MYNTBOKEN 1980 Nr 10

Recension av ”MYNTBOKEN 1980 Nr 10”

Första intryck

Det första man märker är att omslaget återigen har fått en ny färg. Den här gången är boken mörkgul, vilket ger den ett tydligt eget uttryck i serien.

Framsidan skiljer sig också från tidigare nummer. I stället för ett enskilt mynt eller medaljmotiv finns nu ett helt årsset från 1971 på omslaget. Det är en lite ovanlig lösning. Personligen tycker jag inte att det passar riktigt lika bra som de tidigare omslagen med enskilda mynt eller medaljer. Ett tydligt myntmotiv hade känts mer direkt numismatiskt och mer stilrent.

Baksidan fungerar däremot mycket bättre. Där visas tre olika typer av svenska 2-kronor från olika årtal och designer, alla i mycket hög kvalitet. Det ser både trevligt och passande ut, och ger boken en tydligare koppling till svensk myntsamling.

En annan liten men intressant detalj är att boken verkar vara något lägre än tidigare exemplar. Den är cirka 0,3 cm lägre i höjd, ungefär 20,7 cm i stället för 21 cm. Det är oklart om detta var ett medvetet val, en tryckteknisk förändring eller resultatet av någon efterbearbetning, men det är ändå en detalj man lägger märke till när man jämför böckerna bredvid varandra.

Struktur och upplägg

När man öppnar boken märks det att grundstrukturen är mycket lik tidigare nummer. Innehållsförteckningen visar att de första 176 sidorna i stort sett följer samma upplägg som i tidigare Myntboken-utgåvor, men med uppdaterade värderingspriser.

Det innebär att boken fortfarande fungerar som en bred svensk värderingsbok med mynt, bilder, upplagor och tabeller. Den är därmed betydligt mer omfattande än de mindre MYNTGUIDE-häftena och fortsätter att vara ett mer rejält referensverk.

Efter den stora huvudgenomgången förändras boken däremot mer. I stället för att fortsätta på exakt samma sätt som föregående nummer kommer nu några artiklar, bland annat ”Hur det började” av Gustaf Lövquist. Sådana artiklar ger boken mer läsvärde och gör att den känns mer personlig än en ren prislista.

Innehåll

MYNTBOKEN 1980 Nr 10 innehåller i grunden samma omfattande svenska myntdel som tidigare nummer, men med uppdaterade värderingspriser. Det var naturligtvis en viktig funktion när boken gavs ut, eftersom samlare behövde aktuella prisnivåer.

Den stora skillnaden finns i de senare delarna av boken. De nordiska myntavsnitten från Myntboken 1979 Nr 9 verkar ha tagits bort. I stället har Tonkin valt att lägga mer utrymme på svenska områden, framför allt moderna lokalmynt och sedlar.

Det gör att boken blir mer fokuserad på svensk numismatik. För den som främst samlar svenska objekt är detta egentligen en ganska bra förändring, även om de nordiska avsnitten i föregående bok också hade sitt värde.

Avsnittet om moderna lokalmynt

En av de mest intressanta nyheterna i MYNTBOKEN 1980 Nr 10 är ett uppslag på två sidor om moderna lokalmynt. Här finns både priser och upplagor från tiden, vilket gör avsnittet mycket värdefullt idag.

Lokalmynt är ett område där information ofta kan vara spridd och svår att hitta. Därför är det extra intressant när äldre litteratur samlar uppgifter om priser, upplagor och utgåvor från den tid då objekten faktiskt var aktuella.

För dagens samlare och dokumentationsprojekt är detta ett av bokens starkaste avsnitt. Det ger inte bara en historisk prisbild, utan kan också fungera som en källa för att förstå hur lokalmynten presenterades och värderades kring 1980.

Sedlar

En annan tydlig förändring är att sedeldelen har blivit mer omfattande. I stället för de nordiska mynten från föregående nummer har man här valt att fördjupa sig mer i svenska sedlar.

Det finns nu betydligt mer information och fler bilder på sedlar i slutet av boken. Det gör MYNTBOKEN 1980 Nr 10 mer komplett för den som samlar både svenska mynt och sedlar.

Det är en positiv förändring, särskilt eftersom sedlar ofta hamnar lite vid sidan av i myntböcker. Här får de mer utrymme, vilket breddar boken och gör den mer användbar som svensk numismatisk översikt.

Bilder och värderingar

Bildmaterialet följer i stort sett samma nivå som tidigare Myntboken-utgåvor. Boken är rik på bilder och har ett mycket större format än MYNTGUIDE-häftena, vilket gör den mer användbar och trevligare att bläddra i.

Värderingspriserna är uppdaterade för detta nummer, vilket var en av de viktigaste anledningarna att köpa den när den gavs ut. Idag är priserna naturligtvis historiska, men de är fortfarande intressanta att jämföra med både tidigare utgåvor och dagens marknad.

Särskilt lokalmynt, sedlar och vissa äldre mynt blir spännande att jämföra över tid. På så sätt fungerar boken både som referensverk och som tidsdokument.

Det som kunde varit bättre

Det som framför allt kunde varit bättre är omslagsvalet på framsidan. Ett årsset från 1971 är visserligen numismatiskt relevant, men det känns inte lika starkt eller lika estetiskt som ett enskilt mynt eller ett tydligt medaljmotiv. Baksidan med de tre 2-kronorna fungerar betydligt bättre.

Det är också lite synd att de nordiska myntavsnitten har tagits bort helt. De gav föregående nummer en bredare nordisk prägel. Samtidigt har man i detta nummer i stället fördjupat sig mer i svenska sedlar och lokalmynt, vilket också är ett bra val.

Den lilla formatförändringen är också intressant. Om det var ett medvetet val hade det gärna fått vara tydligare varför boken plötsligt är något lägre än tidigare nummer.

Vem passar boken för?

När MYNTBOKEN 1980 Nr 10 gavs ut passade den svenska samlare som ville ha en omfattande värderingsbok med uppdaterade priser, bilder, sedlar och fördjupande innehåll.

Idag passar boken främst för samlare av äldre numismatisk litteratur, Tonkin-samlare och personer som vill förstå hur svenska mynt och sedlar presenterades kring 1980.

Den är också särskilt intressant för den som samlar eller dokumenterar svenska lokalmynt. Avsnittet med moderna lokalmynt, priser och upplagor ger boken ett tydligt mervärde även idag.

Recensionen är skriven av Myntinfo.se.