Ett jubileumsnummer som förbättrar vissa saker, men inte riktigt lever upp till förväntningarna
Ett något bättre nummer än de två föregående böckerna i Myntboken-serien, men fortfarande en besvikelse sett till jubileumsmarkeringen. Innehållsförteckningen är tillbaka och sidantalet har ökat, men innehållet känns inte tillräckligt nytt.
MYNTBOKEN 1985 Nr 15 är ett något bättre nummer än de två föregående böckerna i Myntboken-serien, men fortfarande en besvikelse sett till förväntningarna. På omslaget står det ”15 ÅR JUBILEUMSNUMMER”, vilket gör att man hoppas på något extra. Tyvärr känns innehållet inte särskilt jubileumsbetonat.
Det positiva är att innehållsförteckningen är tillbaka, att sidantalet har ökat till 256 sidor och att danska, norska och finska mynt återigen finns med. Samtidigt består mycket av det extra materialet av äldre artiklar från tidigare nummer, och bilderna är fortfarande svartvita trots att serien tidigare haft färgbilder.
Det här är alltså ett nummer som förbättrar vissa saker, men inte tillräckligt mycket för att leva upp till sin egen jubileumsmarkering.
Det första man ser är att omslaget återigen har fått en ny färg. Den här gången är boken vit, vilket ger ett renare och enklare uttryck än den ljusröda/orange färgen på MYNTBOKEN 1984 Nr 14.
På framsidan visas en vanlig 25-öring, möjligtvis från 1984. Om det är 1984 års 25-öring är det ett mycket passande val, eftersom 1984 var sista året som 25-öringen präglades i Sverige. Det gör omslaget mer relevant än det först kan verka.
På baksidan finns en 5-öring, även den troligen från 1984. Även det passar bra, eftersom 1984 också var sista året för 5-öringen. Att använda två mynt som representerar slutet för två klassiska svenska småmynt är faktiskt en bra omslagsidé.
En lite märklig detalj är att 25-öringen på framsidan är svartvit, medan 5-öringen på baksidan är i färg. Det känns inte helt konsekvent, men det är ändå trevligt att åtminstone ett av mynten visas i färg.
En tydlig förändring är att det rekommenderade priset har tagits bort från omslaget. I stället har man lagt till texten ”15 ÅR JUBILEUMSNUMMER” på sniskan över framsidan.
Det gör att förväntningarna höjs. När en bok marknadsförs som jubileumsnummer förväntar man sig gärna något extra, till exempel en historik över serien, en särskild artikel, fler färgbilder, förbättrad layout eller ett tydligt utökat innehåll.
Tyvärr känns jubileumskänslan mest som en omslagsdetalj. Innehållet verkar inte ha fått den större satsning som man hade hoppats på. Det är synd, eftersom jubileet i sig främst är viktigt för utgivaren. För läsaren behöver det också märkas i bokens innehåll.
När man öppnar boken finns åtminstone en tydlig förbättring: innehållsförteckningen är tillbaka. Det är mycket positivt efter MYNTBOKEN 1984 Nr 14, där den saknades. En bok av den här typen behöver en innehållsförteckning för att vara lätt att använda.
Sidantalet har också ökat till 256 sidor. Det är ett klart plus jämfört med föregående nummer och gör att boken återigen känns mer omfattande.
Men när man går igenom innehållet blir förbättringen mindre imponerande än man först hoppas. Mycket av det extra materialet verkar bestå av äldre artiklar från tidigare nummer, och boken känns därför inte lika ny eller genomarbetad som ett jubileumsnummer borde göra.
Värderingspriserna har naturligtvis uppdaterats, vilket var en viktig funktion när boken gavs ut. För en samlare 1985 kunde detta fortfarande vara ett skäl att köpa årets upplaga.
Utöver detta har man återigen lagt till danska, norska och finska mynt. Det är i sig positivt, eftersom det breddar boken och ger den ett mer nordiskt perspektiv. Problemet är att dessa avsnitt har kommit och gått mellan olika nummer.
Det blir lite märkligt som läsare. Antingen hade det varit bättre att ha en nordisk avdelning i varje nummer och bygga vidare på den år för år, eller så hade serien kunnat fokusera helt på Sverige. När de nordiska avsnitten tas bort och läggs tillbaka mellan olika år känns det mer ryckigt än genomtänkt.
Det är ändå ett plus att de finns med i detta nummer. De gör boken mer innehållsrik än MYNTBOKEN 1984 Nr 14.
En av de största besvikelserna är att bilderna fortfarande är svartvita. Detta är extra tråkigt eftersom serien tidigare har haft färgbilder, och eftersom MYNTBOKEN 1985 Nr 15 dessutom är ett jubileumsnummer.
Om någon upplaga borde ha fått en tydligare bildsatsning hade det varit denna. Färgbilder hade kunnat göra stor skillnad, särskilt för sedlar, minnesmynt och omslagsnära material.
Att endast baksidans 5-öring visas i färg på omslaget, medan innehållet fortfarande är svartvitt, förstärker känslan av att man inte riktigt har satsat fullt ut.
