Ett svagt och nedbantat nummer i Myntboken-serien
Ett av de svagare numren i Archie Tonkins större Myntboken-serie. Boken har nytt omslag och uppdaterade värderingspriser, men tillför mycket lite nytt och verkar dessutom sakna innehållsförteckning.
MYNTBOKEN 1984 Nr 14 är tyvärr ännu ett svagt nummer i Archie Tonkins större Myntboken-serie. Efter att MYNTBOKEN 1983 Nr 13 redan kändes som ett tydligt steg tillbaka, hade man hoppats att 1984 års nummer skulle rätta till flera av bristerna. Så verkar dock inte vara fallet.
I stället är boken i stort sett exakt samma som föregående nummer, men med uppdaterade värderingspriser och ett nytt omslag. Det mest negativa är att innehållsförteckningen nu dessutom verkar ha tagits bort, vilket gör boken ännu mindre användarvänlig.
Det här känns mer som ett snabbt framtaget årligt nummer än som en genomarbetad ny upplaga.
Det första man märker är att omslaget återigen har fått en ny färg. Den här gången är färgen ljusröd eller orange, vilket ger boken ett tydligt eget utseende i serien.
Omslaget har också fått ett nytt myntmotiv. Den här gången visas 200-kronors minnesmyntet från 1983, utgivet med anledning av att Carl XVI Gustaf varit Sveriges konung i 10 år. Det är i sig ett mycket passande myntval för en bok från 1984, eftersom myntet låg nära i tiden och var ett aktuellt svenskt minnesmynt.
Däremot är det intressant att man verkar ha valt att visa myntets frånsida på bokens framsida och myntets åtsida på baksidan. Det kan naturligtvis ha varit ett medvetet designval om man tyckte att frånsidan passade bättre visuellt, men det känns ändå som en märklig lösning. I en numismatisk bok hade man nästan förväntat sig att myntets åtsida skulle visas på framsidan.
Den största besvikelsen kommer när man öppnar boken. MYNTBOKEN 1984 Nr 14 verkar i stort sett följa samma upplägg som MYNTBOKEN 1983 Nr 13, som redan var ett svagt nummer i serien.
Det enda tydliga nya är att värderingspriserna har uppdaterats, vilket naturligtvis var bokens huvudfunktion när den gavs ut. Men utöver detta verkar det inte finnas några större förbättringar.
Tvärtom har boken blivit sämre på en viktig punkt: innehållsförteckningen verkar ha tagits bort. Det är mycket tråkigt, eftersom en bok av den här typen behöver en tydlig innehållsförteckning. Särskilt när den innehåller många olika valörer, avsnitt och tabeller.
Att ta bort innehållsförteckningen gör boken mindre lättanvänd och ger ett mer ogenomtänkt intryck.
Innehållsmässigt verkar MYNTBOKEN 1984 Nr 14 inte tillföra något större nytt jämfört med föregående nummer. Den svenska myntdelen finns kvar, värderingarna är uppdaterade och grundstrukturen följer samma linje som tidigare.
Problemet är att föregående nummer redan hade bantats ner kraftigt. MYNTBOKEN 1983 Nr 13 saknade mycket av det som gjorde tidigare upplagor starka, bland annat färgbilder, bredare sedeldel och nordiska avsnitt. När 1984 års nummer sedan fortsätter på samma spår utan att förbättra innehållet blir helhetsintrycket ännu svagare.
Det är särskilt märkligt eftersom serien tidigare under flera år utvecklades i rätt riktning. Böckerna blev större, mer omfattande och mer användbara. Här känns det i stället som att utvecklingen har stannat av, eller till och med gått bakåt.
Myntvalet på omslaget är en av de bättre delarna av boken. 200-kronorsmyntet från 1983 är ett relevant och aktuellt minnesmynt, och det passar bättre än vissa tidigare omslagsmotiv.
Samtidigt blir placeringen av myntets sidor lite förbryllande. Om boken visar frånsidan på framsidan och åtsidan på baksidan kan det mycket väl vara ett medvetet estetiskt val, men det känns ändå oväntat. För en myntbok hade en mer naturlig lösning varit att visa åtsidan på framsidan och frånsidan på baksidan.
Det är ingen avgörande brist, men det bidrar till känslan av att boken inte är helt genomarbetad.
Att innehållsförteckningen saknas är ett av bokens största problem. I en mindre fickguide kan man möjligen acceptera det, men i en större bok som MYNTBOKEN gör det stor skillnad.
