 cm och är omkring 0,3 cm tjock. Den är alltså fortfarande mycket liten, men något större än tidigare nummer. Det gör att den känns lite mer behaglig i handen, även om den fortfarande tydligt hör hemma i fickguide-formatet.

Designen är enkel, praktisk och tidstypisk. Det är inte en bok som försöker vara påkostad eller exklusiv, utan snarare en liten och användbar värderingsguide för samlare.

Struktur och upplägg

Strukturen är i stort sett densamma som i MYNTGUIDE 1975 Nr 9. Det betyder att boken fortsätter med det bredare upplägg som introducerades där, med äldre svenska mynt från 1818 och framåt.

Det mest positiva är att några saker som saknades i föregående nummer nu verkar ha kommit tillbaka. Sedlarna finns återigen med, och längst bak finns också förklaringar av förkortningar. Det gör boken något mer komplett och mer användarvänlig.

Samtidigt är detta inte ett nummer med någon stor strukturell förändring. Det mesta känns igen från Nr 9. För den som jämför böckerna sida vid sida är MYNTGUIDE 1976 Nr 10 mer en justerad och uppdaterad version än ett helt nytt steg i serien.

Innehåll

Innehållet följer i stora drag MYNTGUIDE 1975 Nr 9. Det bredare tidsspannet med äldre svenska mynt finns kvar, vilket betyder att boken fortsätter att kännas mer omfattande än de allra tidigaste MYNTGUIDE-numren.

Det som sticker ut mest är att sedlarna nu är tillbaka. Det är en positiv förändring, eftersom MYNTGUIDE-serien ofta fungerar bäst när den ger en snabb och bred översikt över både mynt och närliggande samlarområden.

Att förkortningsförklaringarna återkommer längst bak är också en förbättring. I en så kompakt bok, där mycket information måste presenteras kortfattat, är sådana förklaringar viktiga. De gör boken lättare att förstå, särskilt för nya samlare.

Bilder och läsbarhet

Eftersom boken i stort sett bygger vidare på Nr 9 är bildmaterialet ungefär på samma nivå. Det finns fortfarande svartvita bilder och boken har samma praktiska karaktär som tidigare.

Formatet är något större än tidigare, vilket är positivt, men det är fortfarande en mycket liten bok. Det gör att tabeller, bilder och texter fortsatt blir kompakta. MYNTGUIDE 1976 Nr 10 är därför inte den mest lättlästa värderingsboken sett med moderna ögon, men den fungerar inom ramen för vad den försöker vara: en liten och snabb fickguide.

Den något större storleken är ändå ett steg i rätt riktning. Efter det mycket komprimerade intrycket i MYNTGUIDE 1975 Nr 9 känns det rimligt att se detta som en mindre förbättring.

Varianter

Variantdelen verkar inte ha förändrats särskilt mycket jämfört med MYNTGUIDE 1975 Nr 9. Det finns fortfarande ett antal varianter, men boken är inte i första hand en omfattande variantguide.

För sin tid är det ändå intressant att varianter finns med. Tonkins tidiga MYNTGUIDE-böcker visar steg för steg hur intresset för mer detaljerad myntinformation växte fram. Samtidigt är detta fortfarande långt ifrån den variantnivå man kan förvänta sig av moderna numismatiska referensverk.

Värderingar

Värderingarna är fortfarande bokens huvudsakliga syfte. MYNTGUIDE 1976 Nr 10 är i grunden en prisguide och ska förstås utifrån det. När boken gavs ut var den tänkt att ge samlare aktuella priser i ett snabbt och praktiskt format.

Idag är värderingarna naturligtvis föråldrade. De ska inte användas som aktuella marknadspriser, men de är fortfarande intressanta som historisk jämförelse. Det är särskilt roligt att jämföra prisnivåerna med tidigare nummer i serien och med dagens marknad.

För den som samlar äldre numismatisk litteratur är just detta en stor del av charmen. Boken visar inte bara vilka mynt som fanns med, utan också hur marknaden presenterades vid mitten av 1970-talet.

Det som kunde varit bättre

Det som framför allt kunde varit bättre är att MYNTGUIDE 1976 Nr 10 inte förändrar särskilt mycket jämfört med föregående nummer. Det är förståeligt, eftersom dessa guider främst byggde på uppdaterade prisuppgifter, men som recension blir det tydligt att steget från Nr 9 till Nr 10 är ganska litet.

Formatet är något större, vilket är bra, men boken är fortfarande väldigt kompakt. Mer luft i tabellerna, fler förklarande texter och fler tydliga variantbilder hade gjort den ännu starkare.

Samtidigt ska man inte döma boken för hårt utifrån moderna förväntningar. Den var tänkt att vara en liten, billig och snabb prisguide, och inom det formatet fungerar den fortfarande väl som historiskt dokument.

Vem passar boken för?

När MYNTGUIDE 1976 Nr 10 gavs ut passade den troligen mycket bra för samlare som ville ha en uppdaterad prisguide i fickformat. Den var liten, praktisk och enkel att ta med sig till mynthandlare, auktioner eller myntklubbar.

Idag passar boken främst för samlare av äldre numismatisk litteratur och för den som vill samla Tonkins MYNTGUIDE-serie. Den är särskilt intressant om man vill följa hur serien utvecklades nummer för nummer under 1970-talet.

För den som redan har MYNTGUIDE 1975 Nr 9 är detta nummer kanske inte dramatiskt annorlunda, men för en komplett samling är det ändå ett naturligt och trevligt tillskott.

Recensionen är skriven av Myntinfo.se.