Att danska, norska och finska mynt är tillbaka är en av bokens största förbättringar jämfört med föregående nummer. Det ger boken större bredd och gör den mer intressant för samlare som även vill få en överblick över grannländernas mynt.
Samtidigt känns hanteringen av dessa avsnitt inkonsekvent. I vissa nummer finns de med, i andra tas de bort. Det gör att serien som helhet känns mindre planerad än den hade kunnat vara.
För MYNTBOKEN 1985 Nr 15 är det ändå positivt att de nordiska mynten finns med. Utan dem hade detta nummer känts betydligt svagare.
Värderingspriserna är uppdaterade, vilket förstås är viktigt i en årlig värderingsbok. För samlare vid tiden var detta troligen den främsta anledningen att köpa den nya upplagan.
Idag är priserna historiska och ska inte användas som aktuella marknadsvärden. Däremot är de intressanta för den som vill jämföra prisutvecklingen mellan olika Myntboken-nummer.
Som historisk prisguide fyller boken fortfarande en funktion. Men som jubileumsnummer hade man önskat mer än bara uppdaterade värderingar och återanvänt material.
Det som framför allt kunde varit bättre är att boken borde ha känts mer som ett riktigt jubileumsnummer. När man trycker ”15 ÅR JUBILEUMSNUMMER” på framsidan höjs förväntningarna. Då räcker det inte riktigt med uppdaterade priser, återinförd innehållsförteckning och material som delvis verkar ha återanvänts från tidigare böcker.
Jag hade gärna sett färgbilder, en jubileumsartikel om Myntboken-serien, en tydlig historik över utvecklingen eller ett mer genomarbetat nytt avsnitt. Något som verkligen markerade att detta var ett speciellt nummer.
Det är också märkligt hur de nordiska mynten hanteras i serien. De tas bort i vissa nummer och läggs sedan tillbaka i andra. Det gör att upplägget känns inkonsekvent, även om det är positivt att de finns med här.
När MYNTBOKEN 1985 Nr 15 gavs ut passade den främst samlare som ville ha uppdaterade värderingspriser och en bredare värderingsbok med både svenska och nordiska mynt.
Idag passar boken främst för samlare av äldre numismatisk litteratur och för den som vill samla Myntboken-serien komplett. Den är också intressant för den som vill jämföra hur serien försökte återhämta sig efter de svagare numren 1983 och 1984.
Som enskilt jubileumsnummer är den däremot svagare än man hade hoppats.
MYNTBOKEN 1985 Nr 15 är bättre än MYNTBOKEN 1984 Nr 14, men fortfarande en ganska svag bok sett till förväntningarna. Innehållsförteckningen är tillbaka, sidantalet har ökat och de nordiska mynten finns återigen med. Det är tydliga plus.
Samtidigt känns boken inte som ett riktigt jubileumsnummer. Bilderna är fortfarande svartvita, mycket av det extra materialet verkar vara återanvänt och de större förbättringarna uteblir.
Som del av en komplett Myntboken-samling är den värd att ha, men som jubileumsnummer hade den kunnat vara betydligt mer ambitiös. Därför landar betyget på 2.5 av 5.
Den största skillnaden är att innehållsförteckningen är tillbaka, sidantalet har ökat till 256 sidor och danska, norska och finska mynt återigen finns med.
På framsidan står det ”15 ÅR JUBILEUMSNUMMER”, vilket troligen syftar på att Myntboken-serien firade 15 år.
Inte riktigt. Omslaget markerar jubileum, men innehållet känns inte tillräckligt nytt eller speciellt för att fullt ut leva upp till förväntningarna.
Framsidan visar en 25-öring, troligen från 1984. Baksidan visar en 5-öring, även den troligen från 1984. Baksidans mynt är i färg, medan framsidans mynt är svartvitt.
Innehållet verkar fortfarande vara i svartvitt, trots att färgbilder tidigare förekommit i serien.
Ja, danska, norska och finska mynt finns återigen med i detta nummer.
Nej, värderingarna är från 1985 och ska ses som historiska. De kan däremot vara intressanta att jämföra med andra årgångar.
Den passar främst för samlare av äldre numismatisk litteratur och personer som vill samla hela Myntboken-serien komplett.
Recensionen är skriven av Myntinfo.se.
| Titel | MYNTBOKEN 1985 Nr 15 |
| Författare | Archie Tonkin |
| Utgivningsår | 1985 |
| Utgivningsdatum | Okänt datum |
| ISBN | 917244085-6 |
| Format | Inbunden bok |
| Antal sidor | 256 |
| Språk | Svenska |
| Förlag | TONKIN AB |
| Vikt | 331 gram |
| Dimensioner (cm) | 15 x 21 x 0.9 |
| Kategori | Värdering |
| Typ av innehåll | Katalog och värdering |
Boken säljs inte ny hos större nätbokhandlare idag och finns främst begagnad. Det bästa är därför att bevaka Bokbörsen, Tradera och andra marknadsplatser för äldre numismatisk litteratur.
Länkarna ovan är söklänkar till externa sidor. Myntinfo ansvarar inte för pris, lagerstatus eller villkor hos externa säljare.