En innehållsförteckning hjälper läsaren att snabbt hitta rätt valör, rätt avsnitt eller rätt typ av information. När den tas bort blir boken mer svårnavigerad.
Det är extra tråkigt eftersom tidigare nummer faktiskt hade innehållsförteckning och därmed kändes mer genomtänkta. Här försvinner en enkel men viktig funktion.
Värderingspriserna är uppdaterade, och det är egentligen bokens främsta nyhet. För en samlare 1984 kunde det fortfarande vara användbart att ha aktuella prisnivåer för svenska mynt.
Men frågan är om det räckte. När inget annat förbättras och innehållsförteckningen dessutom tas bort känns boken som ett svagt köp jämfört med tidigare bättre nummer.
Idag är värderingarna historiska och inte aktuella som marknadspriser. De kan fortfarande vara intressanta för den som jämför prisutveckling år för år, men som fristående bok är detta nummer inte särskilt starkt.
Det som framför allt kunde varit bättre är att boken borde ha försökt återta den kvalitet och bredd som serien tidigare hade. Efter det svaga 1983-numret hade man gärna sett en tydlig förbättring, till exempel återinförda färgbilder, en större sedeldel, mer artikelmaterial eller de nordiska avsnitten.
I stället verkar MYNTBOKEN 1984 Nr 14 fortsätta på samma nedbantade linje. Att innehållsförteckningen dessutom tagits bort gör boken ännu svagare.
Det är svårt att förstå varför serien inte utvecklades mer här. Om man gav ut en ny bok varje år hade man gärna förväntat sig någon tydlig förbättring, inte bara uppdaterade priser och ett nytt omslag.
När MYNTBOKEN 1984 Nr 14 gavs ut passade den främst samlare som behövde uppdaterade värderingspriser. För den som redan hade tidigare nummer var nyttan troligen ganska begränsad.
Idag passar boken nästan enbart för samlare av äldre numismatisk litteratur och för den som vill samla Myntboken-serien komplett.
Som enskilt referensverk är detta inte ett av de nummer jag skulle rekommendera först. Tidigare upplagor, särskilt MYNTBOKEN 1981 Nr 11, känns betydligt mer innehållsrika och användbara.
MYNTBOKEN 1984 Nr 14 är tyvärr ett ännu svagare nummer än MYNTBOKEN 1983 Nr 13. Den har ett nytt omslag och uppdaterade värderingspriser, men i övrigt verkar den inte tillföra något större nytt.
Det mest negativa är att innehållsförteckningen har tagits bort. I en bok av den här typen är det en tydlig försämring. När boken dessutom bygger vidare på ett redan nedbantat tidigare nummer blir helhetsintrycket svagt.
Som del av en komplett Myntboken-samling har den fortfarande ett visst värde, men som enskild bok är detta ett av de svagaste numren hittills i serien.
Den största skillnaden är nytt omslag och uppdaterade värderingspriser. I övrigt verkar boken vara mycket lik föregående nummer.
Omslaget visar 1983 års 200-kronors minnesmynt, utgivet med anledning av Carl XVI Gustafs 10 år som Sveriges konung.
Nej, innehållsförteckningen verkar ha tagits bort i detta nummer, vilket är en tydlig försämring.
Nej, det verkar inte finnas några tydliga förbättringar. Boken känns snarare ännu svagare eftersom innehållsförteckningen saknas.
Nej, värderingarna är från 1984 och ska ses som historiska. De kan däremot användas för att jämföra prisutveckling mellan olika äldre upplagor.
Den passar främst för samlare av äldre numismatisk litteratur eller personer som vill samla hela Myntboken-serien komplett.
Recensionen är skriven av Myntinfo.se.
| Titel | MYNTBOKEN 1984 Nr 14 |
| Författare | Archie Tonkin |
| Utgivningsår | 1984 |
| Utgivningsdatum | Okänt datum |
| ISBN | 917244084-8 |
| Format | Inbunden bok |
| Antal sidor | 224 |
| Språk | Svenska |
| Förlag | TONKIN AB |
| Vikt | 291 gram |
| Dimensioner (cm) | 15 x 21 x 0.9 |
| Kategori | Värdering |
| Typ av innehåll | Katalog och värdering |
Boken säljs inte ny hos större nätbokhandlare idag och finns främst begagnad. Det bästa är därför att bevaka Bokbörsen, Tradera och andra marknadsplatser för äldre numismatisk litteratur.
Länkarna ovan är söklänkar till externa sidor. Myntinfo ansvarar inte för pris, lagerstatus eller villkor hos externa säljare.